Nöjesvirveln

Tiden är 1920-talet och fabrikör Julius Duun i skånska badorten Mölle har, vilket framgår av namnet en fabrik som huvudsakligen sysslar med madrasser och kuddar.  På fabriken finns den luggslitne kamreren Putte Bolster. Fabrikör Duun vill så gärna att Putte ska bli måg i huset, så att firman stannar inom familjen. Men riktigt så lätt bäddar man ju inga sängar... Dottern Kajsa vill ha en intressant och spännande man. Således hittas det på att kamrer Bolster har haft en mycket känd älskarinna, nämligen filmstjärnan Gloria Swanson. Kajsa går på historien och förälskar sig i Putte.  Allt är frid och fröjd och förlovningen stundar när plötsligt Gloria Swanson personligen dyker upp i Mölle... Förvirringen blir givetvis total och hela historien hotar att spricka. Nils Poppe och Olof Lundström. "Oskulden från Mölle" är i original en tysk fars av radarparet Franz Arnold och Ernst Bach som Nils Poppe och Arne Wahlberg översatte och bearbetade för Fredriksdals friluftsteater sommaren 19

Sommaren 1975 firade Nils Poppe 10 år på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Den tyska sekelskiftesfarsen "Hurra, ein junge" av Franz Arnold och Ernst Bach stod på repertoaren. I Poppes version fick den heta "Fars lille påg" och blev närmast till en självbiografi. Salongshumoristen Amandus Propp från Tomelilla är faderlös men får efter diverse förvecklingar plötsligt två pappor på ett besynnerligt och roligt sätt. "Mitt liv har inte alltid varit en dans på rosor. Som nyfödd hamnade jag hos en änglamakerska. Vi var 25 barn och det var bara jag som inte fick vingar..."  säger Amandus Propp i pjäsen. En av många repliker som speglar Nils Poppes egen barndom. Pjäsen gav honom chansen att göra en rad komiska entréer i olika förklädnader: som skotte, litet barn i kortbyxor, som storbystad författarinna m.m. Dessutom gjorde han sin högst personliga tolkning av Hamlets monolog. Många kritiker ansåg att det var ett av de största komiska clownnummer som någonsin visa

Överliggaren och paragrafryttaren Sten Stensson Steen är en komedifigur med lång historia. Han härstammar från ett yvigt lustspel av John Wigforss som hade urpremiär 1902.  Skådespelaren Elis Ellis förälskade sig i Stensson-figuren och lär ha spelat den ett par tusen gånger.  Nils Poppe gestaltade Sten Stensson Steen på film första gången 1945, "Sten Stensson kommer till stan" hette den och blev en publiksuccé över hela riket. Sommaren 1967 kom Poppe tillbaka som Stensson i ett nyskrivet lustspel som framfördes på Fredriksdals friluftsteater i Helsingborg.  Manusförfattaren Carro Bergkvist placerade Sten Stensson Steen i modern miljö och förlade handlingen till det fiktiva Hällerups gård utanför Helsingborg. Från Wigforss originalpjäs återstod bara själva Stensson-figuren samt två repliker.  Handlingen i korthet: Änkan Birgitta von Carping har så ont om pengar att hon tvingas hyra ut rum för att klara ekonomin, en av hyresgästerna är Stensson. Änkan har ett förhållande med go

I sommar är Fredriksdalsteatern i Helsingborg stängd. Skratten som brukar eka mellan de höga avenbokshäckarna har tystnat, om än bara tillfälligt. Nästa år är ordningen förhoppningsvis återställd.  Annat var det sommaren 1978 då den nyblivne 70-åringen Nils Poppe spelade upp "Hjälten från Öresund", ett lustspel av den tyska författarduon Franz Arnold och Ernst Bach. Fröhandlaren Calle Pettersson antas ha räddat en ung flicka från drunkningsdöden i Öresunds vreda vågor. Av pur tacksamhet erbjuder sig flickan att gifta sig med honom, trots att hon inte är äldre än hans egen dotter. Det rustas för bröllop och allt ser ut att gå vägen tills den verklige livräddaren dyker upp hemma hos Pettersson.  Kring Poppes fröhandlare grupperade sig en rad mer eller mindre osannolika figurer: den gamle vännen Mille Mööghel, suveränt spelad av Olof Lundström, som dansade en oförglömlig tango tillsammans med Poppe. Tommy Juth spelade en försmådd sjöman. Pjäsens glada änka spelades givetv

"Skrattmusklerna på det teaterintresserade Sydsverige får ingen avkoppling i sommar. Det beror nu inte på att Fredriksdalsteatern i Hälsingborg spelar upp den gamla succén Lorden från gränden. Det beror på att Nils Poppe gör det.  När årets upplaga av Poppe-visionen slog ut bland häckarna i den vackert belägna friluftsteatern, så var det bara att konstatera: Det är så här - precis så här vi vill ha Nils Poppe. Han är totalt oemotståndlig."  Ovanstående rader är saxade ur Tony Kaplans recension i tidningen Arbetet den 22 juni 1970. "Lorden från gränden" var Nils Poppes verkliga paradnummer, han älskade rollen som den fattige kanonfotografen Bill Snibson som plötsligt blir arvtagare till en miljonär. Redan 1947 spelade han den på Södra Teatern i Stockholm, han kom sedan att ta upp den på repertoaren åtskilliga gånger under sin karriär. Vid Fredriksdalspremiären sommaren 1970 hade Poppe redan hunnit gestalta "lorden" bortåt 800 gånger. Annalisa Erics

"Poppe håller mästarklass!" utropade Aftonbladets kritiker Bertil Thell efter att ha bevittnat premiären på 1983 års begivenhet på Fredriksdalsteatern i Helsingborg.  "Två man om en änka" hette pjäsen, ursprungligen en tysk farsoperett som Nils Poppe förvandlade till ett skånskt sånglustspel. Pjäsen handlar i korta drag om en fattig malaj och en stilig officer som slåss om en vacker änka.  Nils Poppe, 75 år fyllda, gjorde succé som malajen Emil Pettersson. Fredriksdalsveteranen Bo Lindström spelade hans rival, primadonnan Berit Carlberg charmade publiken som den glada änkan Josefina Pellerin.  Runt denna trio fanns pålitliga krafter som Thomas Ungewitter, Brita Billsten, Hans-Peter Edh och Elizabeth Banke med flera. "Poppes osvikliga leklynne gör sommarspelet till en begivenhet" , skrev Björn Linell i Expressen.  "När Poppe och Berit Carlberg har sin första konfrontation startar ett komedispel på hög nivå i genren, som de här två är mästare i&qu