Nöjesvirveln

Hösten 1964 var det premiär för Broadwaykomedin "Söndag i New York" på Scalateatern i Stockholm. Pjäsen som ursprungligen skrevs av Norman Krasna och som bara ett halvår tidigare hade visats som film med Jane Fonda i Stockholm, bearbetades och iscensattes av regissören Johan Bergenstråhle. För den svenska översättningen stod Marianne Höök, vars text av vissa ansågs fräschare och kvickare än det amerikanska originalet.  På scenen fick publiken möta ett välkänt stjärnpar i huvudrollerna, nämligen Jan Malmsjö och Christina Schollin, flankerade av bland andra Arne Mårtensson och Stig Torstensson.  Handlingen snurrar kring ämnen som föräktenskaplig moral, oskuld och sexuell dubbelmoral, men förpackat i en traditionell förväxlingskarusell.  Det hela börjar med att en ung flicka från Boston, spelad av Christina Schollin, anländer till New York. Hon har precis brutit sin förlovning med en rik arvinge som velat ta ut bröllopsnatten i förskott. Hon söker nu råd hos sin bror kring h...

Hösten 1995 presenterade Peter Flack revyn "Cirkus Hjalmar" på Nya Parkteatern i Örebro. Det var en påkostad och flott föreställning som lockade publik från hela landet. Med hela 185 föreställningar och 120 000 besökare visade gänget på Nya Parkteatern att den svenska revytraditionen levde i allra högsta grad. I spetsen för ensemblen stod revykungen själv, Peter Flack, som den folkkäre gräsroten Hjalmar från Viby. Här fanns den skrattframkallande primadonnan Gunilla Åkesson och skickliga artister som Marie Kühler, Mikael Grahn, Bengt Stenberg och Cecilia Öhrwall under musikalisk ledning av kapellmästaren Stephen Berg.  Hjalmar framträdde denna gång som cirkusdirektör, men cirkustemat var bara en ram för en rad fristående nummer. En av revyns höjdpunkter var den uppsluppna parodin på "Sound of Music", där Gunilla Åkesson imiterade Carola i möte med Peter Flack som en skjutglad Runar i lusekofta. Publiken fick också möta gruppen "Pigorna", en härligt vulgär ...

I dag fyller revykungen Peter Flack 80 år. Under mer än fyra decennier har Peter Flack fått hundratusentals svenskar att vallfärda till Örebro för att få sig ett gott skratt. Genom att kombinera färgstark show med handfast buskis, stor professionalism och en osviklig känsla för den direkta publikkontakten har han skrivit in sig i den svenska revyhistorien. Hans livsverk har varit en enorm motor för regionen; hans produktioner har lockat över en miljon turister till Örebro och genererat ca 1,2 miljarder i den lokala besöksnäringen sedan starten. Flack är den enda som fått mottaga Nerikes Allehandas kulturpris två gånger. Peter Flacks bana på scenen började tidigt. Redan under skolgången på Karolinska läroverket lades grunden under skolans roliga timme, där hans komiska ådra och skaparlust blommade ut. Även om han övervägde lärarbanan tog snart teatern över helt. Vägen till rampljuset gick via Riksteaterns Örebroensemble där han började 1968. Han etablerade sig snabbt som en skicklig reg...

Den omtyckta skådespelaren Pierre Lindstedt har gått bort i en ålder av 83 år. Att växa upp som son till en av Sveriges mest folkkära komiker och skådespelare, Carl-Gustaf Lindstedt, präglade naturligtvis Pierre Lindstedts liv, men det gav honom aldrig någon prestationsångest. Han upplevde aldrig att han befann sig i skuggan av sin far och kände sig inte heller tvingad att gå i pappas fotspår. De två var i stället jättegoda kompisar och fann tidigt en yrkesmässig gemenskap. Innan teaterkarriären tog fart på allvar hade Pierre andra planer, under skolgången drömde han om att bli bagare, men gräsligt tidiga morgnar fick honom att tänka om. Efter en kortare tid som bankbud började han arbeta som scentekniker och alltiallo på pappans och Arne Källeruds teater Nöjeskatten i Stockholm. Från sin plats i kulisserna studerade han skådespelarnas hantverk på nära håll, en informell skola som han själv beskrev som ovärderlig.  Han fortsatte som scenarbetare på Dramaten och China och blev så sm...

