Nöjesvirveln

Vintern 1976 drog Sylvia Vrethammar och Rune Öfwermans orkester in på Nya Bacchi i Stockholm med en show som fick hela krogen att gunga. Sylvia levde verkligen upp till bilden av en sensuell nattklubbsstjärna och bjöd på örhängen som "Ciao, ciao Bambino" och "Feelings". Men det var hennes svängiga sambanummer som fick publiken att tända till och ropa efter mera. Sylvia Vrethammar på Nya Bacchi. "Musikanterna är på topp och aldrig har jag sett Sylvia Vrethammar så lössläppt och i vissa nummer glatt vampig" , skrev Expressens recensent Björn Vinberg.  Maria Schottenius i Aftonbladet ogillade showen och beskrev Sylvia som en halvdan mix av Siw Malmkvist, Lill Lindfors och Eva Rydberg, helt utan egen stil: "Det är så parfymerat, utstuderat, så utan äkthet. Tyvärr. Någon enstaka gång hettar det till. Det är när Sylvia får fatt i en samba, eller någon annan speciell rytm som passar henne." Sven Malm i SvD var inte heller odelat positiv: "Det är en

Cornelis Vreeswijk, denna skandalomsusade artist, blev inte alltid överöst med lovord och beröm för sina framträdanden, men hans krogshow på Bacchi Wapen i Stockholm hösten 1977 knockade de allra grinigaste recensenter. "Cornelis & Tre Damer" hette showen. De tre damerna var Inger Öst, Diana Nunez och Anita Strandell. Det blev en skön blandning av burleska visor, mjuka ballader, rock och blues. Björn Barlach och Åke Cato hade bidragit med ett flertal specialskrivna texter.  Showen blev en makalös publikframgång och pressrosorna var som sagt många: "Oj, vad han kan Cornelis Vreeswijk! Igår hade han premiär på Nya Bacchi i Stockholm och det blev en klar succé. Självironisk, avspänd, humoristisk och övertygande tog Cornelis publiken direkt i sin famn" , skrev Christer Faleij i Aftonbladet. "Medborgaren Cornelis Vreeswijk är tillbaka i Stockholm igen efter femton månaders mer eller mindre frivillig frånvaro. Med sitt underfundiga språk och sin okonventionella p

1979 års gladaste och svängigaste krogunderhållning utspelade sig på Bacchi Wapen i Gamla Stan i Stockholm. Där fanns den nyligen bortgångne estradören Gösta Linderholm tillsammans med sångerskan Maritza Horn och bandet Mustasch. "Bollar & Elände" hette showen. Titeln anspelade förstås på Göstas sorglösa svensktoppshit "Rulla in en boll och låt den rulla" respektive Maritzas rosade album "Jämmer och elände". "Gösta Linderholm och Maritza Horn bildar ett par på Bacchi i Stockholm. Som sångartister har de gemensamt en sorts hederlig inlevelse, som slår igenom både i Göstas ibland jäktigt textade låtar och i Maritzas sätt att sjunga skillingtryckshistorier ur myllan. Det ger dem en kärna och en glädje som känns" , skrev Lars Weck i DN. Tomas Sjöman i Aftonbladet: "Det är svårt att inte ryckas med i Linderholms musikantglädje. Men bredvid Gösta förvandlas den fina sångerskan Maritza Horn till ett leende bihang. Och vi tror inte att det är Ma

Komikerparet Magnus Härenstam och Brasse Brännström var redan etablerade genom TV när de gjorde sin första gemensamma krogshow på Nya Bacchi vintern 1974. På scenen hade de tidigare sekunderat Lill Lindfors i en show på Berns, men det var först nu som Magnus och Brasse fick fritt spelrum för sina egna upptåg. Och visst var dom lika roliga live som i TV.  Flera nummer ur showen har blivit verkliga humorklassiker. Dit hör Magnus monolog "Backhopparen" där han berättar hur det känns sekunderna innan han ska iväg. Brasses "Munspelet" med förslaget om att sticka ett munspel i munnen på sjukhuspatienterna för att personalen lättare ska kunna bevaka deras andning. Här fanns "Verkmästarn i magen" där Magnus berättar om hur det går till i veckoslutet då alla får jobba övertid, inte minst extrapersonalen från levern och gallan.  "Magnus och Brasse är utan tvekan två av Sveriges bästa komiker, deras texter är begåvade och ofta angelägna, utspelet lagom a

Våren 1979 bjöds det på "Aprilskämt" på krogen Bacchi Wapen i Stockholm. De som skämtade var Laila Westersund, Tor Isedal, Hans Wahlgren och Agneta Lindén.  Det var en glad och lättsam underhållning som till stor del bestod av ett hopplock ur de fyra artisternas egen repertoar.  Laila Westersund gjorde sin raggardrottning från Södertälje med mottot: "Förlorar vi en i framsätet så gör vi en ny i baksätet".  Hans Wahlgren imiterade både Björn Borg och Per Oscarsson. Agneta Lindén visade ett frejdigt humör och strålande kondition som Bette Midler. Tor Isedal gjorde en monolog om hur det är att vara hemlig polis.  Hela showen avslutades med en fin hyllning till Bröderna Marx signerad Beppe Wolgers och Olle Adolphson. 17 nummer klarades av på drygt 90 minuter. Rutinerade revyräven Mille Schmidt regisserade. Recensionerna var inte särskilt positiva: "Helhetsintrycket av denna vårrevy är förvirrande. Den är för lång och för rörig. Och allt för ofta påtagligt tråki