Nöjesvirveln

Att Olof Lundström skulle ägna sig åt ett konstnärligt yrke stod klart redan i tidig ålder. Han tyckte mycket om att teckna och måla, han hade dessutom teaterintresse och scendebuterade som 12-åring på Vår Teater i Medborgarhuset i Stockholm.  Han hade redan hunnit påbörja sin utbildning på Konstfack när han vid femte försöket äntligen kom in vid Dramatens elevskola 1961. Olof blev tvungen att välja inriktning och det blev teatern. Efter fem år vid nationalscenen engagerades han till stadsteatern i Helsingborg där han blev särskilt uppmärksammad för rollen som perukmakare Ström i "Markurells i Wadköping". Därefter följde tre kreativa år vid Riksteaterns Västeråsensemble innan han hamnade på Stockholms privatteatrar i början av 1970-talet. Olof Lundström Orloff (1938-2022) Det blev medverkan i Kar de Mumma-revyn på Folkan, Carl Z-revyerna på Scala, komedier, farser och operetter på Maxim och Oscars. Via regissören Hans Bergströms försorg kom Olof till Nils Poppe på Fredriksdal...

I mitten av 1960-talet utsågs Hans Ernback till svensk films nye förste älskare. Han skulle ta vid efter Jarl Kulle, skrev pressen. Han gjorde tre stora filmroller, vilka alla renderade honom berömmelse, popularitet och uppmärksamhet. Det var i "Ormen", "Roseanna" och "Adamsson i Sverige". Utöver filmandet hade han sitt dagliga värv på Stockholms stadsteater. Efter premiären "Ormen" 1966 skrev en filmkritiker: "Ernback har en ny och suggestiv fasad i svensk film, ett ansikte som ännu tycks peka mot spännande och oberäkneliga förvandlingar. Det är hans första större uppgift, och att döma av de resurser han demonstrerar i Ormen blir det inte den sista." Men Hans Ernback trivdes aldrig med uppmärksamheten kring sin person. Kändisskapet lockade honom inte ett dugg, han ville hellre leva ett anonymt liv. Under 70-talet gjorde han bara några enstaka insatser framför kameran bl.a. rollen som tullvaktaren Gudmar i "Ett köpmanshus i skär...