Nöjesvirveln

Efter succén med den första revyn "Kvasten" var förväntningarna skyhöga när det var dags för uppföljaren "Nya kvasten" på Folkteatern i Göteborg. Det stod klart att det inte rörde sig om någon billig efterapning. Kent Andersson och Bengt Bratt hade snickrat ihop en helgjuten, homogen och folklig revy som gisslade det fallfärdiga folkhemmet. Det var en föreställning fylld av bitterljuv göteborgshumor, allvar och träffsäker satir. Revyn tog avstamp i historiska kontraster. I det inledande numret "Skördetid 1958" stod en förgylld Volvo i centrum. Ensemblen dansade runt den glänsande bilen i en tid då framtidstron var stark och Tage Erlander hyllades. Så övergick tablån i 1970-talet och på scenen stod en nerskrotad bil för att symbolisera ett Sverige i kris. I sketchen "Akuten" förvandlades landet till en kaotisk akutmottagning med tre galna läkare - i form av politikerna Fälldin, Bohman och Ullsten - som desperat försöker lappa ihop patienterna med ...

Fästningsspelen i Varberg var under många år något av en institution i teatersverige. Inför den 18:e säsongen 1964 såg det dock ut som att traditionen skulle upphöra. Varbergs stad ledsnade efter att ha upplevt ett par regnvåta spelsäsonger. Teaterdirektrisen och skådespelerskan Elsa Prawitz kom som en räddande ängel, hon tog helt sonika och flyttade spelplatsen utanför fästningsmuren, mera i lä för lågtrycken, och så sände hon ut en samling trogna beundrare ur Badstyrelsen med håven, så att det nödvändiga startkapitalet kunde samlas ihop.  Med sig själv i titelrollen satte Prawitz upp Garcia Lorcas muntration "Den galanta skomakarfrun". Mot Elsa Prawitz spelade Tord Peterson den stackars skomakaren som får så mycket ovett av sin sköna och galanta hustru. En angelägen friare gestaltades av Hans Wahlgren. Totalt rymde rollistan åtta personer. Ingvar Danielsson svarade för scenografin och Hans Bergström regisserade. Dagens Nyheters utsände kritiker Ingvar Holm menade att spelpl...