Vasan - Stockholms äldsta privatteater

Den gamla fina Vasateatern inrymd i Lundbergs palats på Vasagatan var det största byggnadskomplex som skådats i 1880-talets Stockholm. Teatern invigdes den 30 oktober 1886 och blev snart etablerad som en riktig komediteater. Visserligen försökte teaterkungen Albert Ranft, när denne övertog Vasan 1895, att sätta båda Ibsen och Strindberg på repertoaren, men det var de folkliga och mer lättillgängliga styckena som slog bäst. 
Gösta Ekman d.ä. spelade så väl "Hamlet" som "Kanske en diktare" under sin chefstid på Vasan i början av 1930-talet, men hans allra största framgång var komedin "Gröna Hissen" där han själv agerade i den manliga huvudrollen som Billy. Också dansken Max Hansen blandade till den förrädiska drinken "Gröna Hissen" på Vasans scen. Det hände 1948 och hans motspelerska hette Sickan Carlsson.
Vasan var verkligen de stora stjärnornas tummelplats. Gösta Ekman d.ä. drog till sig unga sedermera mycket berömda förmågor som Sture Lagerwall, Georg Rydeberg, Olof Widgren, Karin Kavli och Hjördis Petterson.


Hösten 1936 övertogs Vasan av Martha Lundholm. Under hennes regim började långkörarna komma bl.a. Terence Rattigans komedi "Olivia" med det samspelta paret Alice och Ernst Eklund. 1938 gav man Kaj Munks politiskt laddade drama "Han som sitter vid smältdegeln" i regi av Olof Molander och med Victor Sjöström i huvudrollen. I premiärpubliken satt detektiver, eftersom hot om attentat inkommit per telefon. Pjäsen handlade om nazismen. 
Karl Gerhard tog över chefsskapet tillsammans med sonen Per 1952. Per Gerhard blev ensam teaterdirektör efter faderns bortgång 1964 och fungerade dessutom som regissör till de flesta uppsättningarna. Det var under Gerhard-epoken som Vasan upplevde sina allra största framgångar. 
Till en början varvades komedier med dramatiska stycken. Till de dramatiska framgångarna hör Tennesse Williams "Katt på hett plåttak" som gick 268 gånger och William Gibsons "Miraklet" som upplevde 181 föreställningar. 
Men att driva en privatteater utan understöd är ju ett vågspel. Mot slutet av 1960-talet riktade man in sig enbart på att spela kvalitetsföreställningar i den glada underhållningens tecken. Komedier av Neil Simon, Noël Coward och Alan Ayckbourn stod ofta på repertoaren t.ex. "Barfota i parken" 1965, "Plaza Svit" 1969 och "Jag älskar dig, markatta" 1973. Med "Kaktusblomman" av fransmännen Barillet och Gredy satte man rekord i fråga om antalet föreställningar i Vasans historia, den spelades 587 gånger.


En av de bidragande orsakerna till publikframgångarna var Per Gerhards fingertoppskänsla för att kunna välja exakt rätt skådespelare till de stora rollerna. Han väntade till exempel länge med farsen "Spanska flugan", ända tills han försäkrat sig om att få Carl-Gustaf Lindstedt i den dominerande rollen som senapsfabrikören. Det resulterade i 438 helt utsålda föreställningar. 
Mycket av repertoaren byggdes kring Pers begåvade hustru, Maj-Britt Nilsson. Och tillsammans med den förträfflige Sven Lindberg bildade hon med åren ett alltmer samspelt komedipar med stort publiktycke. 
Jarl Kulle, Siv Ericks, Martin Ljung, Christina Schollin, Meg Westergren, Inga Gill, Karl-Arne Holmsten och Gunnar Björnstrand var några andra publikkära namn som ofta sågs på Vasan de här åren.
1985 övertog Sandrews verksamheten och fortsatte på den inslagna vägen med farser och komedier, som fick teaterbussarna från landsorten att fortsätta rulla till teatern.


Från 1998 och några år framåt användes Vasateatern som annexscen för Kungliga Operan. Under 2000-talet gick den gamla privatteatern en oviss framtid till mötes. Teatern stängdes 2009 när fastighetsägaren började bygga om och större delen av huset förvandlades till ett hotell. Vasan slog åter upp sina portar 2016 med Joe Laberos "A Magic World". 
Idag används den gamla K-märkta teatern som eventlokal för konserter och konferenser. Någon klassisk privatteater är det inte längre. Men historiens vingslag gör sig påminda då teaterbarerna döpts till Gösta och Hjördis, en hommage till två av Vasans mesta skådespelare - Gösta Ekman d.ä. och Hjördis Petterson.

Se även:

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ulf Elfving och bapelsinen

"Sound of Music", Folkan 1982-83

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp