Nöjesvirveln

Martin Ljung var en originell och högst säregen underhållare. Han var lång och mager, hade en djup basröst som plötsligt kunde gå upp i ljusaste diskant, lägg därtill en komisk plastik som fick publiken att skratta hjärtligt. En nöjesjournalist skrev en gång att Martin Ljung var en alldeles egen genre. Det är en mycket träffande beskrivning, han liknade ingen annan komiker. Han kom från Notviken utanför Luleå och arbetade i unga år som smedhalva hos SJ. Teaterdrömmarna fanns där tidigt och i tonåren kom han i kontakt med revykungen Ernst Rolf när denne var ute på Norrlandsturné. Ernst Rolf lovade den teaterintresserade 17-åringen från Notviken engagemang, men samarbetet blev aldrig av. Första gången ställdes föreställningen in på grund av konkurs och vid andra försöket dog Ernst Rolf.  Det dröjde 10 år innan Martin vågade sig på att försöka med artisteri igen. Han reste till Stockholm och sökte upp Povel Ramel som jobbade som producent på Sveriges Radio. Martins imitation av en ham...

Bilmekanikern Gunnar träffar resebyråkontoristen Harriet på danspalatset Nalen i Stockholm 1956. De börjar vara tillsammans, blir med barn och gifter sig.  Pjäsens första akt utspelas under de första åren av deras äktenskap. Det är främst en skildring av Harriets och Gunnars livsmiljö, deras vänner och arbetskamrater.  När andra akten börjar har handlingen flyttats fram till slutet av 1960-talet. Den ingenjörsexamen som Gunnar tog under första akten har lett till att han nu håller på att göra karriär. Han har blivit en streber som helt lever för att bli framgångsrik - eller snarare för att anses som framgångsrik. Äktenskapet mellan Harriet och Gunnar är fruset och stelnat och är på väg att spricka. Det som tillfälligt räddar det är att Gunnar får posten som fabriksledare. Där slutar pjäsen. "Harriet & Gunnar" var något så ovanligt som en svensk musikal. Regissören Johan Bergenstråhle svarade för texten och Bengt Ernryd för musiken. I huvudrollerna som Harriet och Gunnar s...

En av våra roligaste kvinnor genom tiderna har lämnat estraden. Det handlar om Birgitta Andersson som avlidit i en ålder av 92 år. Det var hon som fick lång näsa i barnprogrammet "Från A till Ö" och som kunde bli liten "som ena tesked" i en älskad julkalender från 1960-talet. Hon som hade ett alldeles eget tonfall och kunde få publiken att vika sig av skratt bara genom att säga "Hasslerör" på bredaste västgötska. Birgitta som hedrats med en egen staty utanför teatern i Mariestad. Birgitta Andersson (1933-2026) Birgitta växte upp i Halvfara utanför Mariestad, där hennes pappa var lanthandlare. Anledningen till att hon valde teatern var klassföreståndaren på realskolan i Mariestad. Han hade sett och hört henne läsa dikter och agera i skolpjäser och uppmanade Birgitta att söka teaterskola. Birgitta flyttade till Göteborg och sökte till scenskolan, då blev hennes mor förtvivlad och ringde till skolans rektor och sa: "I tar la inte in henne?" Det gjor...

"Nilla" hette en TV-serie från 1983 som verkligen skakade om tittarna. Den unga Nilla är missbrukare. Hon började sniffa redan som 12-åring. Så småningom blev det kröken. Redan i tonåren var hon alkoholist. På ett behandlingshem träffar hon Steve och blir gravid.  Utslagna Nilla och Steve måste komma på fötter och sluta dricka annars kommer barnet att tas ifrån dem. Abort vägrar hon att gå med på trots socialassistentens hårda ord "Sådana som ni skall inte ha barn!" Serien belyste ett svenskt samhällsproblem, det snabbt ökande antalet kvinnliga alkoholister, det hetaste forskningsområdet på kvinnosidan då. Serien var också en uppmaning till vårdsvängen "Satsa på återvinning av människor också, inte bara sopor!" för att citera Nilla själv. Nilla spelades av Monica Edwardsson. Monica Edwardsson gjorde en mycket övertygande tolkning av Nilla. Hennes fästman Steve spelades av Thomas Nystedt. I övrigt befolkades rollistan av välkända göteborgsskådespelare som ...

