Hagges revy "Slaget om Andersson" 1967


"Slaget om Andersson", kallade Hagge Geigert sin nyårsrevy 1967, hans tredje på Lisebergsteatern i Göteborg. Herr Andersson, gestaltad av Olle Andersson, fick symbolisera alla ytterligheter i samhället. Han var ateist, suput, matvrak, playboy och kulturradikal. Kring honom slogs de goda makterna, monarkisterna, pingstvännerna, lantbrukarna och försvarsvännerna. De goda representerades av Georg Adelly, Laila Westersund, Inger Juel, Hans Wahlgren och Gittan Kjell. Mille Schmidt regisserade, Walter Larsson var kapellmästare och Ingemar Wiberg svarade för dekor och dräkter. 
Första kvarten handlade alltså om herr Andersson, sedan lämnades plats för fristående nummer med göteborgsanknytning och TV-aktualiteter. Här gisslades Sveriges Radios underhållningsprogram för pensionärer. Bara för att man råkat fylla 67 behöver man inte nödvändigtvis uppskatta dragspelsmusik. Olle Andersson mediterade över socialdemokratisk tidningsdöd i monologen "LO:s familjegrav". Primadonnan Inger Juel framförde revyns starkaste nummer, kupletten "Morronluft" som handlade om de nynazistiska framgångarna i Bayern. Numret medförde att Hagge fick anonyma hot via brev och telefon. 
Inger Juel väckte för övrigt stor uppmärksamhet redan på presskonferensen före premiären. Hon var en mycket frigjord kvinna och när hon skulle berätta om sina uppgifter i revyn sa hon: "Tänk om jag gör så här" och drog snabbt upp jumpern inför alla journalister och fotografer. Just i det ögonblicket brände en fotograf från tidningen SE av en bild. Bilden på Inger Juels bara bröst vandrade sedan genom hela svenska pressen. 
Laila Westersund spelade en hemmafru som av misstag sett Lars Ulvenstams TV-program "Studio 66", hon trodde nämligen att programmet hette "Studio 6". Och så blev hon alldeles vansinnigt kulturell. Westersund håvade annars in mycket beröm för sitt nummer "Allt-i-ett-artisten" där hon pricksäkert imiterade artister som Ulla Sallert, Eartha Kitt, Lill Lindfors och Judy Garland. 
Imiterade gjorde även Hans Wahlgren. I "Trollkarlen från Dramaten" växlade han skickligt mellan Per Oscarsson, Jan Malmsjö och Ernst-Hugo Järegård. 
Finalen utspelade sig under den nya Älvsborgsbron med Laila som Johanna i Brunnsparken och Olle i skepnad av Gustav II Adolf.

Olle Andersson vid LO:s familjegrav

"Slaget om Andersson" fick mer ros än ris av kritikerna. Hårdast i sin bedömning var Tony Kaplan i tidningen Arbetet: "Man har tidigare spårat en elegant satir, en finessrik udd och ett visst salt hos Hagge Geigert. Den senaste upplagan av Geigerts revykonst är, på några undantag när, snarare elak och oförskämd än rolig och ironisk."
Jan Richter i Expressen: "Geigert är tidsmedveten, har ögonen med sig. Är han på det litet galna humöret kan resultatet bli briljant, som i Gittan Kjells och Laila Westersunds dilleri för pensionärer."
"Det nya årets revy på Lisebergsteatern hör till Hagge Geigerts bättre, varmed inte sagt att den skulle vara något mästerverk. Geigert besväras fortfarande av sin beskedlighet som måste vara till hinder i jobbet för en revyproducent. Han kan fräsa till ett slag när han får hålla sig långt borta på ofarlig mark - hos nazister i Bayern t ex - men så snart han närmar sig det egna intresseområdet - Göteborg med omnejd - blir han tam som en huskatt i Harry Hjörnes sätteri", ansåg Göran Ström i Dagens Nyheter. 
Göteborgs-Tidningen: "Menlös är Hagge långt ifrån och roligt har man åt i varje fall vartannat nummer." Torsten Ahlberg i Svenska Dagbladet lyfte särskilt fram Laila Westersund: "Lilla Laila Westersund är en stor tillgång. Allt hon tar sig för som kulturmänniska, allt-i-ett-artist eller vad det vara må gnistrar av artistiskt styrd odygd, i solo eller ensemble."
Uno Asplund i Handelstidningen summerade revybesöket: "Slaget om Andersson kommer att pågå länge, och blir ännu slagkraftigare om fältherren tar fram blåpennan på ett par ställen och placerar om så att den påtagliga nedåtkurvan mot slutet trollas bort - trots småtrevligt Haggeprat med pepparkaksutdelning och en final i Gustav Adolfs, Johannas och Lasse Dahlquists lokalpatriotiska tecken. Som revyunderhållare har Hagge Geigert som helhet sällan eller aldrig lyckats bättre på Lisebergsscenen."


Se även:

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ulf Elfving och bapelsinen

"Sound of Music", Folkan 1982-83

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp