Nöjesvirveln

"Slottsskogsteaterns saga är nu all. Göteborgs fastighetsnämnd har nämligen beslutat att lägga ner teatern, som hann bli 51 år gammal. Alla de som skulle vilja vallfärda till teatern, där de en gång haft så roligt, kommer bara att finna en skogsdunge - teatern skall nämligen redan i vår jämnas med marken." Ovanstående rader kunde man läsa i Göteborgs-Posten den 3 mars 1966. Med sina 51 år var teatern i Slottsskogen Göteborgs sista friluftsteater.  Den första premiären ägde rum den 20 juni 1915 och stycket hette "Timmerflottare". Då hade man under flera år diskuterat möjligheterna att öppna en teater i det fria. Det var revykungen Axel Engdahl som hörde sig för med Slottsskogsstyrelsen. Men på den tiden var man så rädd om Slottsskogen att man inte ville stänga av någon del i parken - inte ens för teater - och därför blev det avslag. I Mårtens backe, längs den branta stigen mot Bragehöjden, fanns i alla fall en plats som man tyckte var lämplig för en utomhusteater och

Nu har ännu en gammal anrik privatteater i kungliga huvudstaden gått i graven. Maximteatern vid Karlaplan har bommat igen. Huset som stod klart 1946 inhyste från början Sveriges Radio och lokalen gick under namnet Karlaplansstudion. Därifrån sändes många minnesvärda radioprogram som t.ex. Hylands "Karusellen", "Frukostklubben", "Lilla Fridolf" och "Räkna med bråk". När Sandrews övertog lokalen 1966 förvandlades lokalen till biograf och två år senare till teater. Den första teaterproduktionen som spelades på Maxim var den danska musikalkomedin "Bal i den borgerlige" med Margaretha Krook och Carl-Gustaf Lindstedt i huvudrollerna. Under de närmaste åren fick publiken se musikaler, revyer och komedier. Det var på Maxim som Lars Ekborg framförde sin klassiska monolog "Bunta ihop dom" i en revy betitlad "Klotter". Här kunde man se Monica Nielsen som Sally Bowles i "Cabaret", Anna Sundqvist och Sven Lindberg i &qu

Den gamla fina Vasateatern inrymd i Lundbergs palats på Vasagatan var det största byggnadskomplex som skådats i 1880-talets Stockholm. Teatern invigdes den 30 oktober 1886 och blev snart etablerad som en riktig komediteater. Visserligen försökte teaterkungen Albert Ranft, när denne övertog Vasan 1895, att sätta båda Ibsen och Strindberg på repertoaren, men det var de folkliga och mer lättillgängliga styckena som slog bäst.  Gösta Ekman d.ä. spelade så väl "Hamlet" som "Kanske en diktare" under sin chefstid på Vasan i början av 1930-talet, men hans allra största framgång var komedin "Gröna Hissen" där han själv agerade i den manliga huvudrollen som Billy. Också dansken Max Hansen blandade till den förrädiska drinken "Gröna Hissen" på Vasans scen. Det hände 1948 och hans motspelerska hette Sickan Carlsson. Vasan var verkligen de stora stjärnornas tummelplats. Gösta Ekman d.ä. drog till sig unga sedermera mycket berömda förmågor som Sture Lagerwall,

F olkan vid Östermalmstorg i Stockholm var en teater med gamla anor, den byggdes 1856 på inrådan av Georg Albert Müller och hette från första början Ladugårdslandsteatern. Den blev senare påbyggd, kallades en tid på 1870-talet för Bijouteatern och där spelades främst lustspel. Även mer dramatiska verk fanns på repertoaren, bland annat fick "Kameliadamen" sin svenska urpremiär på teatern 1872. I början av 1880-talet användes teatern för helt andra ändamål. På en minnestavla som fanns på Folkans fasad stod att läsa: "Den 28 december 1882 hölls i detta hus, dåvarande Ladugårdslandsteatern, Frälsningsarméns första möte i Sverige". Några år senare fick Frälsningsarmén en mer varaktig lokal och så småningom bytte Ladugårdslandsteatern namn till Folkteatern.  Carl Lund, som var teaterdirektör under 1800-talets sista decennium bjöd huvudsakligen på operett och lustspel. Mer seriösa inslag blev det under August Falcks tid i början av 1900-talet, då spelades bland ann