Nöjesvirveln

"Krångel", en fransk fars av Francis Veber, spelades upp på Intiman i Stockholm säsongen 1971-72. Jarl Kulle både regisserade och spelade huvudrollen i detta stycke som enbart hade ambitionen att locka till skratt.  "Krångel" utspelar sig på ett hotell där en lejd mördare (Lars Lind) fått i uppdrag att från hotellrummets fönster skjuta en känd politiker. Problemet är att hotellrummet är dubbelbokat, där bor även en neurotisk övergiven äkta man, handelsresande i nylonskjortor (Jarl Kulle). Den ynklige mannen vill ha tillbaka sin fru (Anne Nord) som nu lever tillsammans med den unge psyköverläkaren (Bert-Åke Varg).  För att dra till sig uppmärksamhet klättrar Kulle omkring på hotellfasaden, vilket ställer till det för yrkesmördaren i samma rum, vilken inte vill ha polisens ögon på sig.  I ensemblen fanns också Arne Källerud i rollen som mördarens medbrottsling och Martin Ljung som hotellets uppassare. Farsen fick ett ganska svalt mottagande i pressen, kritikerna m

Nu har ännu en gammal anrik privatteater i kungliga huvudstaden gått i graven. Maximteatern vid Karlaplan har bommat igen. Huset som stod klart 1946 inhyste från början Sveriges Radio och lokalen gick under namnet Karlaplansstudion. Därifrån sändes många minnesvärda radioprogram som t.ex. Hylands "Karusellen", "Frukostklubben", "Lilla Fridolf" och "Räkna med bråk". När Sandrews övertog lokalen 1966 förvandlades lokalen till biograf och två år senare till teater. Den första teaterproduktionen som spelades på Maxim var den danska musikalkomedin "Bal i den borgerlige" med Margaretha Krook och Carl-Gustaf Lindstedt i huvudrollerna. Under de närmaste åren fick publiken se musikaler, revyer och komedier. Det var på Maxim som Lars Ekborg framförde sin klassiska monolog "Bunta ihop dom" i en revy betitlad "Klotter". Här kunde man se Monica Nielsen som Sally Bowles i "Cabaret", Anna Sundqvist och Sven Lindberg i &qu

"Hello Dolly" handlar om den viljestarka och uppfinningsrika äktenskapsmäklerskan Dolly Gallagher Levi. Hon reser till New York för att hitta en lämplig kvinna åt den snåle miljonären Horace Vandergelder, men utarbetar en plan för att själv kunna lägga beslag på honom. "Hello Dolly" blev en långkörare på Broadway med 2 844 föreställningar. Musikalens titelmelodi blev en stor hit, inte minst tack vare Louis Armstrongs inspelning. När "Hello Dolly" gick upp på Oscarsteatern i Stockholm hösten 1966 ville inte succén infinna sig. Föreställningen blev närmast en flopp och fick läggas ned tidigare än man räknat med.  Ulla Zetterberg, en gång populär aktris vid Göteborgs stadsteater, spelade Dolly. Den allmänna åsikten var att hon inte räckte till för att bära upp en musikal av det här formatet.  Som motspelare hade hon Åke Fridell, en kraftfull skådespelare som tyvärr led av svåra alkoholproblem. Han ersattes efter en tid av Gunnar Knas som från början hade en b

Rodgers och Hammersteins "Sound of Music" är en av 1900-talets största musikalsuccéer. Den hade urpremiär på Broadway 1959 där den spelades 1 443 gånger. I London gick den sex och ett halvt år i sträck. 1965 kom den flerfaldigt Oscarsbelönade filmversionen med Julie Andrews i den kvinnliga huvudrollen.  Förväntningarna var således stora när "Sound of Music" äntligen fick sin Stockholmspremiär på Folkan hösten 1982. Det var en jättesatsning med ett 70-tal personer engagerade varav 35 på scenen. Men teaterchefen Olle Kinch kunde känna sig lugn då merparten av föreställningarna var utsålda redan före premiären. Handlingen torde vara bekant för de flesta: Den okynniga klosternovisen Maria skickas som guvernant för sju barn hos en kapten som är änkling och heter von Trapp. Barnen är militäriskt drillade, benhård disciplin gäller. Men i och med Marias ankomst kommer sång, dans och lek in i det glädjelösa hemmet.  Efter hand uppstår tycke, inte bara mellan Maria och barnen

