Nöjesvirveln

"Bäst i stan" var namnet på 1973 års Kar de Mumma-revy på Folkan i Stockholm. Det var en revy som innehöll ovanligt lite Kar de Mumma. Många av texterna hade andra upphovsmän: Kajenn, Lasse Berghagen, Beppe Wolgers, Björn Clarin, Lars Forssell och Barbro Hörberg. Barbro Lill-Babs Svensson var årets revyprimadonna. Runt henne fanns veteranerna Stig Järrel, Inga Gill, Lasse Berghagen, Rolf Bengtson och så nykomlingen Peter Harryson. Baletten bestod av Åke Norin, Hedy Bengtson, Ulla-Britta Wetterholm, Annika Ekstrand, Lillemor Ohlson och Christer Reveny. Hasse Ekman stod för regin, Gordon Marsh för koreografin, Per Lekang hade skapat dekor och kostymer. Knud Jörgensen var kapellmästare för en orkester på fyra man. Ur innehållet minns man gärna Stig Järrel som pratglad Östermalmsdam vid valurnan. Järrel och Inga Gill i en hejdlös parodi på Ingmar Bergmans "Scener ur ett äktenskap". Rolf Bengtson i en karikatyr av Henry Kissinger och så Lill-Babs finstämda hyllning till ...

"Husbonden - piraten på Sandön" är en grym sjörövarhistoria som delvis bygger på verkliga händelser. Romanen skrevs av Mats Wahl och den filmatiserades för TV 1989 i regi av Kjell Sundvall. Den handlar om piraten Peter Gothberg och hans familj som levde på den isolerade och svårtillgängliga Gotska Sandön på 1800-talet.  Under svåra stormnätter förliste många skepp på de långgrunda stränderna. Aldrig någonsin kom en enda besättningsman levande från ön efter haverierna. Rykten spreds att det var Peter Gothberg som red ut med sin häst och lykta och lurade skeppen på grund. Sedan slog han och hans döttrar ihjäl sjömännen för att sedan plundra lasten. Bland Fåröborna lever ännu legenden om den hemska Peter Gothberg. Än idag står Gothbergs lada kvar på Gotska Sandön som ett skrämmande minne. Om besättningarna var för stora lär Gothberg ha lurat in sjömännen i ladan och sedan skjutit dem genom gluggar i väggarna. I TV-serien blir 14-årige Kalle dräng hos Peter Gothberg. Gothbergs eg...

"Räddad" av Edward Bond var en av 1960-talets mest uppmärksammade pjäser i den engelskspråkiga världen. Den handlar om en förortsfamilj där man för länge sedan upphört att förstå varandra. Familjelivet består i att man grälar, tiger eller tittar på TV. Den unga hemmaflickan föder ett barn lika välkommet som pesten. I avsaknad av barnafadern slår hon sig ihop med en pojkvän vars enda plus är hans hygglighet, hans någorlunda redliga vilja.  Hemlivet på fem man hand artar sig till ett helvete av trångboddhet, babyskrik, leda, aggressioner. Tillflykten blir ett ungdomsgäng, en grupp som innebär löften om spänning men vars samvaro reduceras till cynismer, kåkfararsnack och metalliska jargonger. Allt för att dölja deras osäkerhet och vilsenhet.  Det är detta gäng som svarar för styckets mest obehagliga scen - en explosion av det råa och komplett meningslösa våldet. Någon får tag i barnvagnen. Man börjar med att nypa babyn. Tävlingsmomentet infinner sig. Någon vill vara värre, någon...

Lena Dahlman från Hagfors i Värmland var teatertokig redan som barn. Men en bruksjänta kunde ju inte syssla med teater. Pengar till utbildning fanns inte. När hon var 17 år rymde hon med sin kusin Nisse till Stockholm. Han låg i lumpen där. Lena hade fem kronor på fickan och gick till Nalen som hon hört så mycket talas om. Hon hann bara innanför dörrarna innan Nalens legendariska chef Topsy Lindblom kom fram till henne och undrade om hon ville vara med i skönhetstävlingen Tusenskönan. En förutsättning var att hon uppträdde i baddräkt, så hon blev tvungen att ringa hem och be att få låna sin mammas baddräkt.  Lena Dahlman (1938-2016) Den blonda 17-åringen från Hagfors vann och utnämndes till 1957 års Tusensköna. Priset var en pokal och en tusenlapp.  Koreografen John Ivar Deckner fanns på plats i publiken under Nalenfinalen. Han erbjöd Lena statistjobb på Oscarsteatern om hon var villig att lära sig dansa. Hon nappade på anbudet, slet som ett djur och övade dans åtta timmar om ...

Varje stad med självaktning har sin egen revypappa. I Gävle var det Lars Sigvard som under många år svarade för den traditionella nyårsrevyn. Hans karriär sträcker sig tillbaka till slutet av 1940-talet då han anmälde sig till en amatörtävling utanför Ljusdal som han lyckades vinna. God tvåa kom Gösta Nordgren, senare riksbekant som "Snoddas". Lars Sigvard har glatt Gävleborna med såväl revyer som operetter, han har turnerat i folkparkerna, varit allsångsledare och uppskattad firarvärd i lokalradion. 1980 hette Lars Sigvards nyårsrevy "Go´natt Gävle", en föreställning med lokala giftigheter, ömsom råsopar och eleganta stick. Precis som en riktig lokalrevy ska vara. Som gästartist hade Lars Sigvard engagerat sin gamle turnékamrat Tjadden Hällström från Norrköping.  Tjadden hade mycket att göra i revyn och gestaltade såväl lille prins Carl-Philip som statsministerfrun Solveig Fälldin.  För övrigt medverkade paret Majvor och Snuffe Swedén, Åsa Holmgren och Gunilla Häll...

1985 prickade Curt Peterson in ännu en publikframgång i Borås. Från Göteborg hade han lånat in Sten-Åke Cederhök som medregissör och publikmagnet. Nyårsrevyn fick heta "Jubel i Klutariket", en blinkning till Cederhöks populära TV-program "Jubel i busken". Och jublades gjorde det verkligen i Bäckängsskolans stora aula med plats för 952 åskådare. Peterson kunde räkna in 27 utsålda hus när revyn var färdigspelad. Förutom Sten-Åkes egna monologer och kupletter skojades det med ämnen som bl.a. TV:s vinprovare, gympande hemmafruar och sjukhusets akutmottagning.  Sprattlarna från Lindome bjöd på fartfyllda dansnummer och bland de lokala aktörerna kan nämnas bl.a.  Charlie Oscarsson, Henry Augustsson och Marion Sigge.  "Årets Boråsrevy - Sten-Åke Show! Curt Peterson, revypappa i Knallestaden, har lyckats med konststycket att få Sten-Åke Cederhök, 72 år, att ställa sig på revyscenen igen. Och det lyfter verkligen den här föreställningen - jag har svårt att tänka mig att...