Inlägg

"Husbonden - piraten på Sandön" 1989

Bild
"Husbonden - piraten på Sandön" är en grym sjörövarhistoria som delvis bygger på verkliga händelser. Romanen skrevs av Mats Wahl och den filmatiserades för TV 1989 i regi av Kjell Sundvall. Den handlar om piraten Peter Gothberg och hans familj som levde på den isolerade och svårtillgängliga Gotska Sandön på 1800-talet.  Under svåra stormnätter förliste många skepp på de långgrunda stränderna. Aldrig någonsin kom en enda besättningsman levande från ön efter haverierna. Rykten spreds att det var Peter Gothberg som red ut med sin häst och lykta och lurade skeppen på grund. Sedan slog han och hans döttrar ihjäl sjömännen för att sedan plundra lasten. Bland färöborna lever ännu legenden om den hemska Peter Gothberg. Än idag står Gothbergs lada kvar på Gotska Sandön som ett skrämmande minne. Om besättningarna var för stora lär Gothberg ha lurat in sjömännen i ladan och sedan skjutit dem genom gluggar i väggarna. I TV-serien blir 14-årige Kalle dräng hos Peter Gothberg. Gothbergs eg...

"Räddad", Stockholms stadsteater 1971

Bild
"Räddad" av Edward Bond var en av 1960-talets mest uppmärksammade pjäser i den engelskspråkiga världen. Den handlar om en förortsfamilj där man för länge sedan upphört att förstå varandra. Familjelivet består i att man grälar, tiger eller tittar på TV. Den unga hemmaflickan föder ett barn lika välkommet som pesten. I avsaknad av barnafadern slår hon sig ihop med en pojkvän vars enda plus är hans hygglighet, hans någorlunda redliga vilja.  Hemlivet på fem man hand artar sig till ett helvete av trångboddhet, babyskrik, leda, aggressioner. Tillflykten blir ett ungdomsgäng, en grupp som innebär löften om spänning men vars samvaro reduceras till cynismer, kåkfararsnack och metalliska jargonger. Allt för att dölja deras osäkerhet och vilsenhet.  Det är detta gäng som svarar för styckets mest obehagliga scen - en explosion av det råa och komplett meningslösa våldet. Någon får tag i barnvagnen. Man börjar med att nypa babyn. Tävlingsmomentet infinner sig. Någon vill vara värre, någon...

Lena Dahlman - en värmländsk tusensköna!

Bild
Lena Dahlman från Hagfors i Värmland var teatertokig redan som barn. Men en bruksjänta kunde ju inte syssla med teater. Pengar till utbildning fanns inte. När hon var 17 år rymde hon med sin kusin Nisse till Stockholm. Han låg i lumpen där. Lena hade fem kronor på fickan och gick till Nalen som hon hört så mycket talas om. Hon hann bara innanför dörrarna innan Nalens legendariska chef Topsy Lindblom kom fram till henne och undrade om hon ville vara med i skönhetstävlingen Tusenskönan. En förutsättning var att hon uppträdde i baddräkt, så hon blev tvungen att ringa hem och be att få låna sin mammas baddräkt.  Lena Dahlman (1938-2016) Den blonda 17-åringen från Hagfors vann och utnämndes till 1957 års Tusensköna. Priset var en pokal och en tusenlapp.  Koreografen John Ivar Deckner fanns på plats i publiken under Nalenfinalen. Han erbjöd Lena statistjobb på Oscarsteatern om hon var villig att lära sig dansa. Hon nappade på anbudet, slet som ett djur och övade dans åtta timmar om ...

Lars Sigvards nyårsrevy "Go´natt Gävle" 1980

Bild
Varje stad med självaktning har sin egen revypappa. I Gävle var det Lars Sigvard som under många år svarade för den traditionella nyårsrevyn. Hans karriär sträcker sig tillbaka till slutet av 1940-talet då han anmälde sig till en amatörtävling utanför Ljusdal som han lyckades vinna. God tvåa kom Gösta Nordgren, senare riksbekant som "Snoddas". Lars Sigvard har glatt Gävleborna med såväl revyer som operetter, han har turnerat i folkparkerna, varit allsångsledare och uppskattad firarvärd i lokalradion. 1980 hette Lars Sigvards nyårsrevy "Go´natt Gävle", en föreställning med lokala giftigheter, ömsom råsopar och eleganta stick. Precis som en riktig lokalrevy ska vara. Som gästartist hade Lars Sigvard engagerat sin gamle turnékamrat Tjadden Hällström från Norrköping.  Tjadden hade mycket att göra i revyn och gestaltade såväl lille prins Carl-Philip som statsministerfrun Solveig Fälldin.  För övrigt medverkade paret Majvor och Snuffe Swedén, Åsa Holmgren och Gunilla Häll...

