Nöjesvirveln

Bertolt Brecht skrev sin folkliga komedi "Herr Puntila och hans dräng Matti" under ett besök i Finland sommaren 1940. Historien är baserad på berättelser av den finländska författaren Hella Wuolijoki.  Godsägaren Puntila är en suput. Full och glad är han allas bästa vän. Han anställer arbetare han avskedat dagen innan. Han förlovar sig med fyra damer samtidigt. Han lovar bort sin dotter Eva till sin dräng Matti. Men när han sedan nyktrar till grips han av ruelse och blir hård som flinta. Allt skär sig. Arbetarna lommar iväg igen. Fästmöerna får korgen. Matti återförs till sin underordnade roll som dräng och är inte längre aktuell som svärson. Den nyktre herr Puntila vill att dottern ska gifta sig med en diplomat. Nykter är Puntila en känd kugge i det kapitaliska maskineriet och lika otrevlig som han var trevlig när han var full. Matti står till slut inte ut och lämnar sin husbonde och förenar sig med sina kamrater ur arbetarklassen. Regissören Fred Hjelm svarade för en bejubl...

Hösten 1998 presenterade Upsala stadsteater "Svartbäckens ros", en musikal baserad på Owe Thörnqvists fantastiska låtskatt. Här fanns ingen story, inga repliker eller mellansnack, bara låtarna rakt av. Något mer behövdes inte, allt fanns redan i de finurliga texterna. Teaterchefen Stefan Böhm regisserade, Carsten Palmær gjorde urvalet av låtar - det fanns ca 300 att välja bland.  Publiken fick bl.a. höra den sorgesamma balladen "Ett litet rött paket", kärlekssagan mellan "Albin och Pia", den svängiga historien om sotaren "Hjalmar Bergström" och den om lilla fröken "Betty Fagerlund" med sin magra hund. I ensemblen fanns bl.a. Göran Engman, Mikaela Ramel och Anders Forsslund. Kettil Medelius var kapellmästare och arrangör. "Det spritter i kroppens alla delar och själen njuter i fulla drag" , rapporterade Uppsala Nyheter. "Det är en jämn ensemble, med musiker och dansare där alla obehindrat växlar mellan sång och andra rolle...

1986 års adventskalender "Julpussar och stjärnsmällar" var baserad på Hans-Erik Hellbergs böcker om den fiktiva orten Busnäs. TV-manuset skrevs av Håkan Jaensson och Arne Norlin, journalister på Aftonbladet. I Busnäs träffar vi kaféägarinnan Marianne (Mona Seilitz) och hennes son Jesper (Ronn Elfors) som lovat att ta hand om en liten flicka över julen, Emelie spelad av Emilie Gjers. Det blir en äventyrlig jul för Emelie och hennes nya kompisar. Till byn kommer också familjen Vanderman, bestående av konstnären Paul (Stefan Ekman), hans hustru Gloria (Sonja Hejdeman) och deras dotter Erika (Michaela Berglund).  Familjen är hemmahörande i Stockholm och pappa Paul som behöver pengar inför jul går till en konsthandel i Gamla Stan för att försöka sälja några av sina tavlor.  Konsthandlarna är inte så intresserade av Pauls egna motiv men vill däremot köpa en Rubenskopia som Paul har målat på skoj. Paul säljer tavlan efter viss övertalning. Vad han då inte anar är att konsthandlarna ...

Gogols "Revisorn" från 1836 är en klassisk komedi om skenet som bedrar och människan som så gärna låter sig bedras, helst om hon fikar efter förtjänst och plats vid maktens taburetter. Här hamnar en urfattig tjänsteman i en landsortshåla där han misstas för att vara en statlig revisor. Ortsbefolkningen gör allt för att behaga honom. Det går som det går. Tjänstemannen flyr så småningom fältet efter att ha lägrat både borgmästarens dotter och hans fru - på samma gång. 1980 gav Riksteatern en musikalversion av "Revisorn" med musik av Kaj Chydenius. Anders Granell spelade den falske revisorn. Borgmästaren och hans hustru gestaltades av Halvar Björk och Brita Borg. Från Finland hade man lånat Ritva Holmberg för regiuppdraget. "Första akten blev en katastrof. Det var inget fel på den klämmiga musiken. Sångtexterna var justa, om också inte glänsande. Men när inte en dörr kan öppnas - och i Revisorn måste en oherrans massa dörrar öppnas - utan att någon ramlar ut och f...

