Inlägg

Visar inlägg från januari, 2022

Douglas Håge - monologernas mästare!

Bild
Douglas Håge (1898-1959) var en av landets mest kända skådespelare, dels genom en lång teaterbana, dels genom att han framträdde inte bara på de fasta scenerna utan också gladde landsortspubliken under turnéer med Riksteatern, i folkparkerna, hördes i radio och sågs i många filmer. Han började lite smått med amatörteater hemma i Göteborg. Bröt upp från sitt jobb som lagerbiträde för att följa med på en folkparksturné, där han sökt engagemang genom att spela upp en monolog ur "Värmlänningarna". Teaterdirektören tog ett huvudvärkspulver och skickade hem honom. Men redan dagen därpå fick teaterdirektören manfall i ensemblen och Håge inkallades och togs till nåder.  Någon teaterskola var det aldrig tal om, sina läroår fick han på Vasa Teater i Finland där han placerades i drama, operett och revy. Det var som revyartist han blev populär, först på Folkets Hus Teater hos Ragnar Klange och senare hos Kar de Mumma på Blanche. Douglas Håge visade sig vara en oerhörd tillgång som monolo

"Halsduken" - Sveriges första TV-deckare

Bild
En sensommarmorgon hittas en ung kvinna gömd i ett hölass. Hon är död, förmodligen strypt med en halsduk eller liknande.  Poliskommissarie Yates, spelad av Lars Ekborg, tar sig an fallet. Han får snabbt in ett flertal upplysningar som är intressanta, men svåra att få bekräftade. Det är uppenbart att flera av de inblandade personerna antingen ljuger eller undanhåller fakta.  TV-thrillern "Halsduken" från 1962 var Sveriges första deckarserie. Gator och nöjesetablissemang låg öde när serien visades, ingen ville missa en sekund av det gastkramande dramat. "Halsduken" skrevs av Francis Durbridge och utspelade sig i engelska Littleshaw. Den svenska versionen spelades in i Stockholm och i trakterna kring Vaxholm. Hans Lagerkvist regisserade och i rollistan fanns namn som bl.a. Åke Grönberg, Tor Isedal, Ulla Sjöblom, Tomas Bolme, Frank Sundström och Monica Nielsen. Hemlighetsmakeriet kring serien var så stort att inte ens radiochefen Olof Rydbeck och TV-chefen Nils-Erik Bær

"Swedenhielms", Malmö Stadsteater 1972

Bild
Familjen Swedenhielm lever över sina tillgångar. När familjefadern - fysikern, uppfinnaren och adelsmannen Rolf Swedenhielm - tilldelas Nobelpriset ska alla skuldsedlar lösas. Men så dyker procentaren Eriksson upp med förfalskade reverser underskrivna i Swedenhielms namn.  Den store mannens värld rasar nu samman. Vem av hans bägge söner är den skyldige?  Han kan förlåta det mesta hos sina söner, men han kan inte tåla att någon av dem "förlorat sin heder". I slutet visar det sig att ingen av sönerna är kriminella. Det är familjens arma hushållerska som förfalskat för att kunna täcka alla kostnader som familjens utsvävande vanor fört med sig. Hjalmar Bergmans komedi "Swedenhielms" har alltsedan urpremiären på Dramaten 1925 funnits på den svenska teaterrepertoaren. 1972 satte regissören Bo Forsberg upp stycket på Malmö Stadsteater med den legendariske Dramatenaktören Holger Löwenadler i rollen som den store vetenskapsmannen. Den vassa hushållerskan Marta Boman spelades

Skararevyn "Gôrskôj" 1994-95

Bild
"Gôrskôj" var en revy som verkligen levde upp till sitt namn. Skaras revypappa Mats Ljung hade vässat sin penna och åstadkommit en välblandad kompott med sketcher, monologer, sång- och dansnummer.  Här gisslades Mona Sahlin i "Snövit Sahlin och de (S)må dvärgarna". Volvodirektören PG Gyllenhammars uppgång och fall besjöngs av Ola Rundcrantz i "Min väg".  Börje Brelids pantomim som tyngdlyftare hörde också till de mest skrattretande inslagen. Mats Ljung som kyrkosångare Christer Sjögren i "Christ är mitt liv" var en annan fullpoängare. Revyn regisserades av Håkan Wennberg och förutom redan nämnda aktörer medverkade bl.a. Carl Thulin, Therese Albien och Maria Ljunggren. "Mats Ljungs nyårsrevy Gôrskôj får högsta betyg. Roliga texter, som går fram. Bra musik och fina dansare. Helt enkelt en nyårsrevy med alla ingredienser som lockar till funderingar och skratt" , skrev Göteborgs-Postens recensent Lasse Strömstedt. Jan Bergman i Arbetet: &qu

"Södran Ohoj", Södra Teatern i Malmö 1953-54

Bild
På annandag jul 1953 var det premiär för Dubbel-Olle Ohlssons årliga nyårsrevy på Södra Teatern i Malmö. "Södran Ohoj" hette skapelsen där revydirektören hade sällskap av bl.a. Harry Persson, Maritta Marke, Kai Gullmar och Åke Jensen. För texterna svarade den skicklige revyförfattaren Nils Bie. Till de mest slagkraftiga numren hörde Harry Perssons kuplett "Varför skola människor tjata" och Maritta Marke i en Hamlet-parodi.  "Dubbel-Olle kom traditionellt med revy på Södran på annandagen. Det är inga överord om man påstår att detta var hans bästa insats under åren. Nils Bie hade som vanligt stått för huvuddelen av författarverksamheten och med den äran. Han har en välgörande förmåga att inte falla in i slentrian" , skrev Lennart Rehnstam i Expressen. Sonja Fredgardh i Skånska Dagbladet: "... de kockar som lagat till revybrygden på Södran har tydligen samsats så väl om sin uppgift att det blivit inte en annandagssoppa utan en riktigt smaklig cocktail, s

