Nöjesvirveln

Efter sju år i följd med Casinorevyn var det dags för ett revymakarskifte på Intiman vid Odenplan. Det skedde hösten 1980. Teaterchefen Göran Lindgren på Sandrews hade varit i Örebro och fattat tycke för författartrion Peter Flack, Birgitta Götestam och Sven Olov Stalfeldt. Han erbjöd dem att komma upp till Stockholm och sätta upp en revy på Intiman.  Resultatet blev "Sex damer i leken" där Peter Flack omgav sig med sex kvinnor. Och det var inte vilka damer som helst utan stjärnor som Annalisa Ericson, Inga Gill, Anna Sundqvist, Eva Bysing, Lillemor Ohlson och Lisbeth Zachrisson. Regi av Birgitta Götestam, koreografi Egon Larsson, dekor och kostymer av Mago. Revyns röda tråd var Annalisa Ericson som mamma till fem döttrar. Hon vinner en uttagning och får chansen att debutera som artist på Intiman. Mässfall gör att mor Annalisa ber sina döttrar rädda premiären. "Menlöst amatörgyckel" var Dagens Nyheters rubrik, Bengt Jahnsson skrev: "Ty även om essen är många i

Folkets Hus Teater som låg vid Norra Bantorget var en av de mer etablerade revyscenerna i Stockholm på 1930- och 40-talen. Här huserade teaterdirektören Ragnar Klange i 17 år och hans årliga nyårsrevyer var mäkta populära. Revyerna hade alltid "folket" med i titeln.  1941 års upplaga döptes till "Hatten av för folket", som inleddes med att de åtta balettflickorna kröp fram under en gigantisk hatt. I ensemblen fanns Gustav Lövås och Sigge Fürst, två trogna stöttepelare i många Folkets Hus-revyer. Vidare medverkade Emy Hagman, Douglas Håge, Mona Geijer-Falkner, Tord Bernheim, Berndt Westerberg, Anna-Greta Krigström och Lillian Andersson. Sven-Åge Larsson stod för koreografin medan Klange själv regisserade.  Gengas, spårvägselände, kristidskommissioner, Else Kleen och Alice Babs var aktuella ämnen som det skämtades om i dialoger och kupletter.  "Det mesta var roligt och nytt, så publiken kom i en stämning som på Norlanders och Engdahls tid" , rapporterade sig

Malmöpubliken hade längtat länge efter en riktig nyårsrevy när stadsteaterns chef Gösta Folke äntligen gjorde slag i saken. Resultatet blev "Knäna böj" som gavs på Nyan 1969. Det var första gången på 24 år som Malmö Stadsteater vågade sig på konststycket att spela nyårsrevy. Rune Ek, med revyförflutet i Uppsala, både skrev, regisserade och spelade med i ensemblen. Övriga manusförfattare var Åke Arenhill, Garry Engman, Kaj Braw, Gun Ek och Gertrud Hemmel. I ensemblen fanns Nils Poppe, Maj Lindström, Ulla Akselsson, K. G. Lindström, Brigitte Ornstein och Bengt Gillberg.  Det var en klassisk nummerrevy utan röd tråd, mer snäll än aktuell. Trots slipade textförfattare och goda artister fick "Knäna böj" underkänt av så gott som samtliga recensenter. Sven Swensson i Skånska Dagbladet inledde sin recension så här: "Tyvärr, det gamla talesättet om de många kockarnas sämre soppa besannades här, när Malmö stadsteater slutligen föll till föga för de publika påtryckningarn

"Anders Gernandt fanns på plats. Och Bengt Bedrup och nya gubben Jerry Williams. Ett gäng andra gäster inte att förglömma. Ty det är pålitligt kul att gå på party hos Parnevik. Så pass roligt att karl´ns nya revyparty tveklöst är den mest skrattdrivande tillställningen på China sen Bosse själv var där senast..." skrev Hans Fridlund i Expressen efter att ha varit på premiären av "Parneviks revyparty" i januari 1983.  Efter många framgångsrika enmansshower framträdde nu Bosse Parnevik för första gången med en ensemble kring sig. Här fanns Siw Malmkvist, Lars Amble, Grynet Molvig och sånggruppen Vox Luxe. Mikael Ekman svarade för regin, Bengt Peters för scenografin och orkestern leddes av Berndt Egerbladh. Det var en traditionell revy som utöver Parneviks många imitationer innehöll sketcher, monologer, sång- och dansnummer.  Till Parneviks nya "offer" hörde bl.a. utrikesminister Lennart Bodström: "Är det Bodström själv spelande Parnevik som Bodström? Ell

