Nöjesvirveln

I februarikylan 1947 förenades de båda revykungarna Gustav Wally och Karl Gerhard i en gemensam revy på Oscarsteatern i Stockholm.  "Trivsel-Sverige" var namnet på föreställningen. Titeln låter måhända rar och snäll men med Karl Gerhard som en av huvudförfattarna förekom naturligtvis en hel del giftpilar. En som kände sig träffad var den folkkära filmidolen Edvard Persson som här framställdes av Gerhard som kulturambassadör för Svensk Sirapsfilm. Edvard tog så illa vid sig att han hotade att stämma Karl Gerhard. Någon stämning blev det aldrig, Edvard ångrade sig men uttalade sig senare i Aftonbladet: "Om Karl Gerhard vill tjäna pengar på att sälja sina medmänniskor och sticka hål på dem, så må det vara hans ensak. Men tänk om han istället ville ta fram sitt lilla hjärta - för jag tror säkert han har ett..." En annan som råkade ut för Gerhard var Dramatenchefen Pauline Brunius. Redan 10 år tidigare hade Gerhard gjort succé med sin Pauline-parodi, nu var det dags för

Musikalen "Oliver!" baserad på Charles Dickens roman "Oliver Twist" är den hjärteknipande berättelsen om barnhemspojken i 1850-talets London som hamnar i klorna på stortjuven Fagin och fostras till ficktjuv. Det är en historia som innehåller allt från kärlek och spänning till förtvivlan, svartsjuka och lycka.  Lionel Barts musik innehåller örhängen som t.ex.  "Where Is Love", "As Long As He Needs Me" och "Oom Pah-Pah". "Oliver!" fick sin Sverigepremiär på Oscarsteatern i Stockholm i september 1961. Jarl Kulle spelade rollen som ficktjuvarnas konung Fagin.  Ett stort antal barn ingick i Fagins förbrytargäng där de unga pojkarna Göran Swartz och Roger Lundin alternerade i huvudrollen som Oliver.  Grethe Thordahl, Ragnar Arvedson, Åke Harnesk, Berit Kjerrman och Jonas Bergström var några andra namn i den omfattande rollistan. Sven-Åge Larsen regisserade. Efter Oscars stora succé med "My fair Lady", där Jarl Kulle framgå

Sandrews sparade verkligen inte på krutet när "The Phantom of the Opera" gick upp på Oscarsteatern hösten 1989.  Denna spektakulära musikal av Andrew Lloyd Webber bygger på Gaston Lerouxs roman om sopranen Christine Daaés kärleksaffär med en fransk greve och ett vanställt spöke som huserar i operahusets källare. 35 miljoner kostade uppsättningen. Det var ett gigantiskt jobb ur alla synvinklar. Det engelska originalet hade kopierats in i minsta detalj och de anglosaxiska uppsättarna höll produktionen i ett benhårt grepp. 400 kostymer syddes upp i London av 36 olika skräddare. Många av dräkterna var handbroderade.  Scenografin och effekterna var avancerade. En 450 kilo tung kristallkrona störtade ner från taket och brakade i golvet på ett givet tecken, 150 tända stearinljus reste sig upp ur scengolvet, 6 gigantiska kandelabrar smyckade scenen, en elefant i naturlig storlek tillverkad av glasfiber rullades in, en radiostyrd båt for runt, en hiss som liknade en ängel åkte upp och

"Ungkarlslyan" hette en mycket rolig film som Billy Wilder gjorde med Shirley McLaine och Jack Lemmon i huvudrollerna. Det var där Lemmon silade spaghetti genom ett tennisracket i en berömd scen. Komediförfattaren Neil Simon gjorde om filmen till musikal med hjälp av Burt Bacharach som kompositör. Resultatet gick hem på Broadway men det blev ingen större framgång när Sandrews presenterade musikalen på Oscars i Stockholm 1969. Handlingen i korthet: Chuck Baxter är en liten grå kontorsslav, olyckligt kär i den söta Fran Kubelik som jobbar i företagets personalmatsal. Hans enda tillgång är att han är ungkarl och har en liten våning som hans gifta medelålders chefer får låna för eskapader med sina sekreterare. Som tack för lånet blir Baxter dels förkyld, för att han tvingas gå brandvakt jämt och dels befordrad till direktörsassistent. Till slut finner även han en flicka att dela säng med. Ivo Cramér stod för såväl regi som koreografi. Yngve Gamlin hade som alltid skapat en snygg