I september 1946 var det återigen dags för den årliga och efterlängtade revypremiären på Casinoteatern på Bryggargatan 5 i Stockholm. Årets uppsättning bar namnet "Den ridderliga flugan" och var författad av den välkända duon Gösta Bernhard och Stig Bergendorff. Första akten var en skruvad parodi på Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna kryddat med inslag från sagan om Alladins underbara lampa. Den andra akten släppte den historiska tråden och övergick till en mer traditionell, fartfylld nummerrevy med dagsaktuella sketcher, musik och crazyartade upptåg. I ensemblen sågs nyförvärvet Sven Magnusson som hyllades stort för sin magnifika mask och virtuosa gestaltning av Don Quijote. Teaterdirektören Gösta Bernhard själv bjöd på en telefonmonolog som rev ner kvällens allra största skrattsalvor. Han glänste även i ett skickligt buktalarnummer tillsammans med Carl-Axel Elfving som docka. I första akten gestaltade Elfving en lustig Sancho Panza.  Komikertrion Tre Knas (Gunnar Knas, Ca...

Efter sju års uppehåll från krogscenerna gjorde Lill Lindfors äntligen en ny show på Hamburger Börs i Stockholm hösten 1984. "De´ e´ Lindfors" hette den 75 minuter långa krogshowen som beskrevs i pressen som en lyxigt förpackad kabaré fylld av musikalitet, humor och självironi. Scenen var magnifikt draperad i vitt och ljussatt i regnbågens alla färger. Lill själv klev ut på estraden i glittrande scenkläder i vitt och turkost designade av Christer Lindarw. Publiken fick följa med på en resa genom Lills 25 år i branschen - från starten i en studentrevy 1959 fram till hennes starka position i svenskt nöjesliv. Ur innehållet minns man hennes träffsäkra monolog om våndorna att vara tonårsmor. "Romeo" var ett nummer där Lill som Julia hade starka, ogenerade synpunkter på hur sexlivet ska arrangeras. Åke Cato hade bidragit med "Karlar", en monolog som Lill framförde på finlandssvenska.  Showens absolut största utropstecken var dock två unga gästspel. Det första v...

Många som växte upp under 1960- och 80-talen minns med värme de två småputtriga kasperdockorna Jalle och Julle som rullade runt i sin lilla bil. Men visste ni att Jalle och Julle faktiskt föddes redan 1959? Allt började i ett utbildande TV-program som egentligen bara skulle handla om hur man tillverkar kasperdockor. Dockornas skapare och "pappa", TV-producenten Larz-Thure Ljungdahl, insåg snabbt potentialen och skapade en helt egen värld för sina nya karaktärer. Det unika med Jalle och Julle var att de saknade underkropp, precis som traditionella kasperdockor. För att de inte skulle bli låsta till en fast scen, och för att kunna manövrera dem med händerna, byggde Ljungdahl en minibil som var en kopia av en gammal T-Ford. Bilen fick namnet Hjulius och blev snabbt en central del av serien. Eftersom grundidén var att dockorna skulle röra sig ute i den riktiga trafiken och interagera med vanliga människor kom de att beskrivas som den tidens motsvarighet till Mupparna. Den allra f...

Efter succén med den första revyn "Kvasten" var förväntningarna skyhöga när det var dags för uppföljaren "Nya kvasten" på Folkteatern i Göteborg. Det stod klart att det inte rörde sig om någon billig efterapning. Kent Andersson och Bengt Bratt hade snickrat ihop en helgjuten, homogen och folklig revy som gisslade det fallfärdiga folkhemmet. Det var en föreställning fylld av bitterljuv göteborgshumor, allvar och träffsäker satir. Revyn tog avstamp i historiska kontraster. I det inledande numret "Skördetid 1958" stod en förgylld Volvo i centrum. Ensemblen dansade runt den glänsande bilen i en tid då framtidstron var stark och Tage Erlander hyllades. Så övergick tablån i 1970-talet och på scenen stod en nerskrotad bil för att symbolisera ett Sverige i kris. I sketchen "Akuten" förvandlades landet till en kaotisk akutmottagning med tre galna läkare - i form av politikerna Fälldin, Bohman och Ullsten - som desperat försöker lappa ihop patienterna med ...