Våren 1962 drog revydirektörerna Carl-Gustaf Lindstedt och Arne Källerud in på China i Stockholm med revyn "Vicke Nys" eller "Ost Side Story". Revyn utspelade sig till stora delar i fantasilandet Idolien och var en drift med TV och piratradiostationer. Carl-Gustaf spelade den snälle rörmokaren som på sin irrande väg mot ett trasigt handfat passerar frågeburen i TV-studion (10 000-kronorsfrågan var aktuell) och nyser ner tre ostindiska tallrikar och blir TV-idolen Vicke Nys. Han tas om hand av en ständigt fifflande och fixande manager i Arne Källeruds gestalt. Mest omtalat blev revyns finalnummer, en vansinnig Hamletparodi i Vilda Västern-miljö.  För manuset svarade Rune Moberg och Carl-Gustaf Lindstedt. Egon Larsson regisserade och i ensemblen fanns Lill-Babs, Ullacarin Rydén, Anna Sundqvist, Hasse Ellis och Tommy Jacobsson.  "Vicke Nys" fick ett blandat mottagande i pressen: "Tacka Carl-Gustaf för att det till slut går hem för Vicke Nys - Chinapremiä

På nyåret 1976-77 var det premiär för den första i en rad "Kvasten-revyer" på Folkteatern i Göteborg. Huvudförfattare var Kent Andersson och Bengt Bratt. Med "Kvasten" menades att man sopade till dammiga företeelser i tiden och höjde en kvast mot den tilltagande högervinden. Med "Kvasten" ville den fackföreningsägda Folkteatern locka en arbetarpublik.  Direkt från Eriksberg hade man hämtat de båda varvsarbetarna Arne Augustsson och Bernt Andersson, båda med långt förflutet inom amatörteatern. I övrigt medverkade skådespelare ur Folkteaterns ensemble bl.a. Tord Petersson, Ulf Qvarsebo, Gunilla Nyroos, Iwar Wiklander, Gerd Hagnell, Percy Brandt och Carl-Ivar Nilsson. Lennart Hjulström regisserade och utöver Andersson och Bratt hade Staffan Göthe, Bo Lundin och Agneta Pleijel bidragit med texter. I denna satiriska revy fick man bland annat se regeringsbröderna Fälldin, Bohman och Ahlmark försöka samsas i en alltför trång säng. Man fick följa landsflyk

Dizzie Tunes revymusikal "The Show Must go Home" blev en megasuccé i Norge och gick för utsålda hus i två år. Hösten 1986 var det Sverigepremiär på Intiman i Stockholm. Succén lät inte vänta på sig. Efter nästan ett år i Stockholm fortsatte man till Lisebergshallen i Göteborg.  "The Show Must Go Home" utspelar sig på nattklubben Trång Tricot som sett sina bästa dagar. Artistförmedlarna Sjapp och Klakk får i uppdrag att sätta upp en show som kan ge klubben tillbaka dess forna glans. Sjapp och Klakk spelades av de två frontfigurerna Yngvar Numme och Tor-Erik Gundstrøm som lånat drag av Helan och Halvan, en klok och argsint man mot en dum, liten och ynklig. Deras sätt att bolla repliker mellan varandra var komik på hög nivå.  Revyn vimlade av musikaliska upptåg och många artistparodier. Härliga Grethe Kausland gjorde pricksäkra imitationer av såväl Lill Lindfors som Eva Rydberg. Benny Borg avverkade Thore Skogman, Julio Iglesias och Harry Belafonte. Oförglömlig ä

