Inlägg

Håkan Serner gav röst åt den lilla människan!

Bild
När skådespelaren Håkan Serner så tragiskt gick bort i oktober 1984, endast 51 år gammal, lämnade han ett stort tomrum efter sig i det svenska kulturlivet. Han var en respekterad och mycket omtyckt yrkesman. Vägen till de stora scenerna var långt ifrån spikrak. Efter att ha blivit nobbad av Dramatens elevskola två gånger sökte han sig istället till Gösta Terserus teaterskola. Därefter följde ett decennium av hårt slit på dåtidens källarscener i Gamla Stan, däribland Marsyasteatern.  Det var först vid starten av Stockholms Stadsteater 1960 som han fick en fast anställning och därmed ekonomisk trygghet. Han kom att förbli teatern trogen i 24 år. Många förknippar Håkan Serner med en lågmäld och melankolisk framtoning, men som ung var det hans enorma fysik som imponerade på publiken. Han bar på en extrem spänst och vighet vilket han visade upp i  "Slutspel" av Beckett och i den framgångsrika rollen som drängen Truffaldino i "Två herrars tjänare". Håkan Serner (1933-84) ...

"Baldevins bröllop", Lisebergsteatern 1988

Bild
Sommaren 1988 var det premiär för det norska folklustspelet "Baldevins bröllop" på Lisebergsteatern i Göteborg. Uppsättningen markerade en speciell milstolpe för de tre huvudrollsinnehavarna Sten-Åke Cederhök, Märta Ternstedt och Rulle Lövgren. Det var nämligen tredje gången som trion spelade pjäsen tillsammans. Första gången var 1970 då de spelade utomhus vid Näckrosdammen i Göteborg. Andra gången var 1979 då man gjorde en bejublad turné i Riksteaterns regi. När turen nu kom till Lisebergsteatern såg Cederhök det som ett efterlängtat försök att återuppliva folklustspelet på hemmaplan.  Pjäsen, som ursprungligen skrevs av den norske författaren Vilhelm Krag, hade i regissören Bo Hermanssons bearbetning kortats ner till drygt en timme.  Handlingen rör sig om den utslagne skojaren Baldevin, gestaltad av Rulle Lövgren, som dyker upp hos sin gamle vän, skeppare Sörensen, spelad av Cederhök. Skepparen tar sig an den försupne Baldevin och gör sitt yttersta för att få fason på honom...

"Råttfällan", Blancheteatern 1958

Bild
Våren 1958 darrade Stockholms teaterluft av förväntan inför en av säsongens mest spännande premiärer. Efter en tid av skiftande öden på Blancheteatern där man precis spelat opera av Benjamin Britten var det fredagen 16 maj premiär för Agatha Christies Londonsuccé "Råttfällan". Pjäsen hade vid denna tidpunkt redan slagit rekord som sexårig långkörare i den brittiska huvudstaden. Handlingen utspelar sig på ett engelskt pensionat där gästerna snabbt blir isolerade av en våldsam snöstorm samtidigt som nyheten om ett brutalt mord i grannskapet blir känt. Ganska snart står det klart för alla inblandade att mördaren finns mitt ibland dem. Det är en raffinerad thriller där alla misstänker alla. Ruth Kasdan och Gunnar Hellström spelade de två bärande rollerna och vidare medverkade bl.a. Gösta Prüzelius, Bengt Virdestam och Linnéa Hillberg. Regissören Börje Mellvig som även låg bakom den eleganta översättningen fick den spännande historien att blomma ut till fulländning där allt klaffa...

Inga Ålenius - birollernas mästarinna!