Boråsrevyn "Jubel i Klutariket" 1985

Bild
1985 prickade Curt Peterson in ännu en publikframgång i Borås. Från Göteborg hade han lånat in Sten-Åke Cederhök som medregissör och publikmagnet. Nyårsrevyn fick heta "Jubel i Klutariket", en blinkning till Cederhöks populära TV-program "Jubel i busken". Och jublades gjorde det verkligen i Bäckängsskolans stora aula med plats för 952 åskådare. Peterson kunde räkna in 27 utsålda hus när revyn var färdigspelad. Förutom Sten-Åkes egna monologer och kupletter skojades det med ämnen som bl.a. TV:s vinprovare, gympande hemmafruar och sjukhusets akutmottagning.  Sprattlarna från Lindome bjöd på fartfyllda dansnummer och bland de lokala aktörerna kan nämnas bl.a.  Charlie Oscarsson, Henry Augustsson och Marion Sigge.  "Årets Boråsrevy - Sten-Åke Show! Curt Peterson, revypappa i Knallestaden, har lyckats med konststycket att få Sten-Åke Cederhök, 72 år, att ställa sig på revyscenen igen. Och det lyfter verkligen den här föreställningen - jag har svårt att tänka mig att...

Karl Gerhard-kavalkaden "Hej på dej, du gamla primadonna", Vasan 1974-76

Bild
1974 var det tio år sedan revykungen Karl Gerhard gått ur tiden. Sonen Per Gerhard, teaterchef och regissör på Vasan, ville uppmärksamma detta med en hyllningskavalkad till sin far. Många var tveksamma och undrade om det var möjligt att sätta upp en Karl Gerhard-revy utan Karl Gerhard själv? Hans elegans, utstrålning och mästerliga framförande av sina kupletter levde fortfarande kvar i mångas minnen. Per Gerhard handplockade en ensemble där var och en fick framföra sina personliga tolkningar av Gerhards ibland rätt svårsjungna texter. All form av försök till imitation var bannlyst. Hjördis Petterson, Jan Malmsjö, Siw Malmkvist, Martin Ljung och Stig Grybe blev alla bedårande barn av sin tid. Därtill kom fyra snygga och dansanta flickor. Gunnar Svensson ledde en liten orkester på fem man. Mago gjorde både kostymer och dekor. För dansnumren svarade den utmärkte koreografen Gordon Marsh. Per Gerhard stod för urvalet av materialet. Han hade sållat bland 25 revyer och över 4 000 visor. Revy...

Julens TV-program 1975

Bild
Alltsedan televisionens barndom har julen varit en av våra största TV-helger. Vi innesluts i en mysig julvärld där nyhetsprogrammen är de enda gluggarna utåt mot den andra världen, det oroliga klot som så bjärt kontrasterar mot helgens budskap om frid. En julafton i TV rymmer många traditionella inslag, naturligt nog när det är fråga om vår mest traditionsförankrade högtid. Julhelgen 1975 utgjorde inget undantag. Ljuslågor och marschaller lyste, julkalenderluckor öppnades, julsånger och hymner fick sin tid och Kalle Anka och annan lättare förströelse fick sin. I båda kanalerna rådde en väl avvägd balans mellan det andäktiga och glättiga.  Lars Orup hade fått hedersuppdraget att vara årets julvärd i TV1, han slösade inte med leenden men var trygg och trivsam i sin roll. Bosse Larsson bjöd för första gången på "Julnygammalt" tillsammans med Bröderna Lindqvist. Bland gästartisterna fanns Polarna med Jörgen Edman, Svenne och Lotta m.fl. "Julnygammalt" kom att bli ett åt...

"Herr Puntila och hans dräng Matti", Stockholms stadsteater 1985

Bild
Bertolt Brecht skrev sin folkliga komedi "Herr Puntila och hans dräng Matti" under ett besök i Finland sommaren 1940. Historien är baserad på berättelser av den finländska författaren Hella Wuolijoki.  Godsägaren Puntila är en suput. Full och glad är han allas bästa vän. Han anställer arbetare han avskedat dagen innan. Han förlovar sig med fyra damer samtidigt. Han lovar bort sin dotter Eva till sin dräng Matti. Men när han sedan nyktrar till grips han av ruelse och blir hård som flinta. Allt skär sig. Arbetarna lommar iväg igen. Fästmöerna får korgen. Matti återförs till sin underordnade roll som dräng och är inte längre aktuell som svärson. Den nyktre herr Puntila vill att dottern ska gifta sig med en diplomat. Nykter är Puntila en känd kugge i det kapitaliska maskineriet och lika otrevlig som han var trevlig när han var full. Matti står till slut inte ut och lämnar sin husbonde och förenar sig med sina kamrater ur arbetarklassen. Regissören Fred Hjelm svarade för en bejubl...

