Nöjesvirveln

Sommaren 1988 var det premiär för det norska folklustspelet "Baldevins bröllop" på Lisebergsteatern i Göteborg. Uppsättningen markerade en speciell milstolpe för de tre huvudrollsinnehavarna Sten-Åke Cederhök, Märta Ternstedt och Rulle Lövgren. Det var nämligen tredje gången som trion spelade pjäsen tillsammans. Första gången var 1970 då de spelade utomhus vid Näckrosdammen i Göteborg. Andra gången var 1979 då man gjorde en bejublad turné i Riksteaterns regi. När turen nu kom till Lisebergsteatern såg Cederhök det som ett efterlängtat försök att återuppliva folklustspelet på hemmaplan.  Pjäsen, som ursprungligen skrevs av den norske författaren Vilhelm Krag, hade i regissören Bo Hermanssons bearbetning kortats ner till drygt en timme.  Handlingen rör sig om den utslagne skojaren Baldevin, gestaltad av Rulle Lövgren, som dyker upp hos sin gamle vän, skeppare Sörensen, spelad av Cederhök. Skepparen tar sig an den försupne Baldevin och gör sitt yttersta för att få fason på honom...

Jo, visst fanns det en vägförvaltning i Skultorp. Den blev rikskänd tack vare sketchen "Sjukkassan" som Sten-Åke Cederhök och Rulle Lövgren gjorde sådan succé med i tv-serien "Låt hjärtat va me" 1969. Sketchen handlar om hur Sten-Åke ringer till sjukkassan för att sjukskriva sig men möts av en automatisk telefonsvarare. Han ringer upp igen men hamnar istället hos vägförvaltningen i Skultorp där han möts av en mycket västgötsk telefonsvararröst: "Detta är vägförvaltninga i Skultôrp. Jour... jour... ja, han som har hand  om´et..."  Sketchen skrevs till en Skaraborgsrevy i slutet av 1950-talet. Upphovsmannen hette Curt Dahlin och var revypappa i Skövde men Rulle Lövgren var med under sketchens tillkomst.  Automatiska telefonsvarare var ett nytt påfund och man ringde runt till olika ställen för att hitta inspiration. Poängen kom när man ringde till vägförvaltningen i Skultorp där man hittade den verkliga förebilden till telefonsvararrösten. Vederbörande ku...

Knö dej in fast dörra e trång, för här är de änna nåt på gång. När som du känner dej joggens vessen ta dej en frikväll, du kan adressen. Ta å lyssna te skrölet, det skummar utå ölet och alla gamla tjommarna e´ här. De trängs å de bröstas å kring desken tjötas, secken festlig atmosfär. En blandning av ursvensk buskis och engelsk music-hall blev en större succé än någon hade vågat hoppats på.  Idén till TV-serien kom från producenten Bo Hermansson som från första början möttes av ett enormt motstånd hos ledningen. Buskis var inte riktigt rumsrent och passade inte i TV ansåg dem som bestämde. Så småningom fick han i alla fall igenom sin idé och det första avsnittet sändes den 20 mars 1968. "För groteskt och folkligt" , tyckte kritikerna, men publiken tog emot programmet med öppen famn. Man slog an lite oväntade strängar i den svenska folksjälen. Det blev plötsligt inne med buskis och allt fler vågade sig på sorten.  Sten-Åke Cederhök, den mest urgö...