Nöjesvirveln

Broadwaymusikalen "No No Nanette" hör till de mer sällan spelade i Sverige. Den totalsågades av kritikerna och floppade totalt när den gick upp på Oscarsteatern i Stockholm 1975.  Bättre gick det för Riksteatern några år tidigare där bland andra Harriet Forssell, Åke Harnesk, Lennart Gregor, Gunilla Åkesson, Beatrice Järås och Berndt Westerberg rodde musikalen i hamn med hjälp av Bengt Blombergs regi och Lasse Kühlers koreografi. Handlingen snor sig runt en välbärgad, synnerligen frikostig och gift bokförläggare av religiös litteratur, vid namn Jimmy Smith. Han har för vana att hjälpa unga söta flickor som råkat i penningknipa. Detta leder till en ohållbar situation, vars fortsättning och lyckliga upplösning publiken får följa under några timmar.  Två av melodierna ur musikalen har överlevt och blivit evergreens, "Tea for two" och "I want to be happy". "I Bengt Blomgrens fyndiga, fartfyllda regi blev det en mycket lyckad, frisk och livfull förest

"Skrattmusklerna på det teaterintresserade Sydsverige får ingen avkoppling i sommar. Det beror nu inte på att Fredriksdalsteatern i Hälsingborg spelar upp den gamla succén Lorden från gränden. Det beror på att Nils Poppe gör det.  När årets upplaga av Poppe-visionen slog ut bland häckarna i den vackert belägna friluftsteatern, så var det bara att konstatera: Det är så här - precis så här vi vill ha Nils Poppe. Han är totalt oemotståndlig."  Ovanstående rader är saxade ur Tony Kaplans recension i tidningen Arbetet den 22 juni 1970. "Lorden från gränden" var Nils Poppes verkliga paradnummer, han älskade rollen som den fattige kanonfotografen Bill Snibson som plötsligt blir arvtagare till en miljonär. Redan 1947 spelade han den på Södra Teatern i Stockholm, han kom sedan att ta upp den på repertoaren åtskilliga gånger under sin karriär. Vid Fredriksdalspremiären sommaren 1970 hade Poppe redan hunnit gestalta "lorden" bortåt 800 gånger. Annalisa Erics