Inlägg

Visar inlägg från februari, 2022

Kjerstin Dellert Show, Trägår´n 1977

Bild
En operasångerska på krogscenen var en idé som visade sig fungera alldeles utmärkt. Hösten 1977 uppträdde Kjerstin Dellert på Restaurang Trägår´n i Göteborg med en egen show.  För texterna svarade bland andra Bosse Carlgren, Beppe Wolgers och Åke Söderqvist. Repertoaren rörde sig från Evert Taube via Bertolt Brecht till Tom Lehrer. Här fanns Kjerstins svensktoppare "Mamy blue", en antikärnkraftsång och en komisk Carmen-parodi.  Såväl sonen Totte Dellert som den dansande maken Nils-Åke Häggblom fanns med på scenen, likaså sångaren Göran Rydh och dansaren Vilgot Gyllengran. Anders Eljas var arrangör och kapellmästare, Göran Stangertz regisserade. Bo Ekelund i GT gjorde tummen upp: "Det är en bra, rolig, underhållande och framför allt en annorlunda föreställning Göteborg kan glädjas åt månaden framöver på Trägår´n. Den måste övriga Sverige se." Anders Björkman i Expressen var kritisk: "En operasångerska i mogen ålder, som visar benen på nöjets estrader. Jo, det är

Några ord om Berit Hallén

Bild
Berit Halléns sångkarriär började i ett skyltfönster! Hon jobbade som springflicka hos Katz i Alingsås och under julskyltningen fick hon stå i skyltfönstret och sjunga julsånger. Hennes anlag för sång togs till vara och utvecklades hos sångpedagogen Vivian Hedborg - Falk, som tidigare varit anställd på Stora Teatern i Göteborg och tyckte att Berit borde pröva in där. Och in kom hon! Hon började i kören, lönerna var ganska dåliga och artisterna hade åttamånaderskontrakt. När teatern stängde under sommaren gällde det att skaffa annat jobb. Ofta blev det turnéer i folkparkerna under juni, juli och augusti.  Berit Hallén (1935-2022) Första riktiga rollen var som Stasi i "Csardasfurstinnan" 1955. Därefter fick Berit göra de flesta subrettrollerna, oftast tillsammans med Åke Harnesk. De två gjorde det komiska paret vid sidan av det förälskade huvudrollsparet.  Under sina mer än 30 år på Storan hann Berit jobba för sju olika teaterchefer: Einar Hjorth, Styrbjörn Lindedal, Bernhard S

"Det är från polisen", Riksteatern 1946

Bild
J. B. Priestleys pjäs "Det är från polisen" handlar om en engelsk medelklassfamilj, som just firar dotterns förlovning, då en poliskommissarie gör sin entré.  Att det inte är en kommissarie av det vanliga slaget förstår man strax, snarare en inkarnation av familjemedlemmarnas dåliga samvete. Han meddelar dem nyheten att en ung flicka, som de alla visar sig ha känt, har dött under mystiska omständigheter. Han bevisar hur de allesammans på ett eller annat sätt är inblandade. Till Riksteaterns uppsättning våren 1946 hade man lyckats engagera den utomordentlige Dramatenskådespelaren Anders Henriksson i huvudrollen som den mystiske kommissarien.  Turnépremiären gick av stapeln på stadsteatern i Linköping. Dagens Nyheters korrespondent meddelade: "Det råder inget tvivel om att pjäsen med Anders Henriksson i huvudrollen kommer att bli en stor turnéframgång, och föreställningen var över lag av mycket hög klass." I Hudiksvallstidningen skrev signaturen STIX: "Det blev e

Några ord om Ingvar Oldsberg

Bild
Häromveckan nåddes vi av beskedet att Ingvar Oldsberg lämnat oss. Ingvar var i mitt tycke en av de största TV-personligheterna genom tiderna.  Som ung hade han tänkt sig en pol-mag vid akademien i Göteborg. Det tänkte dock inte akademien. Ingvar hamnade istället på Nordiska Kompaniets varuhus i Göteborg. Där sattes han att kursa cigarettändare av märket Rowenta.  Det dröjde inte länge förrän avdelningschefen studsade och tvärnitade på klackarna inför glada utrop från Oldsbergs hörn: "Har´ru rå å vänta? Köp Rowenta!" Ingvar Oldsberg (1945-2022) Så småningom kom han till Sveriges Radio och hamnade som frilans på sportredaktionen. Han fostrades av självaste Lennart Hyland.  "Roligt att träffa dig Olsbom. Få se vad jag kan lära dig" , välkomnade Hyland. "Hyberg, dej kan jag redan rätt bra ", replikerade Oldsberg som i sin ungdom imiterat Hylands många sportreferat.  I likhet med Hyland fann Oldsberg till slut sporten alltför trång och övergick mer och mer till

