Nöjesvirveln

Revytraditionen i Kalmar går tillbaka ända till 1920-talets början och pågår än idag. Under 1980- och -90-talen var det Gösta Berg som producerade den populära nyårsrevyn.  1992 års produktion hette "Slottstappning -92" med Siw Carlsson som dragplåster. Några år tidigare hade hon blivit rikskändis i rollen som den argsinta städkärringen Augustina i Janne "Loffe" Carlssons TV-program "Kulan". Nu fick man för första gången möta Augustinas syster - Miss Rosie från USA. Det skämtades friskt om såväl kungligheter som politiker. Gustav Vasa, drottning Kristina och drottning Silvia fick en släng av sleven, liksom Alf Svensson och Ian och Bert. Bland textförfattarna märktes namn som Stig Bergendorff, Åke Strömmer, Mats Ljung och Tjadden Hällström. För regin hade man tagit in professionell hjälp av revyveteranen Mille Schmidt. Se även:  Mångsysslaren Mille Schmidt Ingvar Anderssons nyårsrevy 1986-87

1956 hade rock´n´roll-musiken hittat till Sverige. På Södran i Malmö döptes därför den årliga nyårsrevyn till "Skånsk rock´n´rulle". Den populära modedansen rock´n´roll framfördes här i skånsk hemvävd stil. Revydirektören Harry Persson hälsade publiken välkommen med öppningskupletten "Kom som ni är". Den oförbrännelige revyprimadonnan Maritta Marke sjöng och spexade på sitt skånska tungomål. Åke Jensen, Bertil Thiwång och Hasse Ellis fick också rikliga tillfällen att visa sitt revykunnande. Ester Estery charmade publiken, liksom nykomlingen Harriet Forssell.  Den rutinerade Leif Amble-Næss regisserade och Nils Bie svarade för merparten av textmaterialet. "Annandagspremiären på Södra teaterns revy blev verkligen en skånsk rock´n´rulle av bästa märke. Stämningen i den fullsatta salongen nådde redan med den festliga öppningsscenen upp till höga plusgrader och höll sig i stort sett vid denna temperatur hela föreställningen igenom för att kulminera i andra aktens fi

Innan Owe Thörnqvist blev riksbekant genom radio och TV med sina humoristiska slagdängor så hade han en karriär som revyförfattare hemma i Uppsala. Tillsammans med den komiska begåvningen Rune Ek skrev, producerade och spelade han flera lokalrevyer. Det var i dessa revyer som flera av Owes numera klassiska visor först såg dagens ljus t.ex. "Rumba i Engelska parken", "Titta, titta" och "Diverse julboogie". På nyåret 1954-55 presenterade Thörnqvist och Ek revyn "Nu e´re dax igen" på Slottskällan i Uppsala. Förutom de båda författarna medverkade bl.a. Gun Andersson, Nini Witzansky och Bertil Gille. "I Uppsala tjuvstartade man på måndagskvällen med en nyårsrevy, Nu ere´ dax igen, som har paret Owe Thörnqvist - Rune Ek till upphovsmän. De har tidigare svarat för några Uppsalarevyer, men ingen så genomarbetad och lyckad som den här" , rapporterade Dagens Nyheter från premiären. Signaturen Birk i Aftonbladet: "Av de 30 numren är det flera

Ingvar Andersson, denne jovialiske lille Skåning, känner vi förstås igen från filmer som "Sven Klangs kvintett" och "Repmånad". Men han var först och främst populär revykung i Kristianstad i bortåt 40 år.  Nyåret 1986-87 hette hans skapelse "Hallå omvärlden". Här skojades det om lokala politiker, landshövdingen och om Åhus IF, laget med Systembolaget som sponsor. Mest jubel väckte Ingvar som Herman Sperman, han som var organiserad i PITT - Personalens Intressetillvaratagande, som hade oroväckande stor omsättning på sina medlemmar. Herman var en godmodigare skånsk variant på Woody Allens nervösa filmspermie. "Ingvar och hans regissör Bengt Pålsson visar sin professionalism genom att bjuda på en trimmad föreställning. En rapp timme före paus och en ännu rappare efter. Komiken står förstår Ingvar för, ofta med den duktiga veteranprimadonnan Marianne Wallin som utmärkt motspelerska" , skrev Anders Björkman i Expressen. Christer Nilsson i Aftonbladet:

"Gôrskôj" var en revy som verkligen levde upp till sitt namn. Skaras revypappa Mats Ljung hade vässat sin penna och åstadkommit en välblandad kompott med sketcher, monologer, sång- och dansnummer.  Här gisslades Mona Sahlin i "Snövit Sahlin och de (S)må dvärgarna". Volvodirektören PG Gyllenhammars uppgång och fall besjöngs av Ola Rundcrantz i "Min väg".  Börje Brelids pantomim som tyngdlyftare hörde också till de mest skrattretande inslagen. Mats Ljung som kyrkosångare Christer Sjögren i "Christ är mitt liv" var en annan fullpoängare. Revyn regisserades av Håkan Wennberg och förutom redan nämnda aktörer medverkade bl.a. Carl Thulin, Therese Albien och Maria Ljunggren. "Mats Ljungs nyårsrevy Gôrskôj får högsta betyg. Roliga texter, som går fram. Bra musik och fina dansare. Helt enkelt en nyårsrevy med alla ingredienser som lockar till funderingar och skratt" , skrev Göteborgs-Postens recensent Lasse Strömstedt. Jan Bergman i Arbetet: &qu

På annandag jul 1953 var det premiär för Dubbel-Olle Ohlssons årliga nyårsrevy på Södra Teatern i Malmö. "Södran Ohoj" hette skapelsen där revydirektören hade sällskap av bl.a. Harry Persson, Maritta Marke, Kai Gullmar och Åke Jensen. För texterna svarade den skicklige revyförfattaren Nils Bie. Till de mest slagkraftiga numren hörde Harry Perssons kuplett "Varför skola människor tjata" och Maritta Marke i en Hamlet-parodi.  "Dubbel-Olle kom traditionellt med revy på Södran på annandagen. Det är inga överord om man påstår att detta var hans bästa insats under åren. Nils Bie hade som vanligt stått för huvuddelen av författarverksamheten och med den äran. Han har en välgörande förmåga att inte falla in i slentrian" , skrev Lennart Rehnstam i Expressen. Sonja Fredgardh i Skånska Dagbladet: "... de kockar som lagat till revybrygden på Södran har tydligen samsats så väl om sin uppgift att det blivit inte en annandagssoppa utan en riktigt smaklig cocktail, s

Kammarteatern var namnet på en driven amatörteatergrupp i Trollhättan som producerade framgångsrika nyårsrevyer under en rad år. Revykännaren Uno "Myggan" Ericsson utsåg Kammarteaterns nyårsrevy till en av de bästa revyerna i landet.  Motor i gruppen var Bengt Jacobsson, en inflyttad skåning som både skrev manus och agerade på scenen. Spelåret 1982-83 hade gruppen fått en alldeles ny scen. Efter att ha spelat i aulan på Nils Ericsson-skolan flyttade man nu in på Sagabiografen vid Spannmålsgatan som byggts om till teatersalong.  "Trollebor IV" hette revyn där det skojades om aktualiteter som J R i Dallas, Hulken och den laglösa grannstaden Lilla Edet som jämfördes med Vilda västern.  "Det glada amatörgänget från Kammarteatern i Trollhättan riskerar snart att proffsförklaras för sina fina insatser. Spelande tränaren Bengt Jacobsson har fått ihop en succéuppsättning i år också" , skrev Kenneth Karlsson i G-T. "Trollebor IV" blev Kammarteaterns ditti

Folkets Hus Teater som låg vid Norra Bantorget var en av de mer etablerade revyscenerna i Stockholm på 1930- och 40-talen. Här huserade teaterdirektören Ragnar Klange i 17 år och hans årliga nyårsrevyer var mäkta populära. Revyerna hade alltid "folket" med i titeln.  1941 års upplaga döptes till "Hatten av för folket", som inleddes med att de åtta balettflickorna kröp fram under en gigantisk hatt. I ensemblen fanns Gustav Lövås och Sigge Fürst, två trogna stöttepelare i många Folkets Hus-revyer. Vidare medverkade Emy Hagman, Douglas Håge, Mona Geijer-Falkner, Tord Bernheim, Berndt Westerberg, Anna-Greta Krigström och Lillian Andersson. Sven-Åge Larsson stod för koreografin medan Klange själv regisserade.  Gengas, spårvägselände, kristidskommissioner, Else Kleen och Alice Babs var aktuella ämnen som det skämtades om i dialoger och kupletter.  "Det mesta var roligt och nytt, så publiken kom i en stämning som på Norlanders och Engdahls tid" , rapporterade sig

1969 års Kar de Mumma-revy på Folkan presenterade toppartister som Brita Borg, Stig Järrel, Rolf Bengtson, Siv Ericks (senare ersatt av Inga Gill), Lasse Berghagen och Jarl Borssén. Det var påkostat till tusen med balett, orkester, glittriga scenkostymer och en dekor, signerad Per Lekang, som gick i lacksvart och chockrosa. Hasse Ekman svarade för regin. Kar de Mumma (Erik Zetterström) hade i vanlig ordning försett revyn med sketcher och monologer. Berghagen och Kajenn hade bidragit med sångtexter.  Aktuella ämnen som gisslades den här gången var bland annat Arlandas charterflyg, taxis växel, den utskällda TV-serien "Mysinge Motell" och så den socialistiska gruppteatern som blivit allt vanligare vid den här tiden. Revyn avslutades med en hyllning till den nyligen bortgångna schlagerkompositören Jules Sylvain. Expressens teaterkritiker Alf Thoor beklagade att skriftställaren aldrig vågade ta ställning till någonting, att satiren saknade udd: "En Kar de Mumma-revy smakar s

