Nöjesvirveln

Georges Feydeaus klassiska spring-i-dörr-fars "Spökhotellet" från 1894 stod på Sandrews repertoar 1972. Platsen var Intiman i Stockholm där Lars Amble svarade för iscensättningen.  Jarl Kulle spelade huvudrollen som Bonniface, byggmästaren som hamnar på ett sjaskigt hotell för att hoppa i säng med sin bästa väns hustru. Han räknar givetvis inte med att hennes make ska dyka upp på hotellet för att undersöka påstådda spökerier. Runt Kulle fanns rutinerat scenfolk som Gunn Wållgren, Mona Andersson, Lars Lind, Stig Grybe, Bert-Åke Varg m.fl. Yngve Gamlin hade gjort en fin dekor och Mago hade designat kostymerna. Presskritiken var blandad. "Det är skickligt som en koreografisk komposition och det finns ingen som inte håller både stilen och tempot. Men det är klart - utan Jarl Kulle skulle det inte vara någon föreställning" , hävdade Madeleine Kats i Expressen. Gunnar Unger i SvD: "Gunn Wållgrens replik och Stig Grybes mimik är väl värda entrén. Den sistnämnde utmärk...

"Krångel", en fransk fars av Francis Veber, spelades upp på Intiman i Stockholm säsongen 1971-72. Jarl Kulle både regisserade och spelade huvudrollen i detta stycke som enbart hade ambitionen att locka till skratt.  "Krångel" utspelar sig på ett hotell där en lejd mördare (Lars Lind) fått i uppdrag att från hotellrummets fönster skjuta en känd politiker. Problemet är att hotellrummet är dubbelbokat, där bor även en neurotisk övergiven äkta man, handelsresande i nylonskjortor (Jarl Kulle). Den ynklige mannen vill ha tillbaka sin fru (Anne Nord) som nu lever tillsammans med den unge psyköverläkaren (Bert-Åke Varg).  För att dra till sig uppmärksamhet klättrar Kulle omkring på hotellfasaden, vilket ställer till det för yrkesmördaren i samma rum, vilken inte vill ha polisens ögon på sig.  I ensemblen fanns också Arne Källerud i rollen som mördarens medbrottsling och Martin Ljung som hotellets uppassare. Farsen fick ett ganska svalt mottagande i pressen, kritikerna m...

Terence Frisbys komedi "There´s a girl in my soup" var oerhört populär på teaterrepertoaren i slutet av 1960-talet. I Sverige spelades den på flera olika scener samtidigt. Många minns säkert filmversionen från 1970 med Peter Sellers och Goldie Hawn i huvudrollerna. Pjäsen handlar om generationsmotsättningar av intimaste art. Mat och vinexperten, TV-idolen och tillika förföraren Robert Danvers drabbar samman med det 19-åriga yrvädret Marion. Han kopplar på sin bästa charm för att erövra flickan som med alla andra kvinnor han varit med. Men Marion är inte som alla andra. Hon är en fördomsfri och oromantisk tös från Carnaby Streets hippiga värld, lika främmande för älskogens ljuva lekar som för champagne och kaviar, mera van vid raggarkärlek och punchbål i badkaret.  Till sin stora häpnad är han på väg att nästan bli förförd. Och till sin förvåning är hon på väg att nästan bli kär... Yngve Gamlin hade inte bara skapat scenografin utan debuterade också som regissör för en helafto...

Brandon Thomas gamla fars "Charleys tant" har väl sällan dragit ner sådana skrattorkaner som när Nils Poppe klädde sig i tantens kjolar på Intiman i Stockholm 1959. Aldrig tidigare hade väl en aktör gestaltat tanten på rullskridskor eller styltor, vilket Poppe gjorde i några scener.  Engelsmännen Frank Loesser och George Abbott hade arbetat om farsen till musikal och därför presenterades den under titeln "Här dansar Charleys tant". Balettmästaren Albert Gaubier svarade för både regi och koreografi. Han fick tillfälle att använda sina digra språkkunskaper, ty baletten bestod av 13 personer och nästan lika många nationaliteter. Kostymskaparen Mago fick Intimans direktion att spendera den dittills dyraste garderoben i teaterns historia. Kostymbudgeten landade på bortåt 20 000 kronor, mycket pengar på den tiden! Runt Nils Poppe fanns namnkunniga skådespelare som bl.a. Yvonne Lombard, Torsten Lilliecrona, Karl-Arne Holmsten och Elsa Prawitz.  Poppe var ju känd för sin fö...

