Nöjesvirveln

I dag fyller revykungen Peter Flack 80 år. Under mer än fyra decennier har Peter Flack fått hundratusentals svenskar att vallfärda till Örebro för att få sig ett gott skratt. Genom att kombinera färgstark show med handfast buskis, stor professionalism och en osviklig känsla för den direkta publikkontakten har han skrivit in sig i den svenska revyhistorien. Hans livsverk har varit en enorm motor för regionen; hans produktioner har lockat över en miljon turister till Örebro och genererat ca 1,2 miljarder i den lokala besöksnäringen sedan starten. Flack är den enda som fått mottaga Nerikes Allehandas kulturpris två gånger. Peter Flacks bana på scenen började tidigt. Redan under skolgången på Karolinska läroverket lades grunden under skolans roliga timme, där hans komiska ådra och skaparlust blommade ut. Även om han övervägde lärarbanan tog snart teatern över helt. Vägen till rampljuset gick via Riksteaterns Örebroensemble där han började 1968. Han etablerade sig snabbt som en skicklig reg...

Den omtyckta skådespelaren Pierre Lindstedt har gått bort i en ålder av 83 år. Att växa upp som son till en av Sveriges mest folkkära komiker och skådespelare, Carl-Gustaf Lindstedt, präglade naturligtvis Pierre Lindstedts liv, men det gav honom aldrig någon prestationsångest. Han upplevde aldrig att han befann sig i skuggan av sin far och kände sig inte heller tvingad att gå i pappas fotspår. De två var i stället jättegoda kompisar och fann tidigt en yrkesmässig gemenskap. Innan teaterkarriären tog fart på allvar hade Pierre andra planer, under skolgången drömde han om att bli bagare, men gräsligt tidiga morgnar fick honom att tänka om. Efter en kortare tid som bankbud började han arbeta som scentekniker och alltiallo på pappans och Arne Källeruds teater Nöjeskatten i Stockholm. Från sin plats i kulisserna studerade han skådespelarnas hantverk på nära håll, en informell skola som han själv beskrev som ovärderlig.  Han fortsatte som scenarbetare på Dramaten och China och blev så sm...

I september 1946 var det återigen dags för den årliga och efterlängtade revypremiären på Casinoteatern på Bryggargatan 5 i Stockholm. Årets uppsättning bar namnet "Den ridderliga flugan" och var författad av den välkända duon Gösta Bernhard och Stig Bergendorff. Första akten var en skruvad parodi på Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna kryddat med inslag från sagan om Alladins underbara lampa. Den andra akten släppte den historiska tråden och övergick till en mer traditionell, fartfylld nummerrevy med dagsaktuella sketcher, musik och crazyartade upptåg. I ensemblen sågs nyförvärvet Sven Magnusson som hyllades stort för sin magnifika mask och virtuosa gestaltning av Don Quijote. Teaterdirektören Gösta Bernhard själv bjöd på en telefonmonolog som rev ner kvällens allra största skrattsalvor. Han glänste även i ett skickligt buktalarnummer tillsammans med Carl-Axel Elfving som docka. I första akten gestaltade Elfving en lustig Sancho Panza.  Komikertrion Tre Knas (Gunnar Knas, Ca...

Efter sju års uppehåll från krogscenerna gjorde Lill Lindfors äntligen en ny show på Hamburger Börs i Stockholm hösten 1984. "De´ e´ Lindfors" hette den 75 minuter långa krogshowen som beskrevs i pressen som en lyxigt förpackad kabaré fylld av musikalitet, humor och självironi. Scenen var magnifikt draperad i vitt och ljussatt i regnbågens alla färger. Lill själv klev ut på estraden i glittrande scenkläder i vitt och turkost designade av Christer Lindarw. Publiken fick följa med på en resa genom Lills 25 år i branschen - från starten i en studentrevy 1959 fram till hennes starka position i svenskt nöjesliv. Ur innehållet minns man hennes träffsäkra monolog om våndorna att vara tonårsmor. "Romeo" var ett nummer där Lill som Julia hade starka, ogenerade synpunkter på hur sexlivet ska arrangeras. Åke Cato hade bidragit med "Karlar", en monolog som Lill framförde på finlandssvenska.  Showens absolut största utropstecken var dock två unga gästspel. Det första v...

Många som växte upp under 1960- och 80-talen minns med värme de två småputtriga kasperdockorna Jalle och Julle som rullade runt i sin lilla bil. Men visste ni att Jalle och Julle faktiskt föddes redan 1959? Allt började i ett utbildande TV-program som egentligen bara skulle handla om hur man tillverkar kasperdockor. Dockornas skapare och "pappa", TV-producenten Larz-Thure Ljungdahl, insåg snabbt potentialen och skapade en helt egen värld för sina nya karaktärer. Det unika med Jalle och Julle var att de saknade underkropp, precis som traditionella kasperdockor. För att de inte skulle bli låsta till en fast scen, och för att kunna manövrera dem med händerna, byggde Ljungdahl en minibil som var en kopia av en gammal T-Ford. Bilen fick namnet Hjulius och blev snabbt en central del av serien. Eftersom grundidén var att dockorna skulle röra sig ute i den riktiga trafiken och interagera med vanliga människor kom de att beskrivas som den tidens motsvarighet till Mupparna. Den allra f...

Efter succén med den första revyn "Kvasten" var förväntningarna skyhöga när det var dags för uppföljaren "Nya kvasten" på Folkteatern i Göteborg. Det stod klart att det inte rörde sig om någon billig efterapning. Kent Andersson och Bengt Bratt hade snickrat ihop en helgjuten, homogen och folklig revy som gisslade det fallfärdiga folkhemmet. Det var en föreställning fylld av bitterljuv göteborgshumor, allvar och träffsäker satir. Revyn tog avstamp i historiska kontraster. I det inledande numret "Skördetid 1958" stod en förgylld Volvo i centrum. Ensemblen dansade runt den glänsande bilen i en tid då framtidstron var stark och Tage Erlander hyllades. Så övergick tablån i 1970-talet och på scenen stod en nerskrotad bil för att symbolisera ett Sverige i kris. I sketchen "Akuten" förvandlades landet till en kaotisk akutmottagning med tre galna läkare - i form av politikerna Fälldin, Bohman och Ullsten - som desperat försöker lappa ihop patienterna med ...