"Grease" är den rockiga historien om en skolromans i 1950-talets USA, där den tuffa Danny möter den oskuldsfulla Sandy mitt under brylkrämens förlovade årtionde.  Musikalen blev en megasuccé på Chinateatern säsongen 1991-92 (305 föreställningar och därefter gästspel på Lisebergshallen i Göteborg). Lars Bethke och Pernilla Wahlgren spelade de två huvudrollerna som i filmversionen tillhörde Olivia Newton-John och John Travolta. I den unga ensemblen fanns namn som Petra Nielsen, Dan Malmer, Richard Herrey, Anna Norberg, Kim Sulocki och Peter Jöback. "Regissören har lyckats att göra hela ensemblen till profilerade typer. Många är utmärkta" , ansåg Marcus Boldemann i Dagens Nyheter. Anders Björkman i Expressen: "Grease är framför allt en seger för Chinateaterns ungdomliga och hårt arbetande ensemble. Det är när alla är på scen i de stora medryckande sång-och-dansnumren som musikalen lyfter och blir en rejäl glädjekick. I all anspråkslöshet." Lars Anrell i Afton

Birgitta Andersson som hund var en av de mest oförglömliga teaterupplevelserna i Stockholm spelåret 1996-97.  "Sylvia", en komedi av amerikanen A R Gurney, handlar om hur en medelåders krisande man tar hem en övergiven hund han hittat i parken, vilket gör hans fru rasande svartsjuk. Pjäsen artar sig till ett riktigt triangeldrama.  Rickard Günther regisserade föreställningen där Jonas Falk, Viveka Seldahl och Lars Göran Persson utgjorde övriga rollistan. Föreställningen fick många rosor i pressen, inte minst Birgitta Andersson hyllades för sin geniala rolltolkning:  "Hon spelar hunden Sylvia, med sådan blötögd, trofast, löpsk, bitsk och inställsam inlevelse att hon ledigt bär det mesta av denna rätt charmerande teaterkväll på sina snygga axlar. Hon är en hund upp i dagen, in i minsta svansviftning och öronslokning, trots att hon inte har någon sådan kostym till sin hjälp - bara ett bländande kroppsspråk, ett skådespelarlivs erfarenhet, och en djup insikt i hundens roll i

Albert Hussons kvicka, originella och ganska dubbelbottnade kriminalkomedi "Trasiga änglar" handlar om en butiksägande fransk kolonialfamilj i Cayenne. I familjens hushåll arbetar tre deporterade straffångar som blir till ovärderlig hjälp när familjen hamnar i knipa på självaste julafton. Med hjälp av en giftorm vid namn Adolphe mördar de en äldre herre som kommit för att granska butikens räkenskaper. Att herren är husfaderns rike bror gör det hela ännu bättre. Nu finns arv att hämta! När Adolphe även hugger herrns systerson, som dottern i huset olyckligt älskar, är glädjen fullkomlig.  Bland liken kan man börja planera för en rikare och borgerligare framtid. I Maximteaterns version spelade Nils Eklund den stackars butiksägaren Felix Ducutel. De tre straffångarna gestaltades av Hans Klinga, Olof Lundström och Karl-Arne Holmsten.  "Hans Bergströms uppsättning håller jämn takt med pjäsen, dvs den är ganska långsam och saknar höjdpunkter. Men den saknar inte charm och rolle

Det låg spänning i luften när "My fair lady" hade svensk premiär på Oscarsteatern i Stockholm i februari 1959. Detta var den dittills mest påkostade uppsättningen i Oscars historia. Ensemblen bestod av 60 personer, dekoren var stor och avancerad med sina många tablåer, kostymtygerna fick direktimporteras från Frankrike och Schweiz och specialvävas i England. Bara en sådan enkel detalj som Higgins kofta fick köpas från England och flygas över till Sverige. Allt för lokalfärgen.  Musikalen "My fair lady" är baserad på Bernard Shaws komedi "Pygmalion" och handlar som bekant om hur språkprofessor Henry Higgins slår vad med sin vän överste Pickering om att kunna förvandla den fattiga blomsterflickan Eliza från Londons slumkvarter till en fin societetsdam.  Musikalens sångnummer har blivit odödliga klassiker t.ex. "Det vore välan fr underbart", "Med en gnutta flax", "I dina kvarter" och "Den spanska räven". På Oscars spela

