Inlägg

Visar inlägg från februari, 2023

Tor Isedal - en folkkär bov!

Bild
Norrköpingsgrabben Tor Isedal ville bli artist redan som liten och började med amatörteater hos IOGT. Redan då fick han spela bov. I barnoperetten "Vita skuggor i Söderhavet" fick han göra en otäck sjörövare. Hans mörka hår och den svarta uppsynen gjorde honom passande för den typen av roller. Men han hade ingen större nytta av det när han så småningom ville in på Dramatens elevskola. Två gånger försökte han. I första anloppet gick han vidare till andra provet. Andra gången drog han till med "Peer Gynt" och blev utkörd efter två repliker. "Peer Gynt" med norrköpingsdialekt blev för mycket för Lars Hanson i juryn. Tor Isedal (1924-90) här tillsammans med Mona Andersson. Tor Isedal fick gå den långa vägen istället, den är ju oftast den mest lärorika. Han hade tur och kom snart till Malmö stadsteater där Ingmar Bergman styrde och ställde som värst. Ingmar upptäckte snart talangen bak de mörka dragen: ögonbrynen som höjde sig i förakt och den cyniska vinkeln i

Några ord om Kerstin Tidelius

Bild
Skådespelerskan Kerstin Tidelius har gått bort i en ålder av 88 år. Hon föddes i Stockholm men kom att verka i Göteborg under större delen av sitt yrkesliv. I 40 år var hon trogen Göteborgs stadsteater där hon också fick sin utbildning vid elevskolan. Som 23-åring fick Kerstin Tidelius ersätta Inga Tidblad som Rosalinda i Shakespeares "Som ni behagar". Hon klarade rollen med glans och nya spännande uppgifter följde. Rollerna i "Dödsdansen" och "Vem är rädd för Virginia Woolf" hör till de minnesvärda, liksom hennes insatser i flera Tjechov-pjäser.  Tyvärr ger sällan stora skådespelarinsatser i landsorten, dit Göteborg räknas enligt Stockholmarna, någon större uppmärksamhet.  - Man är inte mycket värd som skådespelare om man inte har framgång i Stockholm , konstaterade Kerstin i en intervju. Kerstin Tidelius (1934-2023) Under några år på 1980-talet lämnade hon Göteborg för att samarbeta med regissören Peter Oscarsson på Folkteatern i Gävle. Hon återvände så

Fenomenet Gunn Wållgren

Bild
På 1940-talet var Gunn Wållgren skådespelerskan framför alla andra, åtminstone för de människor som hade möjlighet att gå på teater, och speciellt då Nya Teatern i Stockholm. Där skapade hennes man Per-Axel Branner en nyskapande och djärv teater. Man spelade klassiker ur världsdramatiken av Tjechov, Strindberg och Oscar Wilde.  Gunn Wållgren var allsidig och lika användbar i tragedier som i komedier. Som komedienne glittrade hon till i "Garden party" på Vasan, "Arsenik och gamla spetsar" på Scala och i "Höfeber" på Maxim.  Annars var det Dramaten som var Wållgrens hemmascen, där fick hon redan från början göra de stora kvinnorollerna. Kanske allra bäst manifesterat i rollen som Jeanne d´Arc. Åtminstone var det en rolltolkning som fick självaste Ivar Harrie att utnämna henne till ett mirakel. Gunn Wållgren (1913-83) Gunn var göteborgska, men hennes verksamhet var i huvudsak förlagd till Stockholm. Några gästspel blev det i alla fall i hemstaden, sommartid m