I 35 år åkte Bertil Perrolf land och rike runt och sände sitt anspråkslösa radioprogram "Skivor till kaffet". Han besökte skolor, sjukhus, äldreboenden, daghem, butiker, industrier, högskolor, föreningar, konditorier m.m. för att intervjua helt vanliga människor och låta dem önska en skiva. De anställda i Sveriges Radios grammofonarkiv sprang benen av sig för att hinna få fram önskemusiken i tid, "Skivor till kaffet" var alltid direktsänt. Det allra första programmet sändes från Mölnlycke Sytrådsfabrik 1957. Tanken var att Bertil Perrolf skulle välja folk från det löpande bandet och få fram de olika momenten i hur en tråd blir till. Men lyssnarna ville hellre att de som blev intervjuade skulle berätta om sin vardag, sina hobbies och vad de tänkte äta till middag och sådant. Med tiden blev Perrolf en mästare på mysigt småprat och lyssnarna älskade programmet. Bertil Perrolfs detaljerade miljöbeskrivningar från sändningsplatserna är legendariska. Han kunde konsten att...

Carl-Gustaf Lindstedt var arbetargrabben från Kungsholmen som blev hela Sveriges favoritkomiker. När han stod på scenen kunde man känna hur det uppstod äkta kärlek mellan scen och salong av nästan fysiska dimensioner.  Som ung sökte han sig till Unga Örnar och arbetarteatergruppen Unga Röster. Han var socialdemokrat ända in i märgen.  Snart träffade han Gunnar Lindkvist och Nils Ohlson och så var crazytrion Tre Knas född. De tre tokfransarna hamnade snart hos Gösta Bernhard och Stig Bergendorff på Casinoteatern där Carl-Gustaf snabbt blev en mycket omtyckt lustigkurre. Sen kom "Hjälpsamme herrn" i radion och då blev han Carl-Gustaf med hela svenska folket. Carl-Gustaf Lindstedt (1921-92) Det blev en mängd roller på film bl.a. "Vi fixar allt", "Här kommer bärsärkarna" och "En sån strålande dag", flera av dem ville han helst glömma.  1955 kom den populära radioserien "Räkna med bråk" där han spelade mot polaren Arne Källerud. I slutet av ...

I det gamla föreningshuset Aftonstjärnan på Lindholmen i Göteborg spelade Hisingssonen Kent Andersson framgångsrika revyer under 90-talet och tidigt 2000-tal. I samma lokal såg Kent sina första filmer och teaterföreställningar på 1940-talet.  "I Aftonstjärnans tid" hette 2001 års produktion. Kent Andersson och regissören Anders Wällhed svarade för texterna som bestod av såväl politiska rallarsvingar som genuina göteborgsvitsar.  På scenen omgavs Kent av Maria Hörnelius, Erik Ståhlberg, Mirja Burlin och Lasse Brandeby. Kapellmästaren Berndt Andersson och basisten Kjell Jansson stod för den musikaliska inramningen. "I Aftonstjärnans tid" var en publiksuccé redan före premiären, alla biljetter var slutsålda. Margareta Artsman i Svenska Dagbladet häpnades över den intima och mysiga stämningen som rådde på Aftonstjärnan och skrev positivt om föreställningen: "När Andersson-Wällhed är som bäst ger de en bild i skrattspegeln av ett Sverige och dess makthavare som inte...

Det var hösten 1979 som TV-programmet "Måndagsbörsen" rullade igång. Det var ett aktualitetsprogram där man tog pulsen på Stockholms nöjesliv, varvade artistuppträdanden med intervjuer och filmade inslag. Programmet sändes direkt från Hamburger Börs i Stockholm varje måndag. Programledare från start var Per Falkman, Gunilla Friis och Jonas Hallberg. Hallberg var en ny bekantskap för TV-tittarna, hans egendomliga personlighet och oberäkneliga infall väckte minst sagt uppmärksamhet.  En del ansåg att hans parodier på "vanliga" slätstrukna programledare var något av det roligaste som visats i svensk television. Andra hävdade att han var pinsam och på gränsen till outhärdlig. Hans vansinniga intervjuer med bl.a. Leif GW Persson, Bert Karlsson och Jan Guillou räknas idag som verkliga TV-klassiker. Jonas Hallberg - en annorlunda programledare. "Måndagsbörsen" har med åren fått ett nostalgiskt skimmer över sig och klassas nu mer som kult, men från allra första bö...

