Nöjesvirveln

Läget på Malmö Stadsteater var allt annat än lugnt när teaterchefen Rolf Rembe sjösatte mastodontprojektet "Röde Orm från Kullen".  Publiksiffrorna hade länge pekat nedåt, det förekom interna bråk i huset och ekonomin var i gungning, nio miljoner back på två år. Skådespelarna klagade över att verksamheten bestod av mer möten än teater. Det talades om teaterkris i pressen.   Skulle "Röde Orm från Kullen" bli den räddningsplanka som teatern så väl behövde? Musikalen baserades på Frans G. Bengtssons saga om den trubbnäste skånepågen, som rövades bort av vikingar, rodde som galärslav i Medelhavet och slutligen, kristnad och klokare, återvänder hem med kungadottern Ylva som brud och slagvärdet Blåtand vid sidan. Idén till projektet föddes redan 1968 när kompositören Bengt-Arne Wallin och regissören Pierre Fränckel arbetade med musikalen "Hår" på Scala i Stockholm. Projektet fick fastare former när Lars Björkman plockades in som dramatiker. Den 24 september 1978

"Usch, vilken soppa!" utropade kritikerna om TV-serien "Mysinge Motell" som drabbade tittarna hösten 1968. "Mysinge Motell" var vad man internationellt kallar "situation comedy", en genre som var helt oprövad i svensk television. Man spelade in i amerikanskt tempo med repetitioner, inspelningar och sändning samma vecka. Snabbare hade man aldrig gjort svensk TV-underhållning förut. "Mysinge Motell" utspelade sig precis som titeln skvallrar om på ett motell. Bakom portierdisken stod den folkkäre Carl-Gustaf Lindstedt och hans son Pierre.  Olika gäster klev in i handlingen och ur den, här sågs bl.a. Eva Rydberg, Jan Malmsjö, Christina Schollin och Fillie Lyckow.  Björn Lindroth, Åke Cato och Rune Moberg svarade för manus och Stig Ossian Ericson regisserade.  Serien som pågick i 13 avsnitt blev en flopp - varken publik eller recensenter tycktes gilla den. Arga och upprörda tittare skrev till tidningarnas insändarsidor och klagade: "Uru

Om erotiska äventyr och förvecklingar i den förtrollade och förhäxade engelska midsommarnatten handlar William Shakespeares komedi "En midsommarnattsdröm". Här finns hovets värld, de båda unga förälskade paren, de gycklande hantverkarna och slutligen den fantastiska älvvärlden och dess skogsväsen. Tom Lagerborg iscensatte denna sagokomedi för Riksteaterns räkning 1972. Åke Lundqvist spelade pjäsens genomgående figur, det skälmska andeväsendet Puck.  Rutger Nilsson och Anna Godenius var ett vackert hertigpar. Pierre Lindstedt, Gus Dahlström och Raymond Nederström firade komiska triumfer som hantverkarna.  Scenografen Jindrich Dusek hade skapat en mycket enkel men effektiv dekor bestående av lösa skärmar, vita då handlingen utspelade sig i palatset, gröna med slingrande trädrankor då skådeplatsen var skogen. Björn Isfält och Lars Damberg hade försett komedin med nyskriven musik. "På det nakna scengolvet jagar de fyra unga älskande varandra med vildsint frenesi. Det är en a

"Jag vill träffa Mjosov" är något så ovanligt som en rysk fars. Valentin Katajev skrev den här satiriska  pjäsen redan på 1930-talet men den fick sin urpremiär först 1946. I Sverige upptäcktes pjäsen på 1970-talet, det var Malmö Stadsteater som var först med att ta upp den på repertoaren. 1975 var det Riksteaterns tur.  Intrigen utspelar sig på vilohemmet Solrosen i Moskvas utkanter. På hemmet vilar sig byråkratfunktionären Mjosov varje söndag. En lägre tjänsteman uppsöker honom för tillstånd till köp av målarfärg. För att komma in på det berömda vilohemmet uppger han sig att vara make till en berömd traktorförerska, just medaljerad. Hon dyker givetvis upp på Solrosen, liksom hennes riktige make, liksom Mjosovs älskarinna, liksom älskarinnans man o.s.v. Det blir förväxlingar och spring i biljardrummet, in och ut ur trånga garderober och ännu trängre klockfodral... I själva verket är farsen en satirisk känga till den sovjetiska byråkratmoralen. I Riksteaterns version spe

Teater Glädjehuset bildades 1993 av sex skådespelare som just blivit uppsagda från Malmö stadsteater. I september samma år satte den nybildade gruppen upp den engelska farsen "Hassans hotell" på Star Hotel i Lund. Precis som titeln antyder utspelar sig farsen på ett hotell och innehåller de klassiska ingredienserna med dörrar som smäller, älskarinnor som förväxlas, fel personer hamnar i säng med varandra... Mitt i röran står hotellägaren Hassan, en godmodig invandrare som försöker ordna upp alla bekymmer.  "Föreställningen är språkligt vig och ofta kvick, men det är besvärande långt mellan de hjärtliga skratten. Skådespelarna har också ett hårt arbete att övervinna konferenslokalens stora och ödsliga salong. Någon sensmoral att tala om spårar jag inte. Jag skulle önska att Teater Glädjehuset satte ribban lite högre nästa gång. Det finns även komedier med innehåll." skrev DN:s recensent Sven Hansell. Yvonne Erlandsson i Arbetet: "Teater Glädjehuset gör,