"Galakväll", revy på Klarateatern 1973

Bild
"Galakväll" på Klarateatern var en av de många politiska revyer som gavs på 1970-talet. För merparten av texterna svarade Jan Bergquist och Hans Bendrik. Revyn handlade till stor del om framtidsvisioner, om när datorerna och robotarna tar över hela mänskligheten. Som till exempel sketchen om familjen Medelsvensk år 2000. En robotbetjänad familj, lätt handlingsförlamad, bevakad av ett ständigt öppet elektronöga.  De två revyförfattarna hade sällskap på scenen av bland andra Grynet Molvig, Helge Skoog och Claire Wikholm.  Kritiken var med några få undantag övervägande positiv. "Man skrattar gott och ofta. Åt Helge Skoog och hans unika specialitet: med världens gladaste och oskuldsfullaste leende säger han dumheter som är på en gång hisnande aningslösa och sataniska" , skrev Alf Thoor i Expressen. "Första akten är en fullträff. Alla elaka stockholmare bör se den" , ansåg Bengt Jahnsson i Dagens Nyheter. Ulla-Britt Edberg i Svenska Dagbladet: "Föreställni

"Din stund på jorden", Dramaten 1967

Bild
"Du är på jorden bara en enda gång. Tag vara på ditt liv" , skrev Vilhelm Moberg i sin roman "Din stund på jorden". Teaterpjäsen med samma namn uruppfördes på Dramaten 1967.  "Man kom ut från Dramatiska teatern efter att ha sett Vilhelm Mobergs Din stund på jorden med en känsla av att det var den finaste eller kanske snarare den renaste pjäs Moberg på länge skrivit" , menade Nils Beyer i Arbetet. Pjäsen handlar om den gamle svenskamerikanen Albert Carlsson som sitter på ett hotellrum någonstans vid Stilla havets kust och vet att han snart skall dö. Han ser tillbaka på sitt liv och tycker att han har ödslat bort det. Gamla barndomsminnen dyker upp, han tänker på sitt gamla Småland - med sin bäck i skogen, sina popplar, det fattiga barndomshemmet, från vilket han en gång i världen flydde för att skapa sig ett eget liv.  Men allra mest tänker han på sin äldre bror Sigfrid som dog alltför ung. Skådespelaren Erik Hell gestaltade den gamle Albert Carlsson med bå

Vinyllådan - Sture Nordin & Kalle Lundborg, "Kärlek och trav"

Bild
Det finns skivor som är så vansinniga att dom är bra, eller så dåliga att man bara skrattar åt dom. Rune Öfwerman som hade känsla för det komiska och smått absurda producerade en del galna plojskivor på etiketten Flop Records.  "Kärlek och trav" med de båda musikerna Sture Nordin och Kalle Lundborg är en helfestlig platta. Titelmelodin med sin glada allsångsrefräng gick tyvärr aldrig in på Svensktoppen.  B-sidan innehåller dialogen om hovmästaren som inte fick nån sup på hela dagen utan tog gästens. "Hovmästar´n" blev poppis i musikerkretsar där många kunde rabbla den utantill. Se även: Vinyllådan - "Melodibuketten" med Lasse Lönndahl Vinyllådan - Julbråk med Carl-Gustaf och Arne

Tage Severin - Sveriges James Dean!

Bild
Under 1950-talet föddes tonårskulturen i Sverige och behovet av en svensk tonårsidol var stort. Lotten föll på Tage Severin som till det yttre hade en viss likhet med den amerikanske tonårsstjärnan James Dean. Tage gick upp som en komet på stjärnhimlen för att bara några år senare vara bortglömd av de flesta. Men vi tar det från början. Denne Lindomegrabb kom in på Dramatens elevskola 1950 och hamnade i samma kull som bland andra Jan Malmsjö, Ulla Sjöblom och Gunnar Hellström.  Efter utbildningen blev han engagerad till Atelierteatern i Göteborg. Några ordentliga löner hade inte teatern råd att betala ut. Pengarna räckte varken till cigaretter eller spårvagnsbiljetter. Skådespelarna var själaglada när de kunde kvittera ut 50 kronor. Det var årslönen! 1957 blev Tage upptäckt av regissören Alf Kjellin som gav honom huvudrollen i filmen "Sjutton år" mot Ingeborg Nyberg. I samma veva mötte han Snoddas manager Torsten Adenby som ville göra honom till idol, Tage lanserades som Sver

"Sweeney Todd", Stora Teatern 1989

Bild
Den f d barberaren Sweeney Todd återvänder till London efter att ha rymt från ett fängelse i Australien där han suttit oskyldigt dömd i 15 år. Nu är han fast besluten på att ta hämnd och skära strupen av alla sina fiender och några till.  Hans grannfru Mrs Lovett som är pajbagerska klagar över hårda tider och bristen på råvaror. Den hämndlystne Sweeney Todd slipar sina rakknivar och öppnar åter sin barberarsalong. Han slår sig i kompanjonskap med den företagsamma Mrs Lovett och levererar kött till hennes pajer.  Denna groteska historia med musik av Stephen Sondheim blev en framgång för Stora Teatern i Göteborg våren 1989. Föreställningen spelades dock inte på Storans scen utan på den mer intima Cosmoramabiografen vid Östra Hamngatan.  Hans Josefsson gestaltade massmördaren Sweeney Todd. Berit Hallén fick komiken att blomma i rollen som den köttpajsbakande Mrs Lovett. Grith Fjeldmose gav vokal lyster åt Sweeneys dotter. Styckets kanske största skurk, en obehaglig domare, spelades av Tor