"Sånt folk" på Maximteatern 1972 var Carl Zetterströms andra revy efter den lyckade debuten med "Vad är det för fel på 1933 års modell?" året innan. Även denna gång stod Lars Amble för regin och från föregående revy fanns Birgitta Andersson, Stig Grybe och Olof Lundström kvar i ensemblen. Nya i sammanhanget var Carl-Gustaf Lindstedt, Anna Sundqvist och Yvonne Lombard.  Gunnar Svensson var kapellmästare och arrangör, Yngve Gamlin hade skapat dekoren och Herman Howell svarade för koreografin. Revyns första akt utspelade sig i ett hyreshus någonstans i Stockholm. Här möttes folk ur olika samhällsklasser - maktägarna, knegarna och de utslagna - vilka inte kunde tala samma språk trots att de hade samma modersmål. I andra akten som utspelade sig på krogen blev det mer klassisk nummerrevy. Aktuella ämnen som gisslades var bland annat centerns gröna våg, försvaret,  Karl-Erik Erikssons Skansenauktioner och Skärholmsfruarna som demonstrerade mot de höga matpriserna. Om

Hagateatern vid Järntorget Hagateatern i Göteborg hette egentligen Amatörsalongen från allra första början. Det var skådespelaren Einar Fagstad som gav den namnet Hagateatern när denne försökte sig på att driva verksamheten där i slutet av 1930-talet.  Någon etablerad teater var det knappast. Hagateatern var en samlingslokal i Arbetarföreningens hus vid Järntorget, ingång Mellangatan tre trappor. Här samlades entusiastiska teateramatörer och halvproffs för att underhålla med revyer och lustspel på lördagar och söndagar.  Den som fick ordentlig snurr på Hagateatern var Sten-Åke Cederhök. Han hade funnits i de göteborgska amatörteaterkretsarna länge och tillträdde som teaterdirektör 1942. Sten-Åke hade vad som krävdes, en frimodig personlighet, spelglädje, entusiasm och ett hjärta som klappade för rättfram och folklig underhållning.  Sten-Åkes första uppsättning "Lady Larsson från Landala" mottogs väl och blev starten på en revyepok som varade fram till 1955 när huset p

En gång i tiden guppade en teaterbåt i Rosenlundskanalen i Göteborg. Det var teaterförläggaren Lars Schmidt som stod bakom den flytande scenen. Sommartid spelades där revyer med stjärnor som Lasse Dahlquist, Thor Modéen, Anna-Lisa Baude med flera. Även gästartister som Lulu Ziegler, Evert Taube och Maurice Chevalier uppträdde ombord på skutan.  Detta pittoreska inslag i Göteborgs nöjeshistoria utspelade sig mellan åren 1948-53. Båten sjönk till botten en vinter i en hamn norr om Köpenhamn. Sommaren 1950 gavs revyn "Till båtnad för alla". Som textförfattare hade Schmidt anlitat några av landets bästa pennor, stora kanoner som Kar de Mumma, Karl Gerhard, Ulf Peder Olrog och Gösta Stevens. I ensemblen fanns namn som Douglas Håge, Siv Ericks och Ulla-Britt Fridh (senare känd som Ulla-Bella). Första akten hade Paristema och dekoratören Ernst G. Bratt hade gjort ett par mycket tjusiga Parisinteriörer.  Signaturen P-e i Aftonbladet menade att detta var den bästa revyn som fr

För göteborgarna var det under många år en kär tradition att runt nyår bege sig till den gamla dragiga cirkusbyggnaden i Lorensbergsparken för att se Karl Gerhards revy. I en äventyrlig doft av sågspån och hästspillning bjöds det på storslagna uppsättningar.  1949 års "Vershuset Gröna Stoet" utgjorde inget undantag. Runt revykungen fanns publikkära namn som Katie Rolfsen, Åke Grönberg och Gösta Jonsson. Ny primadonna för året var den fagra och skönsjungande Solveig Lagström. Stig Johansson och Göthe Ericsson fullbordade ensemblen tillsammans med de åtta engelska balettflickorna Jacksons Girls samt de häpnadsväckande dansfenomenen The Nicholas Brothers.  Bland de minnesvärda numren kan nämnas Åke Grönbergs parodi på Hasse Ekmans "Lilla Märta-filmer". Karl Gerhard gestaltade både kung Oscar II och Oscar Wilde.  En av revyns mest slitstarka kupletter "Gungorna och karusellen" minns många än idag.  Men det var de två mörkhyade grabbarna i The Nicholas Brot

