Nöjesvirveln

Det är examensdag på Ömans kommunala samskola med Sigge Fürst som den snälle rektor Kuno Lundin och Martin Ljung som den sadistiske lektor Helmer Kotte. Bland eleverna märks bland andra Brita Borg som Svea - skolans fulaste flicka - och Ilselil Larsen som den vackra Göta. Så småningom förvandlas den elake lektor Kotte till den gode Don Quijote. Tillsammans med skolvaktmästaren Hugo Pansar, gestaltad av Hans Alfredson, avslöjar han ett hemskt brott, där naturligtvis den ärbaraste av alla visar sig vara skurken. Detta var den röda tråden i Knäppupps revymusikal "Lektor Kotte slår till" även kallad "Siv Olson". För manuset svarade Hans Alfredson och Tage Danielsson som här gjorde sitt första försök att skriva en helaftonsföreställning. Per Edström regisserade och dekoren skapades av Yngve Gamlin. Bland revyns guldkorn hittar man Brita Borgs härliga "Du är min tekopp", komponerad av Hasse och Tage på klangspelet Apollo. Här fanns ursprungsversionen av "Gu

Läget på Malmö Stadsteater var allt annat än lugnt när teaterchefen Rolf Rembe sjösatte mastodontprojektet "Röde Orm från Kullen".  Publiksiffrorna hade länge pekat nedåt, det förekom interna bråk i huset och ekonomin var i gungning, nio miljoner back på två år. Skådespelarna klagade över att verksamheten bestod av mer möten än teater. Det talades om teaterkris i pressen.   Skulle "Röde Orm från Kullen" bli den räddningsplanka som teatern så väl behövde? Musikalen baserades på Frans G. Bengtssons saga om den trubbnäste skånepågen, som rövades bort av vikingar, rodde som galärslav i Medelhavet och slutligen, kristnad och klokare, återvänder hem med kungadottern Ylva som brud och slagvärdet Blåtand vid sidan. Idén till projektet föddes redan 1968 när kompositören Bengt-Arne Wallin och regissören Pierre Fränckel arbetade med musikalen "Hår" på Scala i Stockholm. Projektet fick fastare former när Lars Björkman plockades in som dramatiker. Den 24 september 1978

Hösten 1987 debuterade körledaren Kjell Lönnå som lekledare i TV. "Lekande lätt" hette programmet där både kända och okända personer tävlade mot varandra i konsten att gissa ord. Barn i åldrarna 4-12 år beskrev ett ord och sedan gällde det för de tävlande att lista ut vilket ord som efterfrågades.  "Två gupp där uppe och en tagg där nere" , var en sjuårings nästan poetiska, men korrekta beskrivning av ett hjärta. Idén till "Lekande lätt" fick Kjell Lönnå under ett besök i Kalifornien. Där såg han förlagan "Child´s play" som han ville göra på svenska. SVT nappade på idén och programmet blev snabbt omtyckt av tittarna. Man förstod att barn och vuxna inte riktigt har samma synsätt på omvärlden. Programledare Kjell Lönnå i "Lekande lätt". "Ser nästan ut som en döskalle och så är det metall längst ner"  var ett barns förnumstiga beskrivning av en glödlampa.  "Nåt äckligt som pappa säger att man blir stark av" , löd en ann

Arkitekten William Cubbert blev en gång räddad till livet under Vietnamkriget av en man vid namn Rick Steadman som han dock aldrig sett i medvetet tillstånd. Cubbert känner tacksamhetsskuld mot sin räddare och har lovat att om denne någon gång behöver något så är han välkommen att höra av sig. En dag dyker Rick Steadman upp hemma hos Cubbert. Han visar sig vara en supertönt, en ovanligt korkad och allmänt påfrestande typ.  När Steadman på eget bevåg flyttar in hos familjen Cubbert och börjar driva omgivningen till vansinne, då gäller det att till varje pris göra sig av med honom. Pjäsen skrevs av Larry Shue och var en stor framgång på West End där Rowan Atkinson gjorde succé som tönten. I Sverige föll valet på Björn Gustafson.  "Hjäälp - the nerd" fick sin Sverigepremiär på Stora Teatern vid Norra Bantorget i Stockholm och flyttades senare till Lorensbergsteatern i Göteborg. Trots redan nämnda Björn Gustafson och skickliga komediskådespelare som Mona Seilitz, Stig Engström, B

Att Olof Lundström skulle ägna sig åt ett konstnärligt yrke stod klart redan i tidig ålder. Han tyckte mycket om att teckna och måla, han hade dessutom teaterintresse och scendebuterade som 12-åring på Vår Teater i Medborgarhuset i Stockholm.  Han hade redan hunnit påbörja sin utbildning på Konstfack när han vid femte försöket äntligen kom in vid Dramatens elevskola 1961. Olof blev tvungen att välja inriktning och det blev teatern. Efter fem år vid nationalscenen engagerades han till stadsteatern i Helsingborg där han blev särskilt uppmärksammad för rollen som perukmakare Ström i "Markurells i Wadköping". Därefter följde tre kreativa år vid Riksteaterns Västeråsensemble innan han hamnade på Stockholms privatteatrar i början av 1970-talet. Olof Lundström Orloff (1938-2022) Det blev medverkan i Kar de Mumma-revyn på Folkan, Carl Z-revyerna på Scala, komedier, farser och operetter på Maxim och Oscars. Via regissören Hans Bergströms försorg kom Olof till Nils Poppe på Fredriksdal