Nöjesvirveln

Våren 1961 kom radions dåvarande underhållningschef Tage Danielsson på idén att göra ett program för alla födelsedagsbarn i Sverige. Han gick från idé till handling på rekordtid, två dagar närmare bestämt. Programmet skulle heta "Det ska vi fira" och innehålla brev och musikönskemål från lyssnare som ville fira någon.  Tages idé var dessutom att man skulle fira udda saker som att någon blivit frisk efter en sjukdom, eller att ens bortsprungna hund kommit hem. Den välkände radioprataren Pekka Langer blev först ut som firarvärd. Det var inte något enkelt jobb eftersom svenska folket aldrig hade varit med om att man kunde fira någon via radion. Några brev hade givetvis heller inte hunnit komma in till Sveriges Radio. Pekka fick springa runt i korridorerna och fråga radiomedarbetarna om dom hade nån moster eller så som skulle fylla år. Så småningom fick han ihop en liten hög med grattishälsningar att läsa upp i programmet. Redan efter första programmet började brev och vykort str

Den 13 december 1966 var det premiär för radioprogrammet "Telefonväktarna" med trion Pekka Langer, Moltas Erikson och Carl-Uno Sjöblom. Programmet var något av en motsvarighet till nutidens populära "Karlavagnen". Lyssnarna fick ringa in och prata fritt ur hjärtat, ställa frågor och kanske be programledarna om goda råd. Finessen med "Telefonväktarna" var att programmet ständigt var fyllt av överraskningar, ingen visste hur samtalen skulle sluta, det var happenings i etern. Telefonväktarna - Moltas, Pekka och Carl-Uno. Programmet blev så populärt att det blev kaos i telefonväxeln. Uppåt 9 000 människor kunde köa i slussen under varje sändning, ungefär 20 hade nöjet att komma fram och få samtala med de tre slagfärdiga programledarna.  Det blev många minnesvärda samtal t.ex. damen som varit med om några bordsseanser och var övertygad om att hon upplevt ett övernaturligt ingripande. Hon berättade utförligt om vad glaset stavat sig till, hur allting hade gått t