Nöjesvirveln

Lite göteborgsnostalgi från den tiden när Lions arrangerade stora familjedagar med artister, lotterier och diverse attraktioner. Den 6 november 1977 presenterade man ett artistuppbåd med Anna-Lena Löfgren, Lars Lönndahl, Sonja Stjernquist och Jan "Tollarparn" Eriksson. Konferencier var Bosse "Nygammalt" Larsson. Se även: Göteborgsnöjen den 3 januari 1986

Tänk vad bytet av ICA-Stig har engagerat svenska folket under den gångna vintern. Presidentvalet i USA hade ingenting att sätta emot då vi var fullt upptagna med att gissa på vem som skulle efterträda Loa Falkman. Nu vet vi att det blev Björn Kjellman som dessutom fick sällskap av Suzanne Reuter. Två skickliga skådespelare som kommer att sätta guldkant på de populära reklamfilmerna. I min skivback har jag hittat en jubileums-LP som gavs ut i samband med ICA:s 60-årsjubileum 1977. Den evige tonåringen Lars Lönndahl sjunger till ackompanjemang av Anders Ekdahls orkester. "Melodibuketten" består av melodier från 1918 och framåt. Glada valspotpurrier av kompositörer som Jules Sylvain, Fred Winter och Stig Olin. Det är "Kostervalsen", "En gång jag seglar i hamn" och "Gökvalsen", refränger som var och varannan människa fortfarande hade i minnet och kunde sjunga med i. Lite Lasse Dahlquist, Evert Taube och så Lasse Berghagens "Breda leenden" s

"Boy Friend" hette en fjäderlätt musikal som gavs på Scalateatern i Stockholm säsongen 1963-64. Musikalen, skriven av Sandy Wilson, handlar om några engelska flickors amorösa äventyr i en flickpension på franska rivieran och är en kärleksfull drift med det glada 20-talet.  Originaluppsättningen blev en långkörare på West End i London och spelades hela fem år i sträck. På Scala iscensattes föreställningen av Ivo Cramér. I rollerna sågs bland andra Britta Pettersson, Lissi Alandh, Lars Lönndahl och Anna Sundqvist. Kostymskaparen Mago hade tagit ut alla svängar av 20-talsmodet med heltäckande baddräkter, halmhattar och dixielandkavajer. Carl-Axel Dominique stod för musikarrangemangen och ledde orkestern.  "En lång rad utmärkta artister utnyttjas i detta plattitydernas knytkalas" , skrev Alf Thoor i Expressen och menade att föreställningen var en svag efterträdare till "Stoppa världen - jag vill stiga av" som varit en stor framgång på Scala föregående spelår.

Lars Amble, Lars Berghagen och Lars Lönndahl, det blev "Triss i Lasse" det. Namnet var rätt välfunnet eftersom triss sitter fint i en pokerhand. Detta festliga underhållningsprogram sändes i Sveriges Television den 12 mars 1976. Se även: Tusenkonstnären Lars Amble Lasse Berghagen 75 år

1930-talsoperetten "Kung för en natt" handlar om en kung som är i behov av en stand in, som liknar honom intill förväxling. Han är inte så populär bland undersåtarna och inför en galaföreställning på operan blir det aktuellt att byta ut honom mot en kopia; statsministern anser det mera önskvärt att kulor från en attentatsman hamnar i kroppen på en obetydlig man än i landets härskare. En hemlig agent skickas iväg för att leta upp någon som i alla avseenden är kungens avbild. Som man kunnat vänta är agenten framgångsrik, annars hade det ju inte blivit någon pjäs. I Riksteaterns uppsättning 1971 spelades den fattige mannen som får betalt för att föreställa kungen av publikfavoriten Lasse Lönndahl. Han träffar drottningen och blir kär. Drottningen spelades av Annalisa Ericson. I sina memoarer "Mina sju liv" beskriver Annalisa föreställningen som en av de största publikframgångar hon upplevt. Kritiken i de stora drakarna var ganska ljummen. "I den här recens