Bild
Inga Ålenius var skådespelerskan som sällan stod längst fram i rampljuset, men vars ansikte och röst blev välkänt hos svenska folket. Hon föddes i Gamla Stan i Stockholm men växte upp i Hagalund under enkla förhållanden i ett arbetarhem utan intellektuella intressen. Innan teaterdrömmarna tog över arbetade hon på Cederroths fabrik där hon tillverkade plåster. Till slut insåg hon att det fanns roligare saker att göra i livet. Vid fjärde försöket kom hon in på elevskolan vid Norrköping-Linköpings stadsteater. Det blev startskottet till en omfattande teaterkarriär som tog henne landet runt.  Vägen gick via Norrbottensteatern i Luleå, Riksteatern, Västeråsensemblen och så Folkteatern i Göteborg, som under många år blev hennes fasta punkt. Här radade hon upp starka rollprestationer och visade tidigt sin enorma bredd i uppsättningar som "Swedenhielms", "Pyromanerna", "Happyland", "Den goda människan i Sezuan" och "Den itusågade damen".  Hon k...

"Me and my girl", Nöjesteatern 1991-92

Bild
När Nöjesteatern i Helsingborg satsade på den glada 1930-talsmusikalen "Me and my girl" blev det en publiksuccé av stora mått. Biljetterna gick åt som smör i solsken och kritikerna var rörande överens: det var en ren uppvisning i hur man åstadkom en succé. Trycket var så enormt att föreställningen förlängdes med ett helt år och rullade vidare på gästspel i Lund, Malmö och Jönköping. "Me and my girl" skapades av kompositören Noel Gay tillsammans med textförfattarna Douglas Furber och L. Arthur Rose. Originaluppsättningen hade premiär i London 1937 och blev en braksuccé som till och med den engelska kungafamiljen älskade.  I Sverige blev den starkt förknippad med Nils Poppe som arbetade om den till "Lorden från gränden" och presenterade den på Södran i Stockholm 1947. Poppe gjorde huvudrollen som kanonfotografen Bill Snibson hela 1 040 gånger under sin karriär. Nöjesteaterns version byggde på den stora Londonrevivalen från 1985, där Noel Gays son omarbetade ...

"Annie get your gun" på Scandinavium 1974

Bild
"Sällan har man sett en föreställning börja så magnifikt. Ur kolsvarta mörkret i det väldiga Scandinavium dyker rollerna upp och en spökröst presenterar. Lill-Babs skubbar i Annies pittoreska trasor över den stora manegen, och strålkastarna följer henne tills hon snubblar omkull i ryttargången. En annan ljuskägla spårar Buffalo Bill - Lennart Lindberg, som spränger fram på sin vita häst. In i en ljustunnel rider Frank Butler - Bo Svensson från Los Angeles och plötsligt har man Charlie Rivel i fokus" . Så beskrev teaterkritikern Anna-Greta Ståhle i Dagens Nyheter upptakten till "Annie get your gun" på Scandinavium i Göteborg hösten 1974.  Det var en gigantisk uppsättning med tusen svårigheter att övervinna. Spela musikal i en idrottshall med plats för tiotusen åskådare och massa scentekniska problem att bemästra. Ett hundratal statister, trettio hästar och vagnar, elefanter, kameler, clowner och lindansare...  Mannen som lyckades iscensätta föreställningen va...

Karin Kavli - färgstark och magnifik!

Bild
Det finns skådespelare som blir institutioner, och så finns det de som, likt Karin Kavli, lyckades behålla sin mänskliga skärpa och bitande humor livet ut. När man gräver i arkiven framträder bilden av en kvinna som var lika färgstark privat som hon var magnifik på scen. När vi tittar tillbaka på Karin Kavlis livsverk ser vi inte bara en av våra mest lysande skådespelerskor, utan en människa som formade svensk scenkonst under mer än ett halvsekel. Från den tidiga debuten på Konserthusteatern 1929 till hennes sista föreställning på Dramaten bara några månader före sin död, var hon en konstant kraft i svenskt teaterliv. Karin Kavli (1906-90) Karin Kavlis karriär spände över ett imponerande register och hon kom under åren att bemästra de tyngsta klassiska kvinnorollerna - från en intensiv Lady Macbeth, via Hedda Gabler till Strindbergs Fröken Julie.  För den breda publiken är hon kanske mest ihågkommen genom TV-rutan. Hennes gestaltning av den viljestarka matriarken i "Farmor och Vår...