Våren 1979 bjöds det på "Aprilskämt" på krogen Bacchi Wapen i Stockholm. De som skämtade var Laila Westersund, Tor Isedal, Hans Wahlgren och Agneta Lindén.  Det var en glad och lättsam underhållning som till stor del bestod av ett hopplock ur de fyra artisternas egen repertoar.  Laila Westersund gjorde sin raggardrottning från Södertälje med mottot: "Förlorar vi en i framsätet så gör vi en ny i baksätet".  Hans Wahlgren imiterade både Björn Borg och Per Oscarsson. Agneta Lindén visade ett frejdigt humör och strålande kondition som Bette Midler. Tor Isedal gjorde en monolog om hur det är att vara hemlig polis.  Hela showen avslutades med en fin hyllning till Bröderna Marx signerad Beppe Wolgers och Olle Adolphson. 17 nummer klarades av på drygt 90 minuter. Rutinerade revyräven Mille Schmidt regisserade. Recensionerna var inte särskilt positiva: "Helhetsintrycket av denna vårrevy är förvirrande. Den är för lång och för rörig. Och allt för ofta påtagligt tråki

Idag är det 30 år sedan Tomas von Brömssen hade premiär på sin enmansföreställning "Tomas revy" på Lisebergsteatern i Göteborg. Efter 15 år tillsammans med sin läromästare och revypappa Sten-Åke Cederhök skulle Tomas för första gången stå på egna ben. Han fick god uppbackning av regissören Bo Hermansson, kapellmästaren Sven-Eric Dahlberg och scenografen Ingemar Wiberg. På scenen hade Tomas sällskap av de tre dansflickorna Claudia Cremer, Lotta Garthon och Maria Mebius-Schröder.  Föreställningen startade med en skildring av Tomas uppväxt på Räntmästargatan 14 i arbetarstadsdelen Lunden i Göteborg och slutade med en finstämd hyllning till Sten-Åke Cederhök som avlidit bara några månader före premiären. Däremellan spelade Tomas von Brömssen upp hela sitt register; som rysktalande clown, som klarinettist, som liten kutryggig cittraspelande gumma, som tonårstjej, som orolig förälder med barnvakt hemma...  Många snabba klädbyten blev det. När den pratsjuke kyparen Yngve Gylling

"Det fina med en Hasse och Tage-revy är att man hela tiden befinner sig i angenämt sällskap. Alla är fenomenalt begåvade, alla behärskar sitt jobb till fulländning - ett kriterium på det är att ett eller möjligen ett annat tunt litet nummer som råkat slinka med i det lysande spektaklet, ändå uppfattas som väsentligt" , skrev Allan Fagerström efter att ha bevittnat den försenade premiären av AB Svenska Ords revy "Svea Hund" på Göta Lejon.  Det var katastrofläge när en av föreställningens tyngsta affischnamn, Lena Nyman, insjuknade i stämbandsinflammation någon vecka innan premiären. Tiotusentals biljetter var redan sålda i förköp. Lena Dahlman hoppade in med kort varsel och räddade produktionen första spelveckan. Hasse och Tage bad tidningarna vänta med sina recensioner tills Lena Nyman var tillbaka, fram till dess betraktades föreställningarna som genrep och biljetterna såldes till reducerat pris.  "Svea Hund" på Göta Lejon innehöll många pärlor so