"Svartbäckens ros", Upsala stadsteater 1998-99

Bild
Hösten 1998 presenterade Upsala stadsteater "Svartbäckens ros", en musikal baserad på Owe Thörnqvists fantastiska låtskatt. Här fanns ingen story, inga repliker eller mellansnack, bara låtarna rakt av. Något mer behövdes inte, allt fanns redan i de finurliga texterna. Teaterchefen Stefan Böhm regisserade, Carsten Palmær gjorde urvalet av låtar - det fanns ca 300 att välja bland.  Publiken fick bl.a. höra den sorgesamma balladen "Ett litet rött paket", kärlekssagan mellan "Albin och Pia", den svängiga historien om sotaren "Hjalmar Bergström" och den om lilla fröken "Betty Fagerlund" med sin magra hund. I ensemblen fanns bl.a. Göran Engman, Mikaela Ramel och Anders Forsslund. Kettil Medelius var kapellmästare och arrangör. "Det spritter i kroppens alla delar och själen njuter i fulla drag" , rapporterade Uppsala Nyheter. "Det är en jämn ensemble, med musiker och dansare där alla obehindrat växlar mellan sång och andra rolle...

"Julpussar och stjärnsmällar" 1986

Bild
1986 års adventskalender "Julpussar och stjärnsmällar" var baserad på Hans-Erik Hellbergs böcker om den fiktiva orten Busnäs. TV-manuset skrevs av Håkan Jaensson och Arne Norlin, journalister på Aftonbladet. I Busnäs träffar vi kaféägarinnan Marianne (Mona Seilitz) och hennes son Jesper (Ronn Elfors) som lovat att ta hand om en liten flicka över julen, Emelie spelad av Emilie Gjers. Det blir en äventyrlig jul för Emelie och hennes nya kompisar. Till byn kommer också familjen Vanderman, bestående av konstnären Paul (Stefan Ekman), hans hustru Gloria (Sonja Hejdeman) och deras dotter Erika (Michaela Berglund).  Familjen är hemmahörande i Stockholm och pappa Paul som behöver pengar inför jul går till en konsthandel i Gamla Stan för att försöka sälja några av sina tavlor.  Konsthandlarna är inte så intresserade av Pauls egna motiv men vill däremot köpa en Rubenskopia som Paul har målat på skoj. Paul säljer tavlan efter viss övertalning. Vad han då inte anar är att konsthandlarna ...

"Revisorn", Riksteatern 1980

Bild
Gogols "Revisorn" från 1836 är en klassisk komedi om skenet som bedrar och människan som så gärna låter sig bedras, helst om hon fikar efter förtjänst och plats vid maktens taburetter. Här hamnar en urfattig tjänsteman i en landsortshåla där han misstas för att vara en statlig revisor. Ortsbefolkningen gör allt för att behaga honom. Det går som det går. Tjänstemannen flyr så småningom fältet efter att ha lägrat både borgmästarens dotter och hans fru - på samma gång. 1980 gav Riksteatern en musikalversion av "Revisorn" med musik av Kaj Chydenius. Anders Granell spelade den falske revisorn. Borgmästaren och hans hustru gestaltades av Halvar Björk och Brita Borg. Från Finland hade man lånat Ritva Holmberg för regiuppdraget. "Första akten blev en katastrof. Det var inget fel på den klämmiga musiken. Sångtexterna var justa, om också inte glänsande. Men när inte en dörr kan öppnas - och i Revisorn måste en oherrans massa dörrar öppnas - utan att någon ramlar ut och f...

"Skivor till kaffet" - ett program för vanligt folk!

Bild
I 35 år åkte Bertil Perrolf land och rike runt och sände sitt anspråkslösa radioprogram "Skivor till kaffet". Han besökte skolor, sjukhus, äldreboenden, daghem, butiker, industrier, högskolor, föreningar, konditorier m.m. för att intervjua helt vanliga människor och låta dem önska en skiva. De anställda i Sveriges Radios grammofonarkiv sprang benen av sig för att hinna få fram önskemusiken i tid, "Skivor till kaffet" var alltid direktsänt. Det allra första programmet sändes från Mölnlycke Sytrådsfabrik 1957. Tanken var att Bertil Perrolf skulle välja folk från det löpande bandet och få fram de olika momenten i hur en tråd blir till. Men lyssnarna ville hellre att de som blev intervjuade skulle berätta om sin vardag, sina hobbies och vad de tänkte äta till middag och sådant. Med tiden blev Perrolf en mästare på mysigt småprat och lyssnarna älskade programmet. Bertil Perrolfs detaljerade miljöbeskrivningar från sändningsplatserna är legendariska. Han kunde konsten att...