"Styrman Karlssons flammor", Folkteatern i Göteborg 1966

Bild
Björn Hodells folklustspel "Styrman Karlssons flammor" från 1922 var under många år en säker kassapjäs för teaterdirektörer som önskade sig fullsatta hus. Handlingen är inte mycket att orda om, Styrman Karlsson seglar ut från Göteborg - med skeppet Maria Albertina - upplever äventyr med sköna kvinnor i främmande länder och gifter sig till sist rikt och kommer hem och slår sig till ro. Musiken i pjäsen skrevs av Helge Lindberg och Karl Ewert, visor som "Vi går ombord på Maria Albertina", "Då faller barometern flera grader" och "Gamla Sverige är bäst ändå" gick hem hos publiken.  1966 satte teaterchefen Claes Sylwander upp "Styrman Karlssons flammor" på Folkteatern i Göteborg. Originalmanuset hade bearbetats av skådespelaren John Harryson som skurit bort en del förlegade skämt och även lagt in några nya visor i handlingen. Flera av skådespelarna var infödda göteborgare och fick nu ta fram barndomens dialekt. Iwar Wiklander, som föddes i s

Den eleganta Gaby Stenberg

Bild
Gaby Stenberg var den vackra, humoristiska, eleganta, spännande och lite hemlighetsfulla flickan i en rad 30-talsfilmer. Dessutom en skicklig pianist och ännu bättre sångerska. Hon föddes i Tokyo men med svenskt påbrå. Hon var bara halvåret gammal när familjen flyttade till Sverige. I trogen lydnad mot sin musikaliska moder tog hon pianolektioner upp till 17 års ålder. Så tröttnade hon på att klinka sig igenom Chopins preludier och smet in genom Filmstadens grindar för att bli elev hos SF.  Det blev filmlustspel med komiker som Åke Söderblom, Thor Modén och Nils Poppe, dramatiska roller i "Törst" och "Ung man söker sällskap". I Göran Genteles "Fröken April" och "Sängkammartjuven" var hon en parant operasångerska respektive stenrik änka. Apropå änka. 1954 gjorde hon storsuccé som Hanna Glavari i Ingmar Bergmans uppsättning av operetten "Glada Änkan" på Malmö Stadsteater. Gaby Stenberg (1923-2011) Hon var revyprimadonna på Södran och hos

"Söder ställer ut", Södrans nyårsrevy 1949

Bild
"Söder ställer ut" var namnet på 1949 års nyårsrevy på Södra Teatern i Stockholm. Och vilken utställning sen. X:et, Tage Hedqvist, Stellan Mörner och Tor Hörlin hade svarat för en färggrann dekor och Gueye Rolf för läckra kostymer.  Kar de Mumma hade skrivit dialogerna och Perne och Paddock hade försett revyn med kupletter. På scenen stod publikfavoriter som Tollie Zellman, Åke Söderblom, Egon Larsson, Douglas Håge, Dagmar Olsson och Calle Reinholdz. Primadonna denna gång var Gaby Stenberg.  Ur innehållet kan nämnas Tollie Zellmans monolog som en gammal påkläderska, Egon Larssons magnifika dansnummer med sin egen skugga och Åke Söderbloms vilda protestvisa "Ner med".  Shakespeares "Hamlet" har parodierats i revysammanhang sedan urminnes tider, så även på Södran där Douglas Håge gestaltade prins Hamlet. Tollie Zellman gjorde drottningen och Dagmar Olsson Ofelia.  "Premiärpubliken var stormförtjust. Men det är alltid en revypremiärpublik. Eftertankens k

Trollhättans nyårsrevy "Trollebor IV" 1982-83

Bild
Kammarteatern var namnet på en driven amatörteatergrupp i Trollhättan som producerade framgångsrika nyårsrevyer under en rad år. Revykännaren Uno "Myggan" Ericsson utsåg Kammarteaterns nyårsrevy till en av de bästa revyerna i landet.  Motor i gruppen var Bengt Jacobsson, en inflyttad skåning som både skrev manus och agerade på scenen. Spelåret 1982-83 hade gruppen fått en alldeles ny scen. Efter att ha spelat i aulan på Nils Ericsson-skolan flyttade man nu in på Sagabiografen vid Spannmålsgatan som byggts om till teatersalong.  "Trollebor IV" hette revyn där det skojades om aktualiteter som J R i Dallas, Hulken och den laglösa grannstaden Lilla Edet som jämfördes med Vilda västern.  "Det glada amatörgänget från Kammarteatern i Trollhättan riskerar snart att proffsförklaras för sina fina insatser. Spelande tränaren Bengt Jacobsson har fått ihop en succéuppsättning i år också" , skrev Kenneth Karlsson i G-T. "Trollebor IV" blev Kammarteaterns ditti