Peter Struve som är stadsfullmäktiges ordförande i Lillköping reser till Stockholm med vännen Henrik Boklund för att bevista kyskhetsförbundets kongress. Men de strängt moraliska herrarna beger sig istället till syndens näste, Felixpalatset, där Struve förälskar sig i den läckra varietésångerskan Yvette och inleder en intensiv uppvaktning. Vad han inte känner till är att Yvette är dotter till hans andra hustru Mildred och i själva verket hans styvdotter. Så börjar turerna i Franz Arnolds och Ernst Bach förväxlingsfars "Der wahre Jakob" som i Per Gerhards bearbetning fick heta "Gamle Adam" när den gick upp på Vasan i Stockholm 1984. Per Gerhard hade några år tidigare prickat in en kolossal press och publiksuccé med "Spanska flugan" av samma pjäsförfattare, där Carl-Gustaf Lindstedt spelade huvudrollen. Återigen stod Carl-Gustaf i centrum. Runt honom fanns ringrävar som bl.a. Jarl Borssén, Siv Ericks, Martin Ljung och Hans Wahlgren. Lis Nilheim gjorde succé

"Bäddat för 6" kallades pjäsen som teaterdirektörerna Hasse Wallman och Bosse Parnevik presenterade på Chinateatern i Stockholm 1984. Precis som titeln skvallrar om var det en typisk sängkammarfars med snurriga intriger, förvecklingar och förväxlingar. Pjäsen skrevs av engelsmannen Dave Freeman, f d sailor och polis som blev journalist och manusförfattare.  I korthet handlar pjäsen om två gifta par som av misstag hamnar i samma hotellrum, en älskarinna dyker upp, hotellägaren är galen och portieren visar sig vara pappa till en av damerna. Herman Ahlsell regisserade stycket där Johannes Brost, Kjell Bergqvist, Meg Westergen, Eva Bysing, Carl Billquist, Christina Schollin och Torsten Lilliecrona utgjorde ensemblen.  "Ordinär sexkomedi utan större finess" , ansåg Marcus Boldemann i DN. "Bäddat för 6 är en engelsk fars uppbyggd på situationskomik. Sex talar om sex, utan att någonsin komma till saken så att säga. Som en semla där grädden saknas" , skrev Aftonbl

Den gamla fina Vasateatern inrymd i Lundbergs palats på Vasagatan var det största byggnadskomplex som skådats i 1880-talets Stockholm. Teatern invigdes den 30 oktober 1886 och blev snart etablerad som en riktig komediteater. Visserligen försökte teaterkungen Albert Ranft, när denne övertog Vasan 1895, att sätta båda Ibsen och Strindberg på repertoaren, men det var de folkliga och mer lättillgängliga styckena som slog bäst.  Gösta Ekman d.ä. spelade så väl "Hamlet" som "Kanske en diktare" under sin chefstid på Vasan i början av 1930-talet, men hans allra största framgång var komedin "Gröna Hissen" där han själv agerade i den manliga huvudrollen som Billy. Också dansken Max Hansen blandade till den förrädiska drinken "Gröna Hissen" på Vasans scen. Det hände 1948 och hans motspelerska hette Sickan Carlsson. Vasan var verkligen de stora stjärnornas tummelplats. Gösta Ekman d.ä. drog till sig unga sedermera mycket berömda förmågor som Sture Lagerwall,

Mona Seilitz kallades ofta för vamp. Riksvamp till och med. Det var en beteckning som Aftonbladet klistrade på henne och som envist hängde kvar under hela livet. Mona var visserligen en tjusig kvinna och fick ofta spela rollen som dum och sexig blondin på privatteatrarna, men hon kunde mycket mer än så.  Denna Malmöflicka började med teater redan i unga år. Hon spelade lilla Pär i byxor och tyrolerhatt och vann prinsessan på slutet. Då var hon sju år gammal. Sedan blev det Teater 23 i Malmö och utbildning vid Norrköping - Linköpings stadsteaters elevskola i tre år.  1966 tog hon tåget upp till Stockholm och sökte jobb i Kar de Mumma-revyn på Folkan. I revyn fick hon visa upp sig i nätstrumpor och plymer. Torsten Tegnér skrev från den premiären att man skulle gå på Folkan, om man ville se hur Gud haft en ovanligt lyckad dag och skapat en perfekt kropp, nämligen Mona Seilitz. Därmed var saken klar i en bransch som kan vara ganska så enkelspårig. Behövdes det en snygg tjej i en vamprol