Med revyn "Bluffmakarna" prickade Casinogänget in sin tredje stora publikframgång på Intiman i Stockholm. Crazykillarna Gösta Bernhard, Carl-Gustaf Lindstedt, Gunnar Knas, Gus Dahlström och Gösta Krantz hade nu förstärkts med Eva Bysing i primadonnerollen.  Revyns röda tråd var trolleri och bluff. Trollkarlen Truxa hade varit ensemblen behjälplig och lärt ut en del av sina trolleritrix t.ex. den itusågade damen. Annars var det en Casinorevy av gott gammalt märke med sketcher, kupletter och sekundsnabba vitsar. Än en gång gjorde kritikerna tummen upp: "Stig Bergendorff och Gösta Bernhard har snickrat ihop en aktuell och fräsch revy efter gamla ritningar. Det som ska finnas där, det finns där. Från den elastiska inledningen (kom i tid!) via massor av snabbskämt till final i tagelskjortor" , skrev Anders Björkman i Expressen. Lars-Olof Franzén i DN berömde gängets förmåga att etablera en nära och varm publikkontakt: "Delvis bygger publikkontakten på ett trick som ...

John Patricks satiriska komedi "Thehuset Augustimånen" var en av 1950-talets mesta långkörare på teaterscenerna. Den hade premiär på Broadway 1953 där den gavs 1 027 gånger. 1954 kom den till Sverige och Intiman i Stockholm där den gick för utsålda hus i två år och passerade 400 föreställningar. Stig Olin regisserade och i ensemblen hittade man namn som Sven Lindberg, Sigge Fürst, Helga Brofeldt, Hasse Ekman, Börje Nyberg och Karl-Arne Holmsten m.fl. "Thehuset Augustimånen" handlar i korthet om en ockupationsofficers svårigheter med att inympa amerikansk demokrati i en liten by på en japansk ö. Pressen talade om komedisuccé på Intiman: "Intimans ridå gick på tisdagskvällen upp för en komedi som är vettig, maliciös, poetisk och kvick. Jag upprepar, mina damer och herrar: kvick" , konstaterade Per Erik Wahlund i Svenska Dagbladet. "Denna fina pjäs fick i Stig Olins regi och Bibi Lindströms dekor ett ypperligt utförande med framgångarna jämnt fördelade p...

"Hasse Ekman har haft premiär på Intima teatern - han medverkade som författare, regissör och innehavare av en av huvudrollerna. Pjäsen hette Gungstolen, den framkallade under premiären sådana ovationer, att direktionen sannolikt måste ta vissa förstärkningar av takkonstruktionen i salongen under allvarligt övervägande" , skrev Sven Stolpe i Göteborgs-Posten om Hasse Ekmans komedi "Gungstolen". Pjäsen handlade precis som titeln antyder om en gungstol. Gungstolen hade den magiska kraften att kunna förverkliga den gungandes erotiska önskedrömmar.  Publiken fick möta Hasse Ekman i rollen som damtidningsredaktör. Sickan Carlsson gjorde scencomeback i rollen som redaktörens hemmafru. Alice Eklund spelade hennes mor, en friherrinna från Göteborg. Maude Adelsson gestaltade en tonårstjej från grannvillan, och Sven Lindberg en ungdomskamrat till redaktören. Yngve Gamlin hade signerat scenografin föreställande ett vardagsrum i Äppelviken. Mago svarade för kostymerna. Trots at...

I Peter Shaffers "Black Comedy" skall sex människor klara upp diverse trassligheter i en becksvart lägenhet efter att proppen har gått. Det uppstår diverse pinsamma situationer när t.ex. ett stulet möblemang skall bortföras, en älskarinna skall smugglas undan, en tilltänkt svärfar skall smörjas...  Folk går aningslöst genom stolar, ställer glas på lampskärmar, finner sig plötsligt sitta i en nytillkommen gungstol istället för stolen som stod där nyss... Idén till "Black Comedy" fick Peter Shaffer från Pekingoperan, från episoden "Värdshuset vid skiljevägen" hämtad från den kinesiska folksagan "Generaler i Yangfamiljen", som berättats i Kina sedan 1300-talet. Två människor utövar en duell i ett alldeles mörkt rum på ett värdshus. Stycket spelas på en fullt upplyst scen, men aktörerna beter sig som om det vore kolmörkt.  Sandrews satte upp "Black Comedy" på Intiman 1968 med Jan Malmsjö i huvudrollen. Runt honom fanns en rutinerad ensembl...

Hösten 1981 tog showgruppen Dizzie Tunes norsk nacksving på den svenska publiken med "Memories of Music". Revyn hade sin urpremiär i Tønsberg sommaren 1979 där den spelades 46 gånger för utsålda hus. 1980 var det dags för premiär på Chat Noir i Oslo. Nu var föreställningen delvis omarbetad och helt färdig och det blev en jättesuccé med 235 utsålda föreställningar. När Dizzie Tunes kom till Stockholm i sällskap med Grethe Kausland och Benny Borg blev det ett skrattfyrverkeri av sällan skådat slag. Magnus Härenstam hade översatt de norska lustigheterna till svenska. "Memories of Music" var en rundtur genom musikens värld, från sekelskiftet och framåt. Genom snabba kostymbyten fick publiken möta greve Danilo från "Glada Änkan", Duke Ellington, Glenn Miller, 50-talsrockare med brylkräm, Judy Garland, Sven-Bertil Taube, Rod Stewart och många fler. Det var musikaliska parodier i högt tempo.  "Frågan är om inte den här revyn är ännu bättre än den förra. Då f...