Barnprogrammet "Pippi Pelikan" 1989

Bild
När barnfavoriten Björne gick i ide och stängde sitt magasin för ett tag kom istället "Pippi Pelikan" inflaxande i TV-rutan. Pippi Pelikan var en sprallig och levnadsglad fågel från Nilens land som flyttade till Sverige när hon hörde att här fanns det gott om fisk.  Tittarna fick följa Pippi på äventyr runt om i Stockholm. Inuti den blå pelikandräkten dolde sig den 22-åriga skådespelerskan Christina Sundström. Av 200 sökande valdes Christina att bli "Pippi Pelikan". Mellan Pippi Pelikans upptåg visades andra inslag bl.a. "Farbror Fläskkorv" där musikpedagogen Krister Broberg spelade tillsammans med musikaliska barn som framförde egna låtar.  "Söderskatan", skriven av Tove Johansson och regisserad av Annika Brunander, handlade om en ovanligt kaxig skata på Söder i Stockholm. Caroline Rauf gestaltade rollen som skatan. "Antons hemlighet" var en thriller där Stig Grybe spelade uppfinnaren Anton. Hans senaste uppfinning eftertraktas av de l

"Kuta och kör", Folkan 1984-85

Bild
"Man hinner knappt andas mellan skratten"  var rubriken i Expressens recension gällande farsen "Kuta och kör" som hade premiär på Folkan i Stockholm hösten 1984. "Pjäsen är faktiskt något av det roligaste jag har sett. Jag skrattade så jag grät på premiären och gjorde om samma trick när jag såg om den... Pjäsen är fyndig och för genren annorlunda. Måhända hade den inte varit var den är utan Ulf Brunnberg och framför allt Björn Gustafson. Att se dessa skådespelare tillsammans på Folkans scen är att se stor underhållning" , skrev krönikören Mats Olsson och berättade att han snart skulle gå och se pjäsen en tredje gång. Ray Cooneys fars "Run for your wife" blev alltså till "Kuta och kör" i Sven Melanders snillrika översättning. Det är en förvecklingshistoria om taxichauffören John Smith som i hemlighet har två fruar, två hem och genom ett speciellt schema med dag- och nattpass lyckas klara av det hela. Men så råkar han ut för en olyckshänd

"Skånsk rock´n´rulle", Södra Teatern i Malmö 1956-57

Bild
1956 hade rock´n´roll-musiken hittat till Sverige. På Södran i Malmö döptes därför den årliga nyårsrevyn till "Skånsk rock´n´rulle". Den populära modedansen rock´n´roll framfördes här i skånsk hemvävd stil. Revydirektören Harry Persson hälsade publiken välkommen med öppningskupletten "Kom som ni är". Den oförbrännelige revyprimadonnan Maritta Marke sjöng och spexade på sitt skånska tungomål. Åke Jensen, Bertil Thiwång och Hasse Ellis fick också rikliga tillfällen att visa sitt revykunnande. Ester Estery charmade publiken, liksom nykomlingen Harriet Forssell.  Den rutinerade Leif Amble-Næss regisserade och Nils Bie svarade för merparten av textmaterialet. "Annandagspremiären på Södra teaterns revy blev verkligen en skånsk rock´n´rulle av bästa märke. Stämningen i den fullsatta salongen nådde redan med den festliga öppningsscenen upp till höga plusgrader och höll sig i stort sett vid denna temperatur hela föreställningen igenom för att kulminera i andra aktens fi

"An der schönen blauen Donau", Stockholms stadsteater 1973-74

Bild
På 1970-talet återupptäcktes den österrikiske ungerske författaren Ödön von Horvaths pjäs "An der schönen blauen Donau". Stycket spelades på flera olika teaterscener i Sverige. Stockholms stadsteater satte upp pjäsen 1973 med fina artister som Lena Granhagen, Frej Lindqvist, Håkan Serner, Åke Lindström och Ulla Sjöblom i rollistan. "An der schönen blauen Donau" skrevs 1931 och är en skildring av hur kyrklig intolerans och manlig dubbelmoral förstör livet för kvinnorna. Fascismen växer fram ur småborgerligheten.  Platsen är Wien, slakteributiken ligger vägg i vägg med leksaksaffären. Mitt emot säljer Valerie tobak och tidningar till kvarterets småfolk.  Leksakshandlarns dotter Marianne överger slaktaren Oskar, förnekas av sin far och försvinner med den arbetslöse spelaren Alfred. Valerie, Alfreds älskarinna, faller i armarna på den unge Erich.  Marianne blir nakendansös på Maxim, och efter ett fängelsebesök återvänder hon till leksaksbutiken och försonas med Oskar. J