Malmöpubliken hade längtat länge efter en riktig nyårsrevy när stadsteaterns chef Gösta Folke äntligen gjorde slag i saken. Resultatet blev "Knäna böj" som gavs på Nyan 1969. Det var första gången på 24 år som Malmö Stadsteater vågade sig på konststycket att spela nyårsrevy. Rune Ek, med revyförflutet i Uppsala, både skrev, regisserade och spelade med i ensemblen. Övriga manusförfattare var Åke Arenhill, Garry Engman, Kaj Braw, Gun Ek och Gertrud Hemmel. I ensemblen fanns Nils Poppe, Maj Lindström, Ulla Akselsson, K. G. Lindström, Brigitte Ornstein och Bengt Gillberg.  Det var en klassisk nummerrevy utan röd tråd, mer snäll än aktuell. Trots slipade textförfattare och goda artister fick "Knäna böj" underkänt av så gott som samtliga recensenter. Sven Swensson i Skånska Dagbladet inledde sin recension så här: "Tyvärr, det gamla talesättet om de många kockarnas sämre soppa besannades här, när Malmö stadsteater slutligen föll till föga för de publika påtryckningarn

"Slaget om Andersson", kallade Hagge Geigert sin nyårsrevy 1967, hans tredje på Lisebergsteatern i Göteborg. Herr Andersson, gestaltad av Olle Andersson, fick symbolisera alla ytterligheter i samhället. Han var ateist, suput, matvrak, playboy och kulturradikal. Kring honom slogs de goda makterna, monarkisterna, pingstvännerna, lantbrukarna och försvarsvännerna. De goda representerades av Georg Adelly, Laila Westersund, Inger Juel, Hans Wahlgren och Gittan Kjell. Mille Schmidt regisserade, Walter Larsson var kapellmästare och Ingemar Wiberg svarade för dekor och dräkter.  Första kvarten handlade alltså om herr Andersson, sedan lämnades plats för fristående nummer med göteborgsanknytning och TV-aktualiteter. Här gisslades Sveriges Radios underhållningsprogram för pensionärer. Bara för att man råkat fylla 67 behöver man inte nödvändigtvis uppskatta dragspelsmusik. Olle Andersson mediterade över socialdemokratisk tidningsdöd i monologen "LO:s familjegrav". Primadonn

För göteborgarna var det under många år en kär tradition att runt nyår bege sig till den gamla dragiga cirkusbyggnaden i Lorensbergsparken för att se Karl Gerhards revy. I en äventyrlig doft av sågspån och hästspillning bjöds det på storslagna uppsättningar.  1949 års "Vershuset Gröna Stoet" utgjorde inget undantag. Runt revykungen fanns publikkära namn som Katie Rolfsen, Åke Grönberg och Gösta Jonsson. Ny primadonna för året var den fagra och skönsjungande Solveig Lagström. Stig Johansson och Göthe Ericsson fullbordade ensemblen tillsammans med de åtta engelska balettflickorna Jacksons Girls samt de häpnadsväckande dansfenomenen The Nicholas Brothers.  Bland de minnesvärda numren kan nämnas Åke Grönbergs parodi på Hasse Ekmans "Lilla Märta-filmer". Karl Gerhard gestaltade både kung Oscar II och Oscar Wilde.  En av revyns mest slitstarka kupletter "Gungorna och karusellen" minns många än idag.  Men det var de två mörkhyade grabbarna i The Nicholas Brot

Mats Ljung (1947-2001) var mannen som placerade Skara på revykartan. Det var i slutet av 1980-talet som han lämnade sitt läraryrke för att bli revymakare på heltid. Mats Ljungs nyårsrevyer blev mäkta populära och lockade publik från hela Västsverige. På nyåret 1996-97 var det premiär för revyn "Rôta" på Rosers Salonger i Skara.  Stefan Ljungqvist från Göteborg hade engagerats som gästartist vilket borgade för ännu en publiksuccé. I övrigt medverkade Ulrika Olausson, Lotta Melin, Andreas Ljung och Maria Ljunggren. Håkan Wennberg, en gång i tiden medlem i Nationalteatern och senare regissör för Kurt Olssons upptåg, regisserade föreställningen. "Rôta" blev en stor framgång med bortåt 40 000 besökare. Publiken fick bland annat uppleva Stefan Ljungqvist både som Sigvard Marjasin och Elvis Presley. Mats Ljungs ständiga monologfigur "Skogstôrparn" fanns givetvis med på ett hörn och Ulrika Olausson gjorde succé som en berusad Gudrun Schyman. Recensionerna var

