Nöjesvirveln

Det finns skådespelare som blir institutioner, och så finns det de som, likt Karin Kavli, lyckades behålla sin mänskliga skärpa och bitande humor livet ut. När man gräver i arkiven framträder bilden av en kvinna som var lika färgstark privat som hon var magnifik på scen. När vi tittar tillbaka på Karin Kavlis livsverk ser vi inte bara en av våra mest lysande skådespelerskor, utan en människa som formade svensk scenkonst under mer än ett halvsekel. Från den tidiga debuten på Konserthusteatern 1929 till hennes sista föreställning på Dramaten bara några månader före sin död, var hon en konstant kraft i svenskt teaterliv. Karin Kavli (1906-90) Karin Kavlis karriär spände över ett imponerande register och hon kom under åren att bemästra de tyngsta klassiska kvinnorollerna - från en intensiv Lady Macbeth, via Hedda Gabler till Strindbergs Fröken Julie.  För den breda publiken är hon kanske mest ihågkommen genom TV-rutan. Hennes gestaltning av den viljestarka matriarken i "Farmor och Vår...

Regissören och skådespelerskan Gun Jönsson var ett cirkusbarn, närapå född i manegen då båda hennes föräldrar var cirkusartister. Själv började hon dansa som 7-åring i Operans balettskola. Hon hamnade så småningom i Casselbaletten och fick åka ut i världen på turnéer, till Portugal, Spanien och Frankrike. Men Gun började känna en allt större dragning till teaterkonsten och reste hem till Sverige för att studera på Gösta Terserus teaterskola, vilket ledde vidare till Dramatens elevskola. Gun Jönsson (1929-2021) Efter några år vid Dramaten följde engagemang vid Riksteatern, Stadsteatern i Norrköping - Linköping och Folkteatern i Göteborg.  Hon började allt mer intressera sig för regi och fick chansen på Göteborgs stadsteater där hon satte upp pjäsen "Om sju flickor" som blev en jättesuccé. De kommande åren blev det många regiuppdrag både i Sverige och Danmark.  1978 kom hon tillbaka till Stadsteatern i Norrköping - Linköping, den här gången som teaterchef. Hon orkade med uppdra...

Skådespelaren och regissören Jan-Olof Strandberg gick bort för några dagar sedan. Det fanns något oerhört sympatiskt över den mannen som är svårt att sätta ord på, man bara tyckte om honom.  Hans skådespelarkollega Anita Björk beskrev honom så här en gång: "I alla roller han gör så ser man en människa. Man tror helt och hållet på honom." Jan-Olof Strandberg från Södermalm i Stockholm började med teater när han gick på Södra Latin. Där läste han lyrik och vann en recitationstävling för gymnasister. Så blev det teater vid Witzansky och Terserus teaterskola och vid andra provet kom han in på Dramatens elevskola. Kurskamraterna på elevskolan hette Max von Sydow, Margaretha Krook, Lars Ekborg, Ingrid Thulin och Yvonne Lombard, ingen dålig årskull.  Jan-Olof hamnade på stadsteatrarna i Göteborg och Uppsala innan han blev engagerad till Dramaten 1964. Han gjorde många tunga roller i uppsättningar som "Riksrevisorn", "Kung Lear", "Tartuffe" och inte...

Sven Lindberg (1918-2006) Sven Lindberg var under många år den självskrivne komedihjälten på privatteaterscenerna. Med Lindberg på affischen kunde teatercheferna räkna med fullsatta hus för lång tid framöver. Han var med i flera riktiga långkörare t.ex. "Kaktusblomman" som spelades 725 gånger på Vasan,  "Thehuset Augustimånen" på Intiman gick 500 gånger och "Gungstolen" på samma scen upplevde 450 föreställningar.  "Den evige yngligen med det blygt vinnande leendet" brukade han kallas. Han hade en lågmäld spelstil som verkligen lyfte fram komedins alla nyanser. Han hade också förmågan att göra djupt allvarliga karaktärsroller. På Dramaten arbetade han redan på 1940-talet, när han återkom 1973 skrev pressen att nu har Lindberg blivit seriös, trots att han jobbat seriöst i hela sitt liv. Det mesta han rörde vid blev till guld, oavsett genre. Lovorden sköljde över Andreas Blek af Nosen i "Trettondagsafton", den psykologiskt komplic...

"Världens roligaste aktör är svensk. I Blåjackor, en svensk filmoperett, heter huvudrollsaktören Nils Poppe och han är så rolig att åskådarnas skratt inte upphör en sekund under hans scener utan helt och hållet dränker dialogen. Mer borde inte behövas för att Hollywood och de stora amerikanska filmbolagen skall vifta med kontrakt för att få Poppe, den roligaste aktören i världen". Ovanstående rader är hämtade ur France Soir, Frankrikes största tidning, när filmen "Blåjackor" gick upp på biograferna i Paris 1945. Sagan om Nils Poppe (1908-2000) började inte så bra. Som nyfödd lämnades han bort till en änglamakerska. Genom vanvård gjorde de barnen till "änglar".  Men lille Nils räddades till livet av det fattiga paret Anders och Amanda Jönsson från Möllevången i Malmö.  På det viset blev han Nils Jönsson och växte till, om inte så värst mycket i längd (1,67 till slut) så i styrka. Han tränade brottning som ung och senare i livet erövrade han tyngdlyftar...