Nöjesvirveln

I februarikylan 1947 förenades de båda revykungarna Gustav Wally och Karl Gerhard i en gemensam revy på Oscarsteatern i Stockholm.  "Trivsel-Sverige" var namnet på föreställningen. Titeln låter måhända rar och snäll men med Karl Gerhard som en av huvudförfattarna förekom naturligtvis en hel del giftpilar. En som kände sig träffad var den folkkära filmidolen Edvard Persson som här framställdes av Gerhard som kulturambassadör för Svensk Sirapsfilm. Edvard tog så illa vid sig att han hotade att stämma Karl Gerhard. Någon stämning blev det aldrig, Edvard ångrade sig men uttalade sig senare i Aftonbladet: "Om Karl Gerhard vill tjäna pengar på att sälja sina medmänniskor och sticka hål på dem, så må det vara hans ensak. Men tänk om han istället ville ta fram sitt lilla hjärta - för jag tror säkert han har ett..." En annan som råkade ut för Gerhard var Dramatenchefen Pauline Brunius. Redan 10 år tidigare hade Gerhard gjort succé med sin Pauline-parodi, nu var det dags för

Mistinguett (1875-56) började med att lägga hela Paris för sina fötter. Hon fortsatte med att erövra hela det franska folket och allteftersom åren gick gästspelade hon i många olika länder och blev hela världens Mistinguett. Hon var medelpunkten i en rad praktfulla revyer där hon lanserade odödliga kärleksvisor om Paris.  Maurice Chevalier formade sina memoarer till en uppriktig hyllning åt Mistinguett. Hon hjälpte för övrigt till att lansera den unge Chevalier på Paris revyteatrar och de höll ihop i många år, bundna vid varandra med kärlekens band.  Mistinguett gästspelade i Sverige vid flera tillfällen. Sommaren 1947 var hon stjärna i en varieté på Royal där revykungen Karl Gerhard fick agera konferencier. Karl Gerhard hade även en egen avdelning i programmet där han fick tillfälle att framföra några av sina kupletter. Mistinguett tog verkligen stockholmarna med storm. Hon sjöng, hon hoppade och vickade med stjärten, hon gjorde entréer i trasor och grandiosa toaletter. Hon gick ned i

"Mitt vänliga fönster" kallade Karl Gerhard sin sommarrevy på Folkan i Stockholm 1934. Revyn var knappast så vänlig som titeln ville göra gällande. Revyförfattaren hade vässat sin penna och hans piska åstadkom säkert ett och annat rapp som träffade salongen.  Som vanligt hade Karl Gerhard försett sig själv med en rad ordrika kupletter där "Kungliga Johansson" och "Hallelujavisan" hör till de mest minnesvärda. Den sistnämnda väckte protester från religiösa kretsar. Här framförde primadonnan Zarah Leander "I skuggan av en stövel", en sång som Karl Gerhard skrev om judeförföljelsen, utan att med ett enda ord nämna Tyskland. Två år senare skulle Zarah bli nazitysklands mest populära artist.  I revyensemblen fanns bl.a. paret Calle och Emy Hagman, de komiska herrarna Eric Abrahamsson och Eric Gustafson, den steppande sångcharmören Gustaf Wally och krumeluren Wiktor "Kulörten" Andersson.  Gruppen The 5 Kentucky Singers, fem färgade gentlemen