F olkan vid Östermalmstorg i Stockholm var en teater med gamla anor, den byggdes 1856 på inrådan av Georg Albert Müller och hette från första början Ladugårdslandsteatern. Den blev senare påbyggd, kallades en tid på 1870-talet för Bijouteatern och där spelades främst lustspel. Även mer dramatiska verk fanns på repertoaren, bland annat fick "Kameliadamen" sin svenska urpremiär på teatern 1872. I början av 1880-talet användes teatern för helt andra ändamål. På en minnestavla som fanns på Folkans fasad stod att läsa: "Den 28 december 1882 hölls i detta hus, dåvarande Ladugårdslandsteatern, Frälsningsarméns första möte i Sverige". Några år senare fick Frälsningsarmén en mer varaktig lokal och så småningom bytte Ladugårdslandsteatern namn till Folkteatern.  Carl Lund, som var teaterdirektör under 1800-talets sista decennium bjöd huvudsakligen på operett och lustspel. Mer seriösa inslag blev det under August Falcks tid i början av 1900-talet, då spelades bland ann

Mr Hardcastle har lovat att donera en stor summa pengar till sin gamle väns son, Billy Hickory Wood. Den korkade Billys vapendragare Charlie utger sig för att vara advokat, för att få den knäppe Billy att framstå i bättre dager. Då dyker Rupert upp, Billys tvillingbror, för att lägga beslag på sin del av förmögenheten. Han blir förälskad i Mr Hardcastles vackra dotter Cynthia, som är förlovad med den hale Clifton Weaver. In träder nu Billys fru Winnie, som tror att Rupert är Billy.  Och innan Halfdan och Werner står på scenen, exakta kopior av Billy och Rupert, så har butlern James förhindrat en katastrof och advokat Piper försökt förföra Mr Hardcastles syster Amy... Snurrigt värre alltså i denna högst krångliga förväxlingshistoria av Ray Cooney och Tony Hilton. Skådespelaren Björn Gustafson hade sett originalföreställningen "One for the pot" i London redan 1959 och det var på hans inrådan som Olle Kinch satte upp farsen på Folkan 1987. "Oj då!... en till?!"

"Hotelliggaren" eller "Two Into One" som den heter i original hade sin urpremiär i London 1984. Pjäskonstruktören heter Ray Cooney, upphovsman till ett flertal så kallade "spring-i-dörr-farser". Teaterchefen Olle Kinch blev först med att importera detta skrattretande stycke till Sverige. Premiär var det på Folkan i Stockholm nyårsafton 1985. Pjäsen som handlar om en vänsterprasslande minister och dennes förvirrade sekreterare blev genast en stor framgång. Gösta Ekman höjdes till skyarna för rollen som sekreteraren. "Han spelar fars på högsta snubbelnivå. Publiken jublar!" skrev Bengt Jahnsson i Dagens Nyheter.  "När Gösta Ekman stiger in på Folkan-scenen stiger farsen till en helt ny dimension" konstaterade Lars Ring i Svenska Dagbladet.  Den kräsne Jurgen Schildt i Aftonbladet var mycket positiv: "Ekman bär tyngsta bördan i farsen, och han gör det med en talang som är lika framträdande som hans energier. Han är formidabel i s

Broadwaymusikalen "Annie" (ej att förväxlas med "Annie Get Your Gun") fick sin Sverigepremiär på Folkan i Stockholm 1979. Historien om den föräldralösa barnhemsflickan Annie gick hem hos publiken, men inte hos kritiken: "Egentligen är musikalen Annie något alldeles rysligt. Den  raddar upp alla klyschor som finns: föräldralöst barnhemsbarn i välkänd anglosaxisk tappning, godhjärtad miljonär, snäll president som självfallet är du och bror med miljonären. De fattiga huvudpersonerna (förutom hjärteknipande Annie) är avskum och förbrytare och som gräddklick ovanpå en snäll herrelös hund. Det finns sentimentalitet så behoven kan täckas in för ett helt år", ansåg DN:s recensent Marcus Boldemann. I Folkanuppsättningen spelades Annie av 11-åriga Pernilla Wahlgren. Sigge Fürst spelade den godhjärtade miljardären Warbucks. Den elaka barnhemsföreståndarinnan Miss Hannigan gestaltades av Grynet Molvig. I övriga roller syntes bland andra Anna Sundqvist, Tor Ised