Det sägs att ett gott skratt förlänger livet. Om det stämmer så gav Rolf "Rulle" Lövgren sina medmänniskor otaliga extraår. Med sitt smittsamma leende, sin godmodiga humor och med fötterna stadigt placerade i den västgötska myllan roade han publiken i över 60 år, både lokalt och nationellt. Rulle debuterade redan som sexåring när han sjöng "Petter Jönssons amerikaresa" på nykterhetslogen hemma i Skövde. 1945 var han med och drog igång Skaraborgsrevyn under nöjespappan Curt Dahlins ledning. Rulle blev ett komiskt ankare i oräkneliga lokalrevyer genom åren. Han var också med som "rolig gubbe" när Skövde Operettsällskap spelade upp operetter som t.ex. "Sköna Helena", "Csardasfurstinnan" och "Glada Änkan". Rulle Lövgren (1920-2003) Det var i slutet av 1960-talet som Rulle blev folkkär på riksnivå. Tillsammans med bl.a. Sten-Åke Cederhök och Sonya Hedenbratt medverkade han i de legendariska TV-succéerna "Jubel i busken" o...

Tänk dig tre av skandinaviens absolut största show- och schlagerdrottningar på en och samma scen. Det hände på Hamburger Börs 1995 när Barbro "Lill-Babs" Svensson, Siw Malmkvist och Wenche Myhre slog sina påsar ihop i en gemensam krogshow. "Tillsammans igen för första gången" hette showen som anspelade på att de tre faktiskt aldrig hade stått ihop på scenen samtidigt trots decennier i underhållningsbranschen. Tillsammans hade de 120 års erfarenhet av showbusiness. Men den som förväntade sig en en mossig nostalgikväll fick tänka om ordentligt. Showen, som regisserades och koreograferades av Hans Marklund, var fylld med humoristisk självdistans, fart och fläkt. Det märktes redan i öppningsnumret där de tre damerna rullades in i rullstolar, inlindade i yllefiltar och med hucklen på huvudet, gaggande som tre gamla gummor. Men på ett ögonblick kastades filtarna, trion ställde sig upp i glittrande silverlamé och rev igång Cyndi Laupers "Girls just want to have fun...

Fredagen 11 oktober 1985 var det premiär för ett helt nytt underhållningsprogram i SVT. Det som först såg ut som en direkt fortsättning på succén "Nöjesmaskinen" visade sig bli något helt annat - ett renodlat humorprogram vid namn "Nöjesmassakern".   Idén till programmet föddes redan i oktober 1984 då kvartetten bakom serien - Sven Melander, Åke Cato, Gösta Engström och Jon Skolmen - började spåna fram idéer och skriva texter. Målet var att skapa en modernare form av svensk underhållning där större delen av materialet var svenskproducerat, till skillnad från "Nöjesmaskinen" som innehöll många inköpta utländska inslag. Vägen till premiären var dock inte helt spikrak. Generalrepetitionen bara timmer före den allra första sändningen blev en total katastrof där ingenting stämde. Men i direktsändningen klaffade allt och det nyskapande konceptet att sända sketcher live direkt från Studio B i Stockholm gav programmet en unik nerv och charm som gick hem hos tittar...