Hösten 1987 intog Bosse Parnevik Oscarsteatern med en stor och påkostad revy kallad "Parneviks Oscarsparty". Det var sång, dans, sketcher och så klart massor av imitationer.  På två och en halv timma hann Parnevik gestalta Jarl Kulle, Ronald Reagan, Sven Melander, Ingvar Carlsson, Ingemar Johansson, Bengt Bedrup, Jacob Dahlin, Lennart Bodström, Magnus Härenstam, Ingemar Stenmark, Ingemar Mundebo, Anders Gernandt, Rolle Stoltz, Hans Holmér, P G Gyllenhammar samt till sist kung Carl-Gustaf. Men revyn var inte bara Bosse Parneviks, här fanns mångsidiga primadonnan Siw Malmkvist, operettcharmören Hans Josefsson och komikern Ulf Larsson samt showgruppen Créme Fraiche och dansarna i Bizazz.  "Det är Parneviks imitationer som håller samman revyn. Det är dom som håller samman scenerna när ingenting annat binder ihop och det är dom som skapar dom intelligenta skratten" , menade Lasse Anrell i Aftonbladet. Per Mortensen i DN: "Showen har balans på mer än ett sätt. Créme

Hösten 1980 gick Oscarsteaterns ridå upp för Franz Lehárs operettklassiker "Greven av Luxemburg". Den luspanke greven René tjänar en förmögenhet på ett tremånaders skenäktenskap med operasångerskan Angèle, som behöver bli grevinna för att, som adlig, kunna stiga till furstinna och hustru till den gamle välgöraren furst Basil. De många förvecklingarna bärs upp av smäktande valser, polkor och mazurkor. Claes Jakobsson, operettcharmör från Storan i Göteborg, spelade huvudrollen som greven. En del kritiker menade att den då 56-årige barytonsångaren Jacobsson var på tok för gammal för rollen som faktiskt är skriven för en ung tenor.  Louise Werner från Norrlandsoperan gjorde här sin Stockholmsdebut i rollen som den skönsjungande Angéle.  Här fanns pålitliga publikfavoriter som Lasse Lönndahl och Sigge Fürst. Många pressrosor fick Berit Carlberg i den komiska rollen som grevinnan Kokozow.  Den skicklige Ivo Cramér svarade för såväl regi som koreografi. Mycket beröm blev det också f

"Hello Dolly" handlar om den viljestarka och uppfinningsrika äktenskapsmäklerskan Dolly Gallagher Levi. Hon reser till New York för att hitta en lämplig kvinna åt den snåle miljonären Horace Vandergelder, men utarbetar en plan för att själv kunna lägga beslag på honom. "Hello Dolly" blev en långkörare på Broadway med 2 844 föreställningar. Musikalens titelmelodi blev en stor hit, inte minst tack vare Louis Armstrongs inspelning. När "Hello Dolly" gick upp på Oscarsteatern i Stockholm hösten 1966 ville inte succén infinna sig. Föreställningen blev närmast en flopp och fick läggas ned tidigare än man räknat med.  Ulla Zetterberg, en gång populär aktris vid Göteborgs stadsteater, spelade Dolly. Den allmänna åsikten var att hon inte räckte till för att bära upp en musikal av det här formatet.  Som motspelare hade hon Åke Fridell, en kraftfull skådespelare som tyvärr led av svåra alkoholproblem. Han ersattes efter en tid av Gunnar Knas som från början hade en b

"Teaterbåten" eller "Show Boat" som den heter i original räknas som en milstolpe i musikalhistorien. Den är baserad på en roman av Edna Ferber som 1924 började forska om teaterbåtar och människorna som levt och spelat på dom.  Ferber lär ha varit mycket tveksam till att låta Jerome Kern förvandla hennes roman till musikal men gav sitt medgivande till slut. Oscar Hammerstein II åtog sig att skriva librettot.  Handlingen innehåller inget traditionellt musikalglitter. Här rör man sig krig ämnen som rasproblem, blandäktenskap, alkoholism, fattigdom, skilsmässor, spelmissbruk och annat elände. "Teaterbåten" väckte uppståndelse vid urpremiären på Ziegfeld Theatre 1927, det var första gången som man blandade en vit och svart kör. Genom Gustav Wallys försorg kom "Teaterbåten" till Sverige och Oscarsteatern hösten 1942. Gösta Rybrandt hade översatt texten till svenska och Leif Amble-Næss regisserade.  Revyskådespelaren Carl Hagman spelade skutans kapten o