Den gamla fina Vasateatern inrymd i Lundbergs palats på Vasagatan var det största byggnadskomplex som skådats i 1880-talets Stockholm. Teatern invigdes den 30 oktober 1886 och blev snart etablerad som en riktig komediteater. Visserligen försökte teaterkungen Albert Ranft, när denne övertog Vasan 1895, att sätta båda Ibsen och Strindberg på repertoaren, men det var de folkliga och mer lättillgängliga styckena som slog bäst.  Gösta Ekman d.ä. spelade så väl "Hamlet" som "Kanske en diktare" under sin chefstid på Vasan i början av 1930-talet, men hans allra största framgång var komedin "Gröna Hissen" där han själv agerade i den manliga huvudrollen som Billy. Också dansken Max Hansen blandade till den förrädiska drinken "Gröna Hissen" på Vasans scen. Det hände 1948 och hans motspelerska hette Sickan Carlsson. Vasan var verkligen de stora stjärnornas tummelplats. Gösta Ekman d.ä. drog till sig unga sedermera mycket berömda förmågor som Sture Lagerwall,

För göteborgarna var det under många år en kär tradition att runt nyår bege sig till den gamla dragiga cirkusbyggnaden i Lorensbergsparken för att se Karl Gerhards revy. I en äventyrlig doft av sågspån och hästspillning bjöds det på storslagna uppsättningar.  1949 års "Vershuset Gröna Stoet" utgjorde inget undantag. Runt revykungen fanns publikkära namn som Katie Rolfsen, Åke Grönberg och Gösta Jonsson. Ny primadonna för året var den fagra och skönsjungande Solveig Lagström. Stig Johansson och Göthe Ericsson fullbordade ensemblen tillsammans med de åtta engelska balettflickorna Jacksons Girls samt de häpnadsväckande dansfenomenen The Nicholas Brothers.  Bland de minnesvärda numren kan nämnas Åke Grönbergs parodi på Hasse Ekmans "Lilla Märta-filmer". Karl Gerhard gestaltade både kung Oscar II och Oscar Wilde.  En av revyns mest slitstarka kupletter "Gungorna och karusellen" minns många än idag.  Men det var de två mörkhyade grabbarna i The Nicholas Brot

I mitten av 1980-talet var det inne med musikaler om kända artisters liv. Elvis, Lennon och Judy Garland blev alla föremål för teaterföreställningar. På Intiman i Stockholm satsade man på en musikal om Zarah Leander. För manuset svarade Olle Ljungberg, Stefan Ostrowski och Evabritt Strandberg. Den sistnämnde spelade även huvudrollen som Zarah.  Zarah Leander väcker ju än idag starka känslor hos människor och det har skrivits oändliga spaltmetrar om hennes karriär i Nazi-Tyskland under krigsåren.  Musikalen på Intiman fick en del kritik för att man inte tog ställning till Zarahs politiska sida.  "Gåtor finns det onekligen i Zarah Leanders liv. Men helhjärtade försök till svar ges inte i Zarah.  Det är en konventionell bild av Zarah Leander som visas, så som hon alltid framstått" , skrev Marcus Boldemann i Dagens Nyheter. Lite längre fram i sin recension skriver han  "Kanske litar författarna lite för mycket till Leanders självbiografi och intervjuuttalanden, i

På nyåret 1957-58 var det premiär för Karl Gerhards årliga nyårsrevy i Göteborg, den här gången betitlad "Karl Gerhards luftslott". Vid revykungens sida fanns som så många gånger förut den göteborgska publikfavoriten Emy Hagman. "En nyårsdag i Göteborg är väl lika otänkbar utan Karl Gerhard som en revy av honom utan Emy Hagman - i Götet. Hon har göteborgarnas öra som ingen annan, Aristofanes själv undantagen förstås. Den fullsatta Cirkus formligen skakade av djupkänt Kal- och Ada-skratt när Emys fiskmånglerska kastade vittlingar omkring sig"  skrev Torsten Ahlberg i Svenska Dagbladet.  Här fanns den originelle komikern Holger Höglund, primadonnan Git Gay, Gunnar Knas från Casinogänget och inte minst Brita Borg. Det var i "Karl Gerhards luftslott" som Brita gjorde sin längtande sjömanshustru som sjöng "Utsikt från en bro" så smäktande och vackert att inte ett öga var torrt i salongen.  Här fanns också Karl Gerhards fina kuplett "13 å