Nöjesvirveln

"Två herrars tjänare" är Carlo Goldonis roliga komedi om hur den listige betjänten Truffaldino lyckas med konststycket att arbeta för två herrar på samma gång, samt naturligtvis lyfta dubbla löner. Resten är en förvecklingshistoria kring diverse kärleksaffärer där Truffaldino ser till att alla får varandra i slutet. I Per Sjöstrands uppsättning på Dramaten 1982 gjorde Kjell Bergquist stor lycka i rollen som den kvicktänkte tjänaren. Han hade sällskap av goda krafter som Anita Wall, Lauritz Falk, Carl Billquist, Hans Klinga m.fl. "Här spelas det teater i en entusiasm så det bokstavligen stänker om det. Farspoänger sitter som spikar och det är bitvis urkul. Man är inte bortskämd med vare sig det ena eller det andra, varken på Dramaten eller annorstädes. Så gå dit och ta för er" , uppmanade Björn Samuelsson i Aftonbladet. Clas Brunius i Expressen: "Det här är en riktigt bra föreställning på Dramaten, det bästa jag sett regissören Per Sjöstrand åstadkomma." Be

"Habeas Corpus" av Allan Bennett är en fars om lust, kättja, ensamhet och längtan. Den 53-årige läkaren Wicksteed menar att man ska hänge sig åt sina lustar. Det tycker även hans hustru som gör det på annat håll. Deras tonårsson är svårt hypokondrisk, läser faderns läkarböcker och tror sig bara ha tre månader kvar att leva. Den unga Felicity fattar tycke för honom och de tänker gifta sig. Men för pappa Wicksteed är Felicity ett hett objekt, han gör allt för att förföra henne. Wicksteeds syster Connie drömmer om att få en större byst för att känna sig attraktiv, men vad händer då med hennes fästman, pastor Canon Throbbing... Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter beskrev uppsättningen på Maxim som en underlig kalsongfars: "Handlingen är inget att beskriva. Det är en förvecklingshistoria i läkarmiljö av tunnaste slag, där satiren över det viktorianska redan är avskummad och smaklös som blåmjölk. Det bör kanske tilläggas att pjästiteln Habeas Corpus är en gammal juristterm som h

Albert Hussons kvicka, originella och ganska dubbelbottnade kriminalkomedi "Trasiga änglar" handlar om en butiksägande fransk kolonialfamilj i Cayenne. I familjens hushåll arbetar tre deporterade straffångar som blir till ovärderlig hjälp när familjen hamnar i knipa på självaste julafton. Med hjälp av en giftorm vid namn Adolphe mördar de en äldre herre som kommit för att granska butikens räkenskaper. Att herren är husfaderns rike bror gör det hela ännu bättre. Nu finns arv att hämta! När Adolphe även hugger herrns systerson, som dottern i huset olyckligt älskar, är glädjen fullkomlig.  Bland liken kan man börja planera för en rikare och borgerligare framtid. I Maximteaterns version spelade Nils Eklund den stackars butiksägaren Felix Ducutel. De tre straffångarna gestaltades av Hans Klinga, Olof Lundström och Karl-Arne Holmsten.  "Hans Bergströms uppsättning håller jämn takt med pjäsen, dvs den är ganska långsam och saknar höjdpunkter. Men den saknar inte charm och rolle