Det låg spänning i luften när "My fair lady" hade svensk premiär på Oscarsteatern i Stockholm i februari 1959. Detta var den dittills mest påkostade uppsättningen i Oscars historia. Ensemblen bestod av 60 personer, dekoren var stor och avancerad med sina många tablåer, kostymtygerna fick direktimporteras från Frankrike och Schweiz och specialvävas i England. Bara en sådan enkel detalj som Higgins kofta fick köpas från England och flygas över till Sverige. Allt för lokalfärgen.  Musikalen "My fair lady" är baserad på Bernard Shaws komedi "Pygmalion" och handlar som bekant om hur språkprofessor Henry Higgins slår vad med sin vän överste Pickering om att kunna förvandla den fattiga blomsterflickan Eliza från Londons slumkvarter till en fin societetsdam.  Musikalens sångnummer har blivit odödliga klassiker t.ex. "Det vore välan fr underbart", "Med en gnutta flax", "I dina kvarter" och "Den spanska räven". På Oscars spela

Ralph Benatzkys "Värdshuset Vita Hästen" tillhör en av de mest älskade operetterna allt sedan urpremiären i Berlin 1930.  Det var där och då Max Hansen fick sitt livs roll som den förälskade överkyparen Leopold. Han lär ha gestaltat den bortåt 3 000 gånger under sin karriär.  När den populära operetten intog Oscarsteatern i Stockholm 1948 spelade Max inte bara Leopold utan svarade även för regin. Gurli Lemon-Bernhard spelade den förtjusande men bestämda värdshusvärdinnan Josepha, föremål för Leopolds envisa trånad.  Rollistan i övrigt befolkades av namn som bl.a. Inga Brink, Lauritz Falk och Hasse Funck.  Albert Gaubier stod för koreografin, Olle Olsson från Hagalund hade skapat en färgrik dekor och praktfulla kostymer som förde publiken direkt till Salzkammergut. Mikael Katz i Expressen rapporterade om en våldsam succéstämning på premiärkvällen: "Värdshuset Vita Hästen, sockersöt wienerromantik och schrammlande schuhplatterl - helt olidligt om det presenteras med vykort

Franz Lehárs berömda operett om den stenrika änkan Hanna Glavari och greve Danilo Danilowitsch nådde Oscarsteatern i Stockholm för första gången den 22 januari 1907. "Glada Änkan" blev den 47 dagar gamla teaterns tredje operett efter invigningsprogrammet "Frihetsbröderna" och sedan "Lilla Hertigen". Änkan spelades då av Emma Meissner. Calle Barcklind gjorde greve Danilo. "Glada Änkan" blev en stor framgång och spelades 178 gånger, ett alldeles otroligt rekord på den tiden. Inte mindre än åtta gånger har "Glada Änkan" återkommit till Oscarsteatern i olika uppsättningar.  Hösten 1967 spelades titelrollen av den 25-åriga Berit Carlberg som blev den yngsta änkan genom tiderna. Hon ställdes mot den store Dramatenskådespelaren Jarl Kulle som gestaltade greve Danilo på ett sätt som ingen gjort tidigare. Bara hans första entré där han berusad raglar nedför en trappa var ett komiskt uppvisningsnummer värt biljettpengen. Isa Quensel stod för regi

En mäktig amerikansk företagschef som ägnar varje ledig stund åt stickning, en ung fönsterputsare som utan belastande kunskaper kommer in i firman och lyckas nå toppen med hjälp av en säregen handbok för karriärister. Dessa båda är huvudpersoner i musikalen "Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig". Musikalen hade urpremiär på Broadway 1961 och fick sin Sverigepremiär på Oscarsteatern i Stockholm i september 1964.  Jarl Kulle gjorde stor succé som den unge fönsterputsaren Finch som listigt klättrade på karriärstegen.  Företagsledaren Biggley gestaltades av Sigge Fürst. Anna Sundqvist fick mycket beröm för sin gestaltning av en sexig och urblåst sekreterare.  "Allting klaffade exakt. Det var en fart, rytm, en samordning, en precision över det sceniska förloppet som gjorde att i synnerhet ensemblescenerna - inte minst piratdansen - framlockade ovationer inför öppen ridå" , skrev teaterkritikern Gunnar Unger i Svenska Dagbladet.  Recensionerna