Carl-Gustaf Lindstedt - folkkär som få!

Bild
Carl-Gustaf Lindstedt var arbetargrabben från Kungsholmen som blev hela Sveriges favoritkomiker. När han stod på scenen kunde man känna hur det uppstod äkta kärlek mellan scen och salong av nästan fysiska dimensioner.  Som ung sökte han sig till Unga Örnar och arbetarteatergruppen Unga Röster. Han var socialdemokrat ända in i märgen.  Snart träffade han Gunnar Lindkvist och Nils Ohlson och så var crazytrion Tre Knas född. De tre tokfransarna hamnade snart hos Gösta Bernhard och Stig Bergendorff på Casinoteatern där Carl-Gustaf snabbt blev en mycket omtyckt lustigkurre. Sen kom "Hjälpsamme herrn" i radion och då blev han Carl-Gustaf med hela svenska folket. Carl-Gustaf Lindstedt (1921-92) Det blev en mängd roller på film bl.a. "Vi fixar allt", "Här kommer bärsärkarna" och "En sån strålande dag", flera av dem ville han helst glömma.  1955 kom den populära radioserien "Räkna med bråk" där han spelade mot polaren Arne Källerud. I slutet av ...

Kent Anderssons revy "I aftonstjärnans tid" 2001-02

Bild
I det gamla föreningshuset Aftonstjärnan på Lindholmen i Göteborg spelade Hisingssonen Kent Andersson framgångsrika revyer under 90-talet och tidigt 2000-tal. I samma lokal såg Kent sina första filmer och teaterföreställningar på 1940-talet.  "I Aftonstjärnans tid" hette 2001 års produktion. Kent Andersson och regissören Anders Wällhed svarade för texterna som bestod av såväl politiska rallarsvingar som genuina göteborgsvitsar.  På scenen omgavs Kent av Maria Hörnelius, Erik Ståhlberg, Mirja Burlin och Lasse Brandeby. Kapellmästaren Berndt Andersson och basisten Kjell Jansson stod för den musikaliska inramningen. "I Aftonstjärnans tid" var en publiksuccé redan före premiären, alla biljetter var slutsålda. Margareta Artsman i Svenska Dagbladet häpnades över den intima och mysiga stämningen som rådde på Aftonstjärnan och skrev positivt om föreställningen: "När Andersson-Wällhed är som bäst ger de en bild i skrattspegeln av ett Sverige och dess makthavare som inte...

"Måndagsbörsen" - ett kultförklarat program!

Bild
Det var hösten 1979 som TV-programmet "Måndagsbörsen" rullade igång. Det var ett aktualitetsprogram där man tog pulsen på Stockholms nöjesliv, varvade artistuppträdanden med intervjuer och filmade inslag. Programmet sändes direkt från Hamburger Börs i Stockholm varje måndag. Programledare från start var Per Falkman, Gunilla Friis och Jonas Hallberg. Hallberg var en ny bekantskap för TV-tittarna, hans egendomliga personlighet och oberäkneliga infall väckte minst sagt uppmärksamhet.  En del ansåg att hans parodier på "vanliga" slätstrukna programledare var något av det roligaste som visats i svensk television. Andra hävdade att han var pinsam och på gränsen till outhärdlig. Hans vansinniga intervjuer med bl.a. Leif GW Persson, Bert Karlsson och Jan Guillou räknas idag som verkliga TV-klassiker. Jonas Hallberg - en annorlunda programledare. "Måndagsbörsen" har med åren fått ett nostalgiskt skimmer över sig och klassas nu mer som kult, men från allra första bö...

"Hagges bar", Lisebergsteatern 1983-84

Bild
"Suveränt, Hagge! Det här är det bästa du någonsin gjort" , löd rubriken i GT efter premiären på 1983 års revy "Hagges bar" på Lisebergsteatern i Göteborg.  Hagges pålitliga krafter Stefan Ljungqvist, Laila Westersund och Åke Harnesk var med även denna gång. Här fanns också Monica Nielsen som gjorde comeback i revysammanhang. Hon hade inte spelat revy sedan 1960-talet då hon jobbade med HasseåTage. Bo Maniette och Sonja Hildings kompletterade ensemblen som även bestod av en balett under ledning av Sonja Gube. Hans Bergström regisserade och Curt-Eric Holmquist var kapellmästare. I "Hagges bar" kom pärlorna tätt: Stefan Ljungqvist som svensk kommunist, arg, röd och blågul och förbannad över att bo i Sverige där alla har det så bra och där demonstranterna består av 75 000 direktörer. Det var en våldsam drift med yttersta vänstern. En annan höjdpunkt var "Den trojanska prästen" där biskop Gärtner (Bo Maniette) sammanträder med Henrik Schartau (Stefan...