"En kul grej hände på väg till Forum" utspelar sig i antikens Rom. I centrum står slaven Pseudolus. För att bli fri lovar han sin herres son Hero att skaffa honom den flicka han helst vill ha. Men hon är redan såld till krigaren Gloriosus, en mäktig fältherre. Och det hela handlar om hur den listige slaven fixar bruden till sin unge herre. Intrigen är fylld av farsartade förväxlingar, förklädnader och spring genom dörrar och fönster. Denna spexartade musikal med musik och sångtexter av Stephen Sondheim hade urpremiär på Broadway 1962 där den upplevde 966 föreställningar. AB Knäppupp var först med att presentera musikalen för svensk publik på Idéon i Stockholm 1965. Den listige slaven Pseudolus spelades av Lars Ekborg. I övriga roller sågs bl.a. Sune Mangs, Stig Grybe, Mari Ade, Frej Lindkvist, Margareta Sjödin och Sten Ardenstam. Gösta Bernhard svarade för regi och manusbearbetning. Allan Fagerström i Aftonbladet avskydde pjäsen och sablade ned den rejält i sin recension: ...

"Bäst i stan" var namnet på 1973 års Kar de Mumma-revy på Folkan i Stockholm. Det var en revy som innehöll ovanligt lite Kar de Mumma. Många av texterna hade andra upphovsmän: Kajenn, Lasse Berghagen, Beppe Wolgers, Björn Clarin, Lars Forssell och Barbro Hörberg. Barbro Lill-Babs Svensson var årets revyprimadonna. Runt henne fanns veteranerna Stig Järrel, Inga Gill, Lasse Berghagen, Rolf Bengtson och så nykomlingen Peter Harryson. Baletten bestod av Åke Norin, Hedy Bengtson, Ulla-Britta Wetterholm, Annika Ekstrand, Lillemor Ohlson och Christer Reveny. Hasse Ekman stod för regin, Gordon Marsh för koreografin, Per Lekang hade skapat dekor och kostymer. Knud Jörgensen var kapellmästare för en orkester på fyra man. Ur innehållet minns man gärna Stig Järrel som pratglad Östermalmsdam vid valurnan. Järrel och Inga Gill i en hejdlös parodi på Ingmar Bergmans "Scener ur ett äktenskap". Rolf Bengtson i en karikatyr av Henry Kissinger och så Lill-Babs finstämda hyllning till ...

"Husbonden - piraten på Sandön" är en grym sjörövarhistoria som delvis bygger på verkliga händelser. Romanen skrevs av Mats Wahl och den filmatiserades för TV 1989 i regi av Kjell Sundvall. Den handlar om piraten Peter Gothberg och hans familj som levde på den isolerade och svårtillgängliga Gotska Sandön på 1800-talet.  Under svåra stormnätter förliste många skepp på de långgrunda stränderna. Aldrig någonsin kom en enda besättningsman levande från ön efter haverierna. Rykten spreds att det var Peter Gothberg som red ut med sin häst och lykta och lurade skeppen på grund. Sedan slog han och hans döttrar ihjäl sjömännen för att sedan plundra lasten. Bland Fåröborna lever ännu legenden om den hemska Peter Gothberg. Än idag står Gothbergs lada kvar på Gotska Sandön som ett skrämmande minne. Om besättningarna var för stora lär Gothberg ha lurat in sjömännen i ladan och sedan skjutit dem genom gluggar i väggarna. I TV-serien blir 14-årige Kalle dräng hos Peter Gothberg. Gothbergs eg...

"Räddad" av Edward Bond var en av 1960-talets mest uppmärksammade pjäser i den engelskspråkiga världen. Den handlar om en förortsfamilj där man för länge sedan upphört att förstå varandra. Familjelivet består i att man grälar, tiger eller tittar på TV. Den unga hemmaflickan föder ett barn lika välkommet som pesten. I avsaknad av barnafadern slår hon sig ihop med en pojkvän vars enda plus är hans hygglighet, hans någorlunda redliga vilja.  Hemlivet på fem man hand artar sig till ett helvete av trångboddhet, babyskrik, leda, aggressioner. Tillflykten blir ett ungdomsgäng, en grupp som innebär löften om spänning men vars samvaro reduceras till cynismer, kåkfararsnack och metalliska jargonger. Allt för att dölja deras osäkerhet och vilsenhet.  Det är detta gäng som svarar för styckets mest obehagliga scen - en explosion av det råa och komplett meningslösa våldet. Någon får tag i barnvagnen. Man börjar med att nypa babyn. Tävlingsmomentet infinner sig. Någon vill vara värre, någon...

Lena Dahlman från Hagfors i Värmland var teatertokig redan som barn. Men en bruksjänta kunde ju inte syssla med teater. Pengar till utbildning fanns inte. När hon var 17 år rymde hon med sin kusin Nisse till Stockholm. Han låg i lumpen där. Lena hade fem kronor på fickan och gick till Nalen som hon hört så mycket talas om. Hon hann bara innanför dörrarna innan Nalens legendariska chef Topsy Lindblom kom fram till henne och undrade om hon ville vara med i skönhetstävlingen Tusenskönan. En förutsättning var att hon uppträdde i baddräkt, så hon blev tvungen att ringa hem och be att få låna sin mammas baddräkt.  Lena Dahlman (1938-2016) Den blonda 17-åringen från Hagfors vann och utnämndes till 1957 års Tusensköna. Priset var en pokal och en tusenlapp.  Koreografen John Ivar Deckner fanns på plats i publiken under Nalenfinalen. Han erbjöd Lena statistjobb på Oscarsteatern om hon var villig att lära sig dansa. Hon nappade på anbudet, slet som ett djur och övade dans åtta timmar om ...

Varje stad med självaktning har sin egen revypappa. I Gävle var det Lars Sigvard som under många år svarade för den traditionella nyårsrevyn. Hans karriär sträcker sig tillbaka till slutet av 1940-talet då han anmälde sig till en amatörtävling utanför Ljusdal som han lyckades vinna. God tvåa kom Gösta Nordgren, senare riksbekant som "Snoddas". Lars Sigvard har glatt Gävleborna med såväl revyer som operetter, han har turnerat i folkparkerna, varit allsångsledare och uppskattad firarvärd i lokalradion. 1980 hette Lars Sigvards nyårsrevy "Go´natt Gävle", en föreställning med lokala giftigheter, ömsom råsopar och eleganta stick. Precis som en riktig lokalrevy ska vara. Som gästartist hade Lars Sigvard engagerat sin gamle turnékamrat Tjadden Hällström från Norrköping.  Tjadden hade mycket att göra i revyn och gestaltade såväl lille prins Carl-Philip som statsministerfrun Solveig Fälldin.  För övrigt medverkade paret Majvor och Snuffe Swedén, Åsa Holmgren och Gunilla Häll...

1985 prickade Curt Peterson in ännu en publikframgång i Borås. Från Göteborg hade han lånat in Sten-Åke Cederhök som medregissör och publikmagnet. Nyårsrevyn fick heta "Jubel i Klutariket", en blinkning till Cederhöks populära TV-program "Jubel i busken". Och jublades gjorde det verkligen i Bäckängsskolans stora aula med plats för 952 åskådare. Peterson kunde räkna in 27 utsålda hus när revyn var färdigspelad. Förutom Sten-Åkes egna monologer och kupletter skojades det med ämnen som bl.a. TV:s vinprovare, gympande hemmafruar och sjukhusets akutmottagning.  Sprattlarna från Lindome bjöd på fartfyllda dansnummer och bland de lokala aktörerna kan nämnas bl.a.  Charlie Oscarsson, Henry Augustsson och Marion Sigge.  "Årets Boråsrevy - Sten-Åke Show! Curt Peterson, revypappa i Knallestaden, har lyckats med konststycket att få Sten-Åke Cederhök, 72 år, att ställa sig på revyscenen igen. Och det lyfter verkligen den här föreställningen - jag har svårt att tänka mig att...

1974 var det tio år sedan revykungen Karl Gerhard gått ur tiden. Sonen Per Gerhard, teaterchef och regissör på Vasan, ville uppmärksamma detta med en hyllningskavalkad till sin far. Många var tveksamma och undrade om det var möjligt att sätta upp en Karl Gerhard-revy utan Karl Gerhard själv? Hans elegans, utstrålning och mästerliga framförande av sina kupletter levde fortfarande kvar i mångas minnen. Per Gerhard handplockade en ensemble där var och en fick framföra sina personliga tolkningar av Gerhards ibland rätt svårsjungna texter. All form av försök till imitation var bannlyst. Hjördis Petterson, Jan Malmsjö, Siw Malmkvist, Martin Ljung och Stig Grybe blev alla bedårande barn av sin tid. Därtill kom fyra snygga och dansanta flickor. Gunnar Svensson ledde en liten orkester på fem man. Mago gjorde både kostymer och dekor. För dansnumren svarade den utmärkte koreografen Gordon Marsh. Per Gerhard stod för urvalet av materialet. Han hade sållat bland 25 revyer och över 4 000 visor. Revy...

Alltsedan televisionens barndom har julen varit en av våra största TV-helger. Vi innesluts i en mysig julvärld där nyhetsprogrammen är de enda gluggarna utåt mot den andra världen, det oroliga klot som så bjärt kontrasterar mot helgens budskap om frid. En julafton i TV rymmer många traditionella inslag, naturligt nog när det är fråga om vår mest traditionsförankrade högtid. Julhelgen 1975 utgjorde inget undantag. Ljuslågor och marschaller lyste, julkalenderluckor öppnades, julsånger och hymner fick sin tid och Kalle Anka och annan lättare förströelse fick sin. I båda kanalerna rådde en väl avvägd balans mellan det andäktiga och glättiga.  Lars Orup hade fått hedersuppdraget att vara årets julvärd i TV1, han slösade inte med leenden men var trygg och trivsam i sin roll. Bosse Larsson bjöd för första gången på "Julnygammalt" tillsammans med Bröderna Lindqvist. Bland gästartisterna fanns Polarna med Jörgen Edman, Svenne och Lotta m.fl. "Julnygammalt" kom att bli ett åt...

Bertolt Brecht skrev sin folkliga komedi "Herr Puntila och hans dräng Matti" under ett besök i Finland sommaren 1940. Historien är baserad på berättelser av den finländska författaren Hella Wuolijoki.  Godsägaren Puntila är en suput. Full och glad är han allas bästa vän. Han anställer arbetare han avskedat dagen innan. Han förlovar sig med fyra damer samtidigt. Han lovar bort sin dotter Eva till sin dräng Matti. Men när han sedan nyktrar till grips han av ruelse och blir hård som flinta. Allt skär sig. Arbetarna lommar iväg igen. Fästmöerna får korgen. Matti återförs till sin underordnade roll som dräng och är inte längre aktuell som svärson. Den nyktre herr Puntila vill att dottern ska gifta sig med en diplomat. Nykter är Puntila en känd kugge i det kapitaliska maskineriet och lika otrevlig som han var trevlig när han var full. Matti står till slut inte ut och lämnar sin husbonde och förenar sig med sina kamrater ur arbetarklassen. Regissören Fred Hjelm svarade för en bejubl...

Hösten 1998 presenterade Upsala stadsteater "Svartbäckens ros", en musikal baserad på Owe Thörnqvists fantastiska låtskatt. Här fanns ingen story, inga repliker eller mellansnack, bara låtarna rakt av. Något mer behövdes inte, allt fanns redan i de finurliga texterna. Teaterchefen Stefan Böhm regisserade, Carsten Palmær gjorde urvalet av låtar - det fanns ca 300 att välja bland.  Publiken fick bl.a. höra den sorgesamma balladen "Ett litet rött paket", kärlekssagan mellan "Albin och Pia", den svängiga historien om sotaren "Hjalmar Bergström" och den om lilla fröken "Betty Fagerlund" med sin magra hund. I ensemblen fanns bl.a. Göran Engman, Mikaela Ramel och Anders Forsslund. Kettil Medelius var kapellmästare och arrangör. "Det spritter i kroppens alla delar och själen njuter i fulla drag" , rapporterade Uppsala Nyheter. "Det är en jämn ensemble, med musiker och dansare där alla obehindrat växlar mellan sång och andra rolle...

1986 års adventskalender "Julpussar och stjärnsmällar" var baserad på Hans-Erik Hellbergs böcker om den fiktiva orten Busnäs. TV-manuset skrevs av Håkan Jaensson och Arne Norlin, journalister på Aftonbladet. I Busnäs träffar vi kaféägarinnan Marianne (Mona Seilitz) och hennes son Jesper (Ronn Elfors) som lovat att ta hand om en liten flicka över julen, Emelie spelad av Emilie Gjers. Det blir en äventyrlig jul för Emelie och hennes nya kompisar. Till byn kommer också familjen Vanderman, bestående av konstnären Paul (Stefan Ekman), hans hustru Gloria (Sonja Hejdeman) och deras dotter Erika (Michaela Berglund).  Familjen är hemmahörande i Stockholm och pappa Paul som behöver pengar inför jul går till en konsthandel i Gamla Stan för att försöka sälja några av sina tavlor.  Konsthandlarna är inte så intresserade av Pauls egna motiv men vill däremot köpa en Rubenskopia som Paul har målat på skoj. Paul säljer tavlan efter viss övertalning. Vad han då inte anar är att konsthandlarna ...