"Suveränt, Hagge! Det här är det bästa du någonsin gjort" , löd rubriken i GT efter premiären på 1983 års revy "Hagges bar" på Lisebergsteatern i Göteborg.  Hagges pålitliga krafter Stefan Ljungqvist, Laila Westersund och Åke Harnesk var med även denna gång. Här fanns också Monica Nielsen som gjorde comeback i revysammanhang. Hon hade inte spelat revy sedan 1960-talet då hon jobbade med HasseåTage. Bo Maniette och Sonja Hildings kompletterade ensemblen som även bestod av en balett under ledning av Sonja Gube. Hans Bergström regisserade och Curt-Eric Holmquist var kapellmästare. I "Hagges bar" kom pärlorna tätt: Stefan Ljungqvist som svensk kommunist, arg, röd och blågul och förbannad över att bo i Sverige där alla har det så bra och där demonstranterna består av 75 000 direktörer. Det var en våldsam drift med yttersta vänstern. En annan höjdpunkt var "Den trojanska prästen" där biskop Gärtner (Bo Maniette) sammanträder med Henrik Schartau (Stefan...

"Svensson, Svensson" är en av de populäraste komediserier som visats i svensk television. Mer än 2,5 miljoner tittare bänkade sig inför varje avsnitt för att följa brevbäraren Gustav Svensson och hans familj.  1999 var det dags för "Svensson, Svensson" att flytta in på teaterscenen. Precis som i TV-serien spelades pappa Gustav och mamma Lena av Allan Svensson och Suzanne Reuter. Den slagfärdige sonen Max gestaltades av Gabriel Odenhammar. Tonårsdottern Lina som i TV spelades av Chelsie Dickson gjordes nu av Maria Simonsson. I övriga roller sågs John Harryson, Gerd Hegnell, Leif Andrée, Tomas Norström och Ia Langhammer. Chinateaterns scen var uppbyggd i två plan med vardagsrum och kök där nere och två sovrum ovanpå. Soffan i vardagsrummet hade förstås sin givna plats. I pjäsen har Lena hade blivit chef över Gustav sedan banken och posten slagits samman. Inte helt okomplicerat. Barnen Max och Lina börjar bli vuxna med planer på att lämna radhusidyllen. Lenas förvirrad...

Björn Skifs och Bengt Palmers musikal "Spök" hade bejublad premiär på Maximteatern i Stockholm hösten 1981 och blev en av teaterns största framgångar, 335 föreställningar! Att det blev en spökhistoria berodde på att Björn Skifs inspirerats av en artikel om legendariska spökhus i USA. Musikalens arbetsnamn var "Spöktonarten", en titel som senare förenklades till "Spök". Björn Skifs gestaltade en popstjärna som fått för mycket av det goda livet. För att få lugn och ro att skriva nya låtar hyr han ett gammalt slott, komplett med en 197-årig betjänt spelad av Martin Ljung. På slottet härjar två kvinnliga spöken, vålnader av två flickor som en gång tagit livet av sig efter att en ung kompositör krossat deras hjärtan. Nu är de ute efter hämnd och vill till varje pris se den unga popstjärnan död. Kerstin Bagge och Monica Dominique fick rollerna som de gamla spökena, Mia Lindgren och Elisabeth Andreasson blev unga versioner av spökena.  Bengt Peters hade skapat en...

"Nog lever farfar" av Paul Osborn handlar om en man vid namn Julian Northrup. Han är farfar till den 10-årige Pud vars föräldrar har omkommit i en bilolycka. Nu bor Pud hos farfar och farmor, två vidsynta och goda människor, hos vilka Pud verkligen trivs. Men det finns andra som vill Pud illa, som vill ta honom från farföräldrarna. Inte för hans egen skull utan för de pengar han ärvt efter sina föräldrar. Först i ledet bland dem som vill åt honom är en girig moster. Farfar står troget vid Puds sida och ger sig inte en tum fast mostern försöker få honom sinnessjukförklarad. Pjäsen gick ut på Riksteaterturné 1963 med premiär i Boden. I rollen som farfar sågs John Elfström, för de flesta känd som Åsa-Nisse, men också en mycket skicklig karaktärsskådespelare. "Jag tror inte det är någon risk att farfar kommer att blandas ihop med Åsa-Nisse. Farfar kommer ur en helt annan miljö och framför allt - han är mycket intelligentare och en fint bildad man. Även om han svär ibland...

