Nöjesvirveln

Inför julhelgen 1980 var Arne Weise givetvis TV-aktuell. Sedan 1972 hade han med avbrott för något enstaka år varit tittarnas vän på julafton. I tidningen Röster i Radio-TV fick den folkkära programvärden besvara 15 frågor. Är det något du skulle vilja ändra på i radio och TV? - Det gäller att ta itu med övertygelsen att arbetsglädje saknas, att kreativitet krävs. Men det gäller också att få ett slut på det illojala skitsnacket om företaget externt och internt. Vad skulle du göra om du var osynlig? - Vill ej ens tänka på denna hemska tanke! Med hänvisning till min förtjusning att sitta i rutan... Tror du på ett liv efter detta? I så fall hurdant? - Ja. Som Swedenborgare gör jag det. Hans skrifter ger besked om hur det livet är beskaffat. Ditt tidigaste minne? - Far lovade mig en flygmaskin. Jag tog det på allvar. Det var inte poppis bland förstaklassisterna när flygmaskinen visade sig vara en gummisnodd. När blev du senast rädd? - Varje gång jag inser att de leker med atomvapen i sandl

Ännu en legend har gått hädan. Arne Weise har lämnat oss. Han var med i televisionens barndom, redan 1956 gjorde han sin TV-debut. Weise var alltid prydlig och korrekt, klädd i kostym och slips, ibland också i väst. Så skulle man se ut på 1950-talet. Sedan blåste förändringens vindar då den prydlige Arne stack ut bland alla jeansiga, tröjiga och säckiga kollegor. Inte ens när han gjorde sina naturprogram gjorde han avkall på sin elegans trots att en del ansåg att han borde ha Fjällräven och gummistövlar. Under en period på 1970-talet var han chef för barn- och ungdomsprogrammen, fortfarande i väst. De "samhällstillvända" oroade sig för att barnen skulle bli distraherade och rent av ta skada av så mycket prydlighet. Arne Weise (1930-2019) Under tre decennier var Arne Weise de ensammas vän på julafton. Prydlig och vänlig satt han i sin fåtölj och tände ljuset och lotsade tittarna genom julaftonskvällen. I en intervju berättade han om sin ensamma vandring hem i juldag