"Skuggan av Mart", Dramaten 1948-49

Stig Dagermans tragedi "Skuggan av Mart" gavs på Dramatens lilla scen 1948-49 med Per Oscarsson och Tora Teje i huvudrollerna. Pjäsen handlar just om skuggor. När människor dör blir deras skuggor kvar, skrämmer oss, fostrar oss eller rentav dödar oss. 

Marts skugga är obarmhärtig. För Marts bror Jakob som fortfarande är i livet är Mart en hjälte, ett ideal som Jakob omöjligt kan leva upp till. Jakob är halvblind, ful och svag. Han är otymplig, räddhågad, tafatt med kvinnor och son till en mor som avskyr honom. 

Att vara ful och svag är inte tillåtet, men Gabriel är det ändå. Och ännu värre: han är beredd att acceptera att han är det, beredd att bygga sin existens på två så motbjudande fakta. Detta måste naturligtvis förhindras och hur det går till att göra det är vad pjäsen handlar om.

Dagens Nyheters recensent Ebbe Linde tyckte inte om föreställningen och beskrev den som trög och tungfotad men menade att den kunde vara värd att se ändå: "Man kan se den för Tora Tejes skull. Man ser en stor skådespelerska i en ganska osympatisk och för henne inte särskilt tacksam roll. Man kan se den för hennes unga medspelare, för man tycker det är roligt att se ungdomen komma fram, och man kan se den för Stig Dagermans skull..."

I Svenska Dagbladet menade man att pjäsen var ett genombrott för den unge Per Oscarsson i rollen som den olycklige Gabriel: "Oscarsson är oavbrutet inne på scenen, men inte ett ögonblick slappnar intresset för hans tolkning av denna jätteroll. Den sjuka, förlamade ödsligheten i Gabriels värld kunde inte åskådliggöras bättre än han gjorde det i inledningsakten; långsamheten i hans reaktioner, det snubblande, halvt stammande talet, hans sätt att röra sig, motvilligt som en dödstrött gengångare, allt var lika perfekt."

Se även:

"Tokiga grevinnan", Dramaten 1950

"Fallna änglar", Dramaten 1951