Skådespelaren Karl Åke Ragnar Eriksson (1930-2016) känner nog få till, men om man istället säger Kåre Sigurdson kanske det klingar en klocka. Under 25 år var han en av de främsta skådespelarna vid Malmö Stadsteater. Artistnamnet Kåre tog han efter sina initialer.  Han kom från Sandviken och började som musiker, han spelade kontrabas i det glada gästrikegänget Cotton Swingers. Så blev det medverkan i revyer och kabaréer inom SSU i Gävle.  Hans yrkesfunderingar lutade åt en karriär inom affärsvärlden men teaterdrömmarna tog överhanden. Han for till Stockholm och gick ett år på Axel Witzanskys teaterskola med planen att söka vidare till Dramatens elevskola. Efter att ha spruckit vid intagningsproven både vid Dramaten och Göteborgs stadsteater stack han över till Finland för ett års turnerande med Landsteatern.  Återbördad till Sverige kom han in på elevskolan vid Norrköping-Linköpings stadsteater där han sedan fick engagemang. Under sina sex år i Östergötland spelade han mån...

Georges Feydeaus klassiska spring-i-dörr-fars "Spökhotellet" från 1894 stod på Sandrews repertoar 1972. Platsen var Intiman i Stockholm där Lars Amble svarade för iscensättningen.  Jarl Kulle spelade huvudrollen som Bonniface, byggmästaren som hamnar på ett sjaskigt hotell för att hoppa i säng med sin bästa väns hustru. Han räknar givetvis inte med att hennes make ska dyka upp på hotellet för att undersöka påstådda spökerier. Runt Kulle fanns rutinerat scenfolk som Gunn Wållgren, Mona Andersson, Lars Lind, Stig Grybe, Bert-Åke Varg m.fl. Yngve Gamlin hade gjort en fin dekor och Mago hade designat kostymerna. Presskritiken var blandad. "Det är skickligt som en koreografisk komposition och det finns ingen som inte håller både stilen och tempot. Men det är klart - utan Jarl Kulle skulle det inte vara någon föreställning" , hävdade Madeleine Kats i Expressen. Gunnar Unger i SvD: "Gunn Wållgrens replik och Stig Grybes mimik är väl värda entrén. Den sistnämnde utmärk...

Skådespelerskan Öllegård Wellton var en stark scenpersonlighet som tjusade publiken i många och ofta tungt vägande roller. Hon hade artistiskt påbrå, två generationer tillbaka minst. Anna Hoffman-Uddengren hette hennes mormor som var teater- och filmstjärna i 1900-talets början, hon drev både Cirkus och Kristallsalongen i Stockholm. Mamman Viola Wellton var berömd kabarésångerska bl.a. i Amerika.  Öllegårds moster hette Alice Eklund, en firad komedienn på sin tid. Alla Öllegårds syskon var konstnärligt begåvade och sysslade med måleri, teckning och film. Inte så konstigt att Öllegård med dessa gener började uppträda redan som liten. Som 11-åring kom hon med i baletten i Aftonbladets amatörrevy "Vi som vill opp". I tonåren tog hon balettlektioner hos Senta von Knorring och fick så goda vitsord att hon blev balettflicka i Oscarsteaterns uppsättning av "Värdshuset Vita Hästen". Öllegård Wellton (1932-91) Hon sökte till Dramatens elevskola vid fyllda 16 men juryn ansåg ...

"Förr fanns det rätt många garverier i vårt avlånga land, men de flesta är borta nu. Vi i Tjaddenrevyn hoppas att detta inte beror på att svenskarna glömt konsten att garva, ty då är vi illa ute" , var Tjadden Hällströms programförklaring till sin 14:e sommarrevy, som fått just namnet "Garva för livet". Ingredienserna var kända sedan tidigare: lite kändisimitationer, buskissketcher och mycket sång och dans förstås.  Förutom Tjadden själv fanns Laila Westersund, Agneta Lindén, Lasse Kühler, Curt Borkman och Tjaddens ständige scenkompis Tore "Knatten" Andersson med i ensemblen. Fyra dansanta flickor ingick i baletten och Jan Zemmlers trio ackompanjerade. Den här gången skämtades det om energikrisen, om den nya regeringen, om radioprogrammet "Ring och sjung". Laila Westersund imiterade skickligt både Gunnar Hedlund och Sten Broman. "Knatten" Andersson gjorde en fin hyllning till den gamle dragspelskungen Calle Jularbo. Tjadden själv gjorde...