"Gröna Hund" på Gröna Lund 1962

-

Idag är det 60 år sedan revyn "Gröna Hund" hade premiär på Gröna Lund i Stockholm. Det var då Hasse Alfredson började knäppa ihop västen med gylfen i rollen som Valfrid Lindeman.
Valfrid Lindeman skulle få många efterföljare under de kommande åren.
"Gröna Hund" var AB Svenska Ords första revy och blev startskottet för en ny epok i svensk nöjeshistoria. Hans Alfredson och Tage Danielsson, HasseåTage, blev ett begrepp.
Här gjorde jazzsångerskan Monica Zetterlund sin debut som revyartist, hennes samarbete med AB Svenska Ord blev långvarigt. När Monica tvingades avbryta sitt Gröna Hund-engagemang p g a andra åtaganden ryckte Gunwer Bergkvist och Sonya Hedenbratt in som ersättare.
Revyräven Mille Schmidt fanns med, liksom Lissi Alandh, Lasse O Månsson och Muriel Ali. Kapellmästare var den skicklige jazzpianisten Gunnar Svensson, även han blev en av de viktigaste murstenarna i AB Svenska Ord.
Bland de minnesvärda numren i "Gröna Hund" kan nämnas "Kalinka", sången om rymdhunden Lajka. Thore Skogmans oskyldiga "Storfiskarvals" blev i Tages händer till den satiriska "MRA-visan". Här gjorde Hasse sin monolog "Ringaren" som handlade om den folkliga pastor Jansson och hans syn på statskyrkan. "Ringaren" blev en klassiker som förevigades på grammofonskiva och spelades flitigt i radion, alla kunde citera ur den.


Kritikerna var välvilligt inställda till "Gröna Hund". Signaturen Y i Svenska Dagbladet skrev: "Stora jublet bröt ut ett par gånger bl.a. vid en rysk tablå kring Monica Zetterlund som sjöng en visa till en levande liten rymdhund och Hans Alfredson som dansade kosackdans (med en pall fastbunden under stussen). Regin var rapp och rörlig, ibland rörig, men det gick undan. Man hann knappt applådera mellan numren."
Sixten Ahrenberg i Aftonbladet: "Det är en tekniskt ofullgången föreställning, det är lite hemmateater ibland, studentspex emellanåt, amatörjippo dessemellan, glansfull revy periodvis. Tillsammans har dock Gröna Hund en valpaktig charm och ett lekhumör, som satte jetfart på applåderna."
Alf Montan i Expressen: "Som helhet är Gröna Hund en rapp, skärpt och väl avvägd revy. Ibland elak, ofta kvick och i några fall rent av djärv."
Barbro Hähnel i DN: "Gröna Lunds revy är anspråkslös till formatet, men oerhört trevlig. Under de 90 minuter som de medverkande utövar sin konst skrattar man så mycket att det fyller flera dagars ranson."

Se även:
"Svea Hund på Göta Lejon" 1976

Kommentarer

  1. Tony27 april 2022 kl. 08:39

    Här är det ju välkända namn och allmänt välkänt och ofta hört och sett på radio och TV under uppväxten och framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nöjesvirveln28 april 2022 kl. 10:02

      Ja, Gröna Hund tillhör de klassiska revyerna.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ulf Elfving och bapelsinen

-
Bild
Radioprataren Ulf Elfving fyller 80 år idag och det kan vara på sin plats att uppmärksamma hans mest populära radioprogram "Upp till tretton". Programmet kan närmast beskrivas som ett "Ring så spelar vi" för barn. Här fick barnen ringa in och snacka med programledare Elfving, svara på en tävlingsfråga och få en önskelåt spelad. Svarade man rätt fick man en eller flera grammofonskivor i vinst. "Upp till tretton" hade premiär 1970 och blev en långkörare. Cirka 5 300 telefonsamtal senare lade Elfving på luren, sista programmet sändes 1992. I det sista programmet gjorde Ulf Elfving en kupp. Alla tävlanden fick storchanspris, det vill säga fem LP-skivor. De som hade syskon fick en extra skiva. De barn som inte kunde svaren fick generösa ledtrådar för att kunna svara rätt på frågan. Den kuppen kostade Sveriges Radio ca 8 000 kronor i skivkostnader. Ulf Elfving 80 år idag. Det blev många minnesvärda samtal från snacksaliga och impulsiva barn under de 22 åren som
Läs mer

"Sound of Music", Folkan 1982-83

-
Bild
Rodgers och Hammersteins "Sound of Music" är en av 1900-talets största musikalsuccéer. Den hade urpremiär på Broadway 1959 där den spelades 1 443 gånger. I London gick den sex och ett halvt år i sträck. 1965 kom den flerfaldigt Oscarsbelönade filmversionen med Julie Andrews i den kvinnliga huvudrollen.  Förväntningarna var således stora när "Sound of Music" äntligen fick sin Stockholmspremiär på Folkan hösten 1982. Det var en jättesatsning med ett 70-tal personer engagerade varav 35 på scenen. Men teaterchefen Olle Kinch kunde känna sig lugn då merparten av föreställningarna var utsålda redan före premiären. Handlingen torde vara bekant för de flesta: Den okynniga klosternovisen Maria skickas som guvernant för sju barn hos en kapten som är änkling och heter von Trapp. Barnen är militäriskt drillade