Nöjesvirveln

Stig Dagermans tragedi "Skuggan av Mart" gavs på Dramatens lilla scen 1948-49 med Per Oscarsson och Tora Teje i huvudrollerna. Pjäsen handlar just om skuggor. När människor dör blir deras skuggor kvar, skrämmer oss, fostrar oss eller rentav dödar oss.  Marts skugga är obarmhärtig. För Marts bror Jakob som fortfarande är i livet är Mart en hjälte, ett ideal som Jakob omöjligt kan leva upp till. Jakob är halvblind, ful och svag. Han är otymplig, räddhågad, tafatt med kvinnor och son till en mor som avskyr honom.  Att vara ful och svag är inte tillåtet, men Gabriel är det ändå. Och ännu värre: han är beredd att acceptera att han är det, beredd att bygga sin existens på två så motbjudande fakta. Detta måste naturligtvis förhindras och hur det går till att göra det är vad pjäsen handlar om. Dagens Nyheters recensent Ebbe Linde tyckte inte om föreställningen och beskrev den som trög och tungfotad men menade att den kunde vara värd att se ändå: "Man kan se den för Tora T

När den franska dramatikern Jean Giradoux dog 1944 efterlämnade han den kärleks - och trohetsförklaring till Paris som i original heter "La Folk de Chaillot". I Sverige fick den heta "Tokiga grevinnan". Pjäsen beskrivs som en komedi eller en fabel. Det är en protest mot främmande exploatörer, individens protest mot hotande robotisering, hjärtats protest mot alla arter - byråkratiska, finansiella, politiska - av organiserad omänsklighet. Chaillotkvarterets fjolla, gaturoriginalens drottning, en bisarr kvarleva från en bättre tid, gör revolution för att rädda sin älskade stad. Några maktens män tänker exploatera och riva staden i sin jakt på olja. Fjollan sätter en djävulsk plan till verket. Med den söta lukten av olja och via en lucka i sin källarbostad lurar hon ner hela profitörhorden i det parisiska kloaksystemets underjord, därifrån finns ingen utväg sedan luckan slagit igen. Det är en apart historia, en mörk komedi men med både fantasi och charm.  Rollen som