Nils Ahlrot (1920-91) var Skånes okrönte buskiskung. 1952 startade han sitt eget kringresande revysällskap som turnerade flitigt i södra Sverige fram till slutet av 1970-talet. 1975 års Ahlrot-revy hette "Alla gökar i häcken" där Nisse bland annat hade sällskap av sina trogna primadonnor Lillemor Dahlqvist och Ulla Sonesson. "Den som älskar Nisse och älskar buskis lär inte bli besviken. Tvärtom. Nisse och hans gäng serverar sketcher, monologer, kupletter och annat med hjärtlighet och gemyt.  Textmässigt är Alla gökar i häcken inte så mycket att hänga i julgran. Sketcherna bygger i regel på gamla vitsar som man hört många gånger och kan poängerna på. Men - Nisse och hans kolleger lyckas ändå servera dessa gamla poänger på ett överraskande sätt. Eller ändrar på poängen. Och i och med överraskningsmomentet blir slutklämmen i regel rolig" , skrev Tore Ljungberg i Arbetet. Revyensemblen 1975 Nils Ahlrot blev känd långt utanfö r Skånes gränser genom TV-seri

Några glimtar ur nöjesutbudet i Sverige hösten 1998. "Guys and Dolls", en musikal om småfifflare, storspelare och frälsningssoldater gick upp på Oscarsteatern i Stockholm. I rollistan fanns stora namn som Björn Skifs, Helena Bergström, Johan Ulveson och Peter Harryson. Farsen "Hotelliggaren" med Robert Gustafsson i huvudrollen gick in på sitt andra spelår på Chinateatern. På Cirkus kunde man njuta av utvandrarmusikalen "Kristina från Duvemåla" med Helen Sjöholm.  På Göta Lejon spelades "Miss Saigon" med Stefan Sauk i en av de ledande rollerna.  Carl-Einar Häckner fanns på Södran vid Mosebacke torg med sin enmansföreställning "En monolog om kärlek".  Peter Carlsson & Blå grodorna fyllde Scalateatern till sista plats med en föreställning som kort och gott kallades "Underhållning". På Maxim och Intiman spelades det fars. Även på Dramatens stora scen gavs en fars, "Leva loppan" av George Feydeau. Folkoperan b

Nationalidolen Carl-Gustaf Lindstedt var huvudperson på Intiman när man spelade upp revyn "Carl-Gustafs nöjesmaskin" hösten 1983. Här användes både gammalt och nytt material hopplockat från många olika håll. Bland de många textförfattarna rymdes både revymakaren Peter Flack och akademiledamoten Lars Forssell.  Carl-Gustaf hade sällskap på estraden av Gus Dahlström, Peter Harryson, Gunilla Åkesson, Bert-Åke Varg och Karin Håglin-Pagmar samt fyra dansanta flickor. Jan-Olof Strandberg och Mille Schmidt delade på regin medan Egon Larsson stod för de koreografiska turerna.  Det skojades om kändisar som Carola och Bert Karlsson och om Gunnar Hellströms TV-aktuella "Raskenstam". En gammal Kar de Mumma-sketch "Krångel-Sverige" i Krylbo" fick nytt liv med Carl-Gustaf, obetalbar som rågblond servitris. Gunilla Åkesson gjorde ett fint sång- och dansnummer "Medan dom andra byter". Gus Dahlström tog sig an Åke Söderbloms gamla kuplett "En kônstig

Hjalmar Berglund från Viby tillhör en av de mest långlivade figurerna i svensk revyhistoria. Mannen bakom Hjalmar heter givetvis Peter Flack. Redan 1976 presenterade han sin första Hjalmar-revy i Örebro. Än idag hänger den egensinnige Hjalmar med, fast nu mer håller han till i lilla Brevens bruk.  1988-89 spelades "Hjalmars Kalasrevy" på Nya Parkteatern i Örebro. Man kan nog säga att det var den revyn som etablerade Hjalmar ordentligt på riksplanet. "Hjalmars Kalasrevy" var nämligen den första i en lång rad Hjalmar-revyer som visades i TV. Och teves genomslagskraft är som bekant stor och var ännu större på den tiden.  Det som från början varit en lokalrevy växte och blev till en riksangelägenhet. Teaterbussar från hela landet började vallfärda till Örebro för att se Hjalmar i verkligheten.  Meta Roos, jazzsångerska från Borlänge, var Kalasrevyns skönsjungande primadonna. Vidare medverkade bland andra Marie Kühler, Björn Sundberg och Curt Skanebo.  Hjalmars