Under 1960- 70 och 80-talen var Moniqa Sunnerberg en av den svenska nöjesscenens mest mångsidiga artister. Hennes karriär rymde allt från revyer, krogshower och folkparksturnéer till TV-serier och dramatiska roller. Själv sammanfattade hon sina talanger med klarsynt ödmjukhet: "Jag dansar hyggligt, jag sjunger bra, jag är en ganska bra skådespelare." Moniqa föddes i Linköping och växte upp i Björsäter. Det var en uppväxt präglad av hantverk och självhushållning. Som ung kombinerade hon jobb på reklambyrå i Norrköping med att spela lokalrevy.  Hon kom till Stockholm 1965 där hon debuterade på Cabaret Tegnér. Året därpå fick hon hoppa in som ersättare för Lill Lindfors i Owe Thörnqvists krogshow på Berns. Moniqa gjorde dundersuccé och utnämndes av pressen till årets stjärnskott.  Hon etablerade sig snabbt i branschen som inhoppare. Sommaren 1968 hamnade folkparksarrangörerna i panik när Anita Lindblom plötsligt hoppade av en stor sommarturné med Lasse Berghagen. Moniqa ringdes ...

Det har alltid varit något visst med svensk sommarteater under bar himmel. Få platser bar så mycket tradition som Skansens friluftsscen. Det var en lättsam, folklig mötesplats där både Stockholmare och turister samlades för att få ta del av okomplicerad underhållning under sommarkvällarna.  När ridån gick upp för Selma Lagerlöfs herrgårdskomedi "Dunungen" en kylig junikväll 1957 prickade regissören Sandro Malmquist in ännu en fullträff.  Pjäsen utspelar sig i en idyllisk 1840-talsmiljö på Bohults gård i Värmland. I centrum står den unga, mjuka och blyga bagardottern Anne-Marie, kallad Dunungen. Hon reser dit med sin fästman Mauritz, en uppblåst och självgod lycksökare. Mauritz enda syfte med resan är att använda fästmön som ett charmigt redskap för att ställa sig in hos sin förmögne onkel, den oregerlige brukspatronen Teodor Fristedt, och på så sätt säkra sitt framtida arv. Men väl på gården sätts relationerna på prov. Dunungen får se fästmannens sanna, egoistiska natur, samt...

Kommer ni ihåg måndagskvällarna på 1980- och 90-talet när stora delar av Sveriges befolkning bänkade sig framför TV2. Det var en tid då ordet "femetta" fick en helt ny innebörd. Programledaren och producenten Staffan Ling tyckte att frågesportsgenren i Norden var sorgligt underskattad. Han packade väskan och åkte på inspirationsresa till England och USA för att hitta något spännande format att knycka.  I USA fastnade han för programmet "Password Plus". Det amerikanska originalet var dock alldeles för stelt och tråkigt för att passa den svenska publiken. Tillsammans med de Umeåbaserade journalisterna Benny Karlsson och Anders Sjögren försvenskade Staffan konceptet.  "Femettan" som hade premiär våren 1983 blev ett rappt och klurigt ordleksprogram. Själva grundspelet handlade om att hitta totalt fem ord efter varandra. De två tävlande fick hjälp av varsin känd bisittare som satt på svaren och som fick leverera blixtsnabba synonymer och associationer. När de f...

Det är en solig eftermiddag i en småländsk folkpark. Den lokala dansorkestern har precis spelat klart och i högtalarna annonseras nästa artist. Publiken trängs framför scenen och när trion i gula tröjor drar i gång de första takterna bryter jublet ut. Upp på scenen kliver en 20-årig kille i brunrutig kavaj, gul skjorta och med ett blygt leende.  Året är 1967 och killen heter Mats Olin, han har just fått en dunderhit med låten "Jag tror på sommaren" som gått direkt upp på Svensktoppens första plats. Skivan säljer i över 100 000 exemplar i ett litet nafs. Även om genombrottet våren 1967 kom plötsligt var nöjesbranschen allt annat än ny för Mats. Han växte upp på Gärdet i Stockholm i ett utpräglat kulturhem. Pappa var den kände skådespelaren och regissören Stig Olin, mamma var skådespelerskan Britta Holmberg, och lillasyster Lena Olin fanns också där hemma.  Mats såg branschens glans men också dess tragedier på nära håll. Ändå fanns det aldrig någon tvekan inför hans eget yrkesv...