Nu är säsongen i full gång för alla nyårsrevyer ute i landet. I Folkets Hus, ordenshus och bygdegårdar spelas det nyårsrevyer med lokala förmågor. Dessa ambitiösa glädjespridare lägger ner oräkneliga timmar av sin fritid för att roa sina invånare. Alla som varit med i en revyuppsättning vet att det är ett omfattande arbete.  När jag bläddrar bland mina programblad fastnar jag för Alerevyn som gavs i Skepplanda bygdegård 1985. Ale Teatersällskap bildades 1981 och där ingick ett 20-tal teateramatörer där alla gjorde det mesta själva - kläder, dekor, rekvisita, smink, foto, text, musik m.m.  En nyårsrevy bör som bekant spegla året som gått, både på det lokala planet men också det nationella. Från Alerevyn 1985 minns jag särskilt ett nummer om några sörjande pensionärer som sjöng om sitt kära Trollevik, ett äldreboende i Nödinge som kommunpolitikerna beslutat att lägga ner. Synar man programmet kan man se att det skojades med både Carola och Herreys som var omåttligt populära vid den

Curt Peterson var under många år Borås okrönte revykung. Han började redan på 1940-talet och blev med tiden ett mycket respekterat namn i revykretsar. Trots att han aldrig lämnade Borås lyckades han bli bekant med många av Sveriges allra största underhållare. Han lyckades dessutom engagera dem till sina föreställningar. Zarah Leander, Douglas Håge, Gösta Bernhard, Siv Ericks, Git Gay och Sten-Åke Cederhök är några av alla de storheter som gästspelat i Petersons Boråsrevyer.  Curt Peterson levererade dessutom textmaterial åt många andra lokalrevyer runt om i Sverige. Han fick förtroendet att komplettera Karl Gerhards sångtexter med lokala personer och företeelser när denne gästspelade i Borås. Petersons nyårsrevy 1986-87 hette "Skratteplanering" eller "Engångsskratt" eller möjligen "Glada Folkan". Folkets Hus biograf Folkan hade renoverats och fått utbyggd scen och det var första gången som Peterson spelade revy där. Folkkära Gunilla Åkesson var årets gästa

1969 års Hagge-revy på Lisebergsteatern fick titeln "Under täcket" och startade i en jättelik paradsäng, stor nog att rymma hela ensemblen bestående av Sune Mangs, Laila Westersund, Hans Wahlgren, Ewa Roos, Gittan Kjell och Georg Adelly. En efter en kom de krypande fram under täcket för att gissla det svenska välfärdssamhället i kupletter, sketcher och monologer.  Det gångna året hade varit gruppteaterns hektiska år och den häcklades friskt i första akten, som i övrigt rosade och risade ungdomens frigörelse och gav stort svängrum åt grupperotik och könssamhälle både över och under täcket. Det skojades om Barbro Jansson och påvens p-piller-moral. Göteborgs illröda stadsteater döptes om till "Pekingoperan" och det drevs med Black Powers svarta knytnävar i OS. "Det finns en del nummer i den nya revyn som inte har nämnvärd lyskraft men där finns också förvånansvärt många höjdpunkter och framförallt finns där numera effektiva slutrader i kupletter och texter&quo

"Modell 73" kallade Hagge Geigert sin nyårsrevy på Lisebergsteatern i Göteborg 1973. Brita Borg och Martin Ljung var årets stora affischnamn och övriga truppen bestod av Bernt Dahlbäck, Charlie Elvegård och Lena Bergqvist.  Hagge var knappast någon favorit hos teaterkritikerna, särskilt inte under det politiska 70-talet då han allt som oftast drev med den vänstervridna teaterkulturen. Det var ju Hagge som döpte om Göteborgs stadsteater till Pekingoperan.  Framför allt stockholmspressen älskade att sabla ner Hagges revyer. En av de allra giftigaste recensenterna var Bengt Jahnsson på Dagens Nyheter, (det var han som åkte på stryk av självaste Ingmar Bergman). 1973 års revy fick mer skäll än vanligt. "Brita Borg räddar Hagge från katastrof ", skrev Bengt Melin i Aftonbladet. "Hagge Geigerts nionde Lisebergsrevy går i sparsamhetens tecken. Det gäller såväl dekor och dräkter som orkester men också - tyvärr - infall och poänger. Jag kan bara finna ett nummer