"The Phantom of the Opera", Oscarsteatern 1989-95

Sandrews sparade verkligen inte på krutet när "The Phantom of the Opera" gick upp på Oscarsteatern hösten 1989. 

Denna spektakulära musikal av Andrew Lloyd Webber bygger på Gaston Lerouxs roman om sopranen Christine Daaés kärleksaffär med en fransk greve och ett vanställt spöke som huserar i operahusets källare.

35 miljoner kostade uppsättningen. Det var ett gigantiskt jobb ur alla synvinklar. Det engelska originalet hade kopierats in i minsta detalj och de anglosaxiska uppsättarna höll produktionen i ett benhårt grepp. 400 kostymer syddes upp i London av 36 olika skräddare. Många av dräkterna var handbroderade. 

Scenografin och effekterna var avancerade. En 450 kilo tung kristallkrona störtade ner från taket och brakade i golvet på ett givet tecken, 150 tända stearinljus reste sig upp ur scengolvet, 6 gigantiska kandelabrar smyckade scenen, en elefant i naturlig storlek tillverkad av glasfiber rullades in, en radiostyrd båt for runt, en hiss som liknade en ängel åkte upp och ner... 72 personer jobbade bakom scenen för att sköta all teknik. 

Mitt i detta hisnande teatermaskineri fanns ensemblen med Mikael Samuelsson i spetsen. Mikael fick här sitt stora genombrott i rollen som Fantomen. Elisabeth Berg spelade Christine, Anette Stridh visade komiska anlag som den uppblåsta operadivan Carlotta.

Bert-Åke Varg fick publik och kritik att häpna när han utan någon som helst röstskolning sjöng rena operapartier i rollen som teaterdirektören Firmin.

Recensionerna var positiva men inte direkt översvallande: "The Phantom of the Opera är en bra uppsättning, men den ger mig inga rysningar och jag är inte gripen till tårar. Alla som redan köpt biljetter kan jag dock lova ett spektakel, som ni aldrig tidigare skådat i Sverige - åtminstone inte på en respekterad teater som Oscars", fastslog Anders Björkman i en något återhållsam recension i Expressen.

Kristina Torell i G-P: "Mikael Samuelsson har en stark närvaro i sitt agerande, han ger den maskförsedde Fantomen drag. Nyansrikedomen återfinns även i sången, där Nattens musik kommer som en höjdpunkt."

Carl-Gunnar Åhlén i SvD: "Kvällens hjälte är dock uppfinnaren bakom alla dessa fantastiska teatermaskiner, blixtar och förvandlingar, som kan vara värda en slant att titta på."

Tony Kaplan i Arbetet delade ut högsta betyg: "Det är en romantisk operathriller av allra vackraste, gripande och mest spännande slag. (Stundtals är det så vackert så att man bokstavligen ryser). Den skapar, genom sin atmosfär, en magi som försätter publiken i en kusligt laddad stämning."

Lars Anrell i Aftonbladet: "Det här är musikteater i sin allra bästa form. Suggestiv, spännande, sensuell".

"The Phantom of the Opera" blev en makalös succé och slog långkörarrekord i svensk teaterhistoria. När ridån gick ner för allra sista gången efter sex år hade man spelat 1 173 föreställningar inför en publik på 1 055 800 människor.

OBS! Rollistan från femte spelåret. Några skådespelare byttes ut med tiden.

Se även:

"My fair lady", Oscars 1959-61

"Ungkarlslyan", Oscars 1969-70