Efter sju år i följd med Casinorevyn var det dags för ett revymakarskifte på Intiman vid Odenplan. Det skedde hösten 1980. Teaterchefen Göran Lindgren på Sandrews hade varit i Örebro och fattat tycke för författartrion Peter Flack, Birgitta Götestam och Sven Olov Stalfeldt. Han erbjöd dem att komma upp till Stockholm och sätta upp en revy på Intiman.  Resultatet blev "Sex damer i leken" där Peter Flack omgav sig med sex kvinnor. Och det var inte vilka damer som helst utan stjärnor som Annalisa Ericson, Inga Gill, Anna Sundqvist, Eva Bysing, Lillemor Ohlson och Lisbeth Zachrisson. Regi av Birgitta Götestam, koreografi Egon Larsson, dekor och kostymer av Mago. Revyns röda tråd var Annalisa Ericson som mamma till fem döttrar. Hon vinner en uttagning och får chansen att debutera som artist på Intiman. Mässfall gör att mor Annalisa ber sina döttrar rädda premiären. "Menlöst amatörgyckel" var Dagens Nyheters rubrik, Bengt Jahnsson skrev: "Ty även om essen är många i ...

Dizzie Tunes revymusikal "The Show Must go Home" blev en megasuccé i Norge och gick för utsålda hus i två år. Hösten 1986 var det Sverigepremiär på Intiman i Stockholm. Succén lät inte vänta på sig. Efter nästan ett år i Stockholm fortsatte man till Lisebergshallen i Göteborg.  "The Show Must Go Home" utspelar sig på nattklubben Trång Tricot som sett sina bästa dagar. Artistförmedlarna Sjapp och Klakk får i uppdrag att sätta upp en show som kan ge klubben tillbaka dess forna glans. Sjapp och Klakk spelades av de två frontfigurerna Yngvar Numme och Tor-Erik Gundstrøm som lånat drag av Helan och Halvan, en klok och argsint man mot en dum, liten och ynklig. Deras sätt att bolla repliker mellan varandra var komik på hög nivå.  Revyn vimlade av musikaliska upptåg och många artistparodier. Härliga Grethe Kausland gjorde pricksäkra imitationer av såväl Lill Lindfors som Eva Rydberg. Benny Borg avverkade Thore Skogman, Julio Iglesias och Harry Belafonte. Oförglömlig ä...

Nationalidolen Carl-Gustaf Lindstedt var huvudperson på Intiman när man spelade upp revyn "Carl-Gustafs nöjesmaskin" hösten 1983. Här användes både gammalt och nytt material hopplockat från många olika håll. Bland de många textförfattarna rymdes både revymakaren Peter Flack och akademiledamoten Lars Forssell.  Carl-Gustaf hade sällskap på estraden av Gus Dahlström, Peter Harryson, Gunilla Åkesson, Bert-Åke Varg och Karin Håglin-Pagmar samt fyra dansanta flickor. Jan-Olof Strandberg och Mille Schmidt delade på regin medan Egon Larsson stod för de koreografiska turerna.  Det skojades om kändisar som Carola och Bert Karlsson och om Gunnar Hellströms TV-aktuella "Raskenstam". En gammal Kar de Mumma-sketch "Krångel-Sverige" i Krylbo" fick nytt liv med Carl-Gustaf, obetalbar som rågblond servitris. Gunilla Åkesson gjorde ett fint sång- och dansnummer "Medan dom andra byter". Gus Dahlström tog sig an Åke Söderbloms gamla kuplett "En kônstig ...

I mitten av 1980-talet var det inne med musikaler om kända artisters liv. Elvis, Lennon och Judy Garland blev alla föremål för teaterföreställningar. På Intiman i Stockholm satsade man på en musikal om Zarah Leander. För manuset svarade Olle Ljungberg, Stefan Ostrowski och Evabritt Strandberg. Den sistnämnde spelade även huvudrollen som Zarah.  Zarah Leander väcker ju än idag starka känslor hos människor och det har skrivits oändliga spaltmetrar om hennes karriär i Nazi-Tyskland under krigsåren.  Musikalen på Intiman fick en del kritik för att man inte tog ställning till Zarahs politiska sida.  "Gåtor finns det onekligen i Zarah Leanders liv. Men helhjärtade försök till svar ges inte i Zarah.  Det är en konventionell bild av Zarah Leander som visas, så som hon alltid framstått" , skrev Marcus Boldemann i Dagens Nyheter. Lite längre fram i sin recension skriver han  "Kanske litar författarna lite för mycket till Leanders självbiografi och intervjuutta...

Det var på hösten 1973 som Casinogänget gjorde sin bejublade comeback med revyn "Kom till Casino" på Intiman i Stockholm. Den revyn var en återblick med guldkorn ur de gamla Casinorevyerna från 1940 - och -50-talen och gick för utsålda hus i två år. I september 1975 var man tillbaka på Intiman med "Nya Casinorevyn", en revy som enligt författarna, Gösta Bernhard och Stig Bergendorff, bestod av 97 procent nyskrivet material.  Det gamla gänget var åter i elden: Gösta Bernhard, Carl-Gustaf Lindstedt, Gus Dahlström, Gunnar Knas och Gösta Krantz. Primadonna för året var Anna Sundqvist och dessutom medverkade sex dansanta flickor. Ur innehållet minns man gärna Carl-Gustafs monolog "Sensivitetskursen" och den stora stumfilmskavalkaden med hela gänget som gamla filmstjärnor t.ex. Helan & Halvan, Chaplin, Marlene Dietrich och Edvard Persson.  Här fanns sketchen om de fem kvinnorna som gjort hempermanent med varierande resultat. Och så Gus Dahlströms trag...

"Gammal man gör så gott han kan... och får skrattarna på sin sida. Solskenspojkarna är en triumf för Hasse Alfredson som står på scen hela tiden. Han och Gunnar Hellström är härliga griniga gamla gubbar" , skrev Jens Peterson och delade ut betyget fyra plus i Aftonbladet.  "The Sunshine Boys" är en komedi av Neil Simon som blev till "Solskenspojkarna" i Hasse Alfredsons översättning och bearbetning. Premiär var det på Intiman vid Odenplan i Stockholm i februari 1996. Pjäsen handlar om två åldrade komiker, två riktigt gamla stötar, som turnerat tillsammans i 43 år. De blev ovänner och bröt samarbetet. 11 år senare vill TV återförena de två komikerna i ett program om revyernas storhetstid. Det krävs mycket övertalning för att få de två att ställa upp och framföra sin berömda sketch "Kan doktorn komma?" Redan vid första mötet uppstår konflikter. Gamla oförrätter bubblar upp igen och allt urartar i rena kaoset.  Hans Alfredson och Gunnar Hellström br...

U nder fyra decennier skrev och producerade Gösta Bernhard och Stig Bergendorff revyer. Först på den lilla Casinoteatern vid Bryggargatan i Stockholm där man startade 1941. När den teatern revs flyttade man verksamheten till Blancheteatern och senare till ABC-teatern på Drottninggatan. I och med utflyttningen bröts raden av revyer i den speciella crazyform som var Casinogängets signum.  Men hösten 1973 kom man tillbaka. Det var teaterchefen Göran Lindgren på Sandrews som erbjöd gänget att spela på Intiman vid Odenplan. Resultatet blev "Kom till Casino", en revy full av nostalgiska återblickar från de gamla klassiska Casinorevyerna, men också några helt nyskrivna nummer.  Det gamla gänget med Gösta Bernhard, Carl-Gustaf Lindstedt, Gus Dahlström, Gunnar Knas Lindkvist och Gösta Krantz förstärktes med primadonnorna Anna Sundqvist och Siv Erics samt sex dansande Casinoflickor.  Nu fick man återuppleva Carl-Gustafs underbara sketch där han plockar nålar ur den nyinköpta skjort...

Den norska showgruppen Dizzie Tunes började som en dansorkester men deras talang för att spexa och hitta på lustigheter drev dem till revyscenen. Gruppen bestod av Yngvar Numme, Tor-Erik Gundstrøm, Øyvind Klingberg, Einar Idland och Svein Helge Høgberg. 1972 anslöt sig sångerskan Grethe Kausland till gruppen och några år senare tillkom den svenska sångaren Benny Borg.  Dizzie Tunes var visserligen inte helt okända i Sverige när de klev in på Intiman i Stockholm för ett kortare gästspel våren 1979, men att deras revy skulle få ett sådant hjärtligt mottagande av både press och publik hade de inte vågat hoppas på. "Revyn På go´ fot med Dizzie Tunes är suverän, stormande pangunderhållning" , skrev Expressens kritiker Björn Vinberg. I Kvällsposten stod att läsa: "Lysande! Premiärpubliken stampade och skrek av förtjusning." Göran Sellgren i Svenska Dagbladet var helt lyrisk: "En så här charmig, rolig och musikalisk föreställning var det längesedan vi stockholm...