Nöjesvirveln

"Vem är rädd för Virginia Woolf?" av Edward Albee räknas till de stora klassikerna inom världsdramatiken.  Hemma hos professorn George och hans hustru Martha pågår en nattlig fest. Det unga lärarparet Nick och Grynet är inviterade. Alla är lagom berusade när spelet börjar. De blir allt fullare allt eftersom det fortsätter, och under tiden som fyllan stiger avslöjas inkompetenser - frigiditet, impotens, vanmakt. Illusioner genomborras och folk kräks. Värdparet gör allt för att såra och förnedra varandra inför ögonen på det yngre paret.  Pjäsen fick sin Europapremiär på Dramaten i Stockholm 1963. Teaterchefen Ingmar Bergman regisserade, Karin Kavli och Georg Rydeberg spelade Martha och George. Som det yngre paret sågs Bibi Andersson och Thommy Berggren. "Ett skakande stripteasenummer och en civilisationskritik som går på djupet" , skrev Ove Sandell i Arbetet. Allan Fagerström i Aftonbladet var mycket kritisk till pjäsen men berömde Georg Rydeberg: "Rydeberg är et

"Det finns knappast någon ung skådespelare här i landet som har större ormtjusartalang än Ernst-Hugo Järegård. Med stryktäck elegans kan han slå sig ner på sufflörluckan och betrakta publiken med ett roat leende utan att säga ett enda ord. Vad ska han med repliker till? Han kan domptera publiken ändå!" Orden är hämtade ur Urban Stenströms recension i Svenska Dagbladet gällande "Pappa Marojes pengar" som hade premiär på Göteborgs stadsteater 1960. Denna jugoslaviska 1500-talskomedi handlar om en köpmansson från Dubrovnik som åker till Rom för att sätta sprätt på pappans femtusen dukater. Där hittar han en älskarinna som sluter honom till sin fylliga barm, förskönar sig med dyrbara smycken - på hans bekostnad förstås - och låter sitt bankkonto växa. Då kommer pappa Maroje själv för att rädda om inte sin son så åtminstone sina pengar. Tursamt nog träffar han på tjänaren Pomet som kvickt fattar situationen och ser möjligheter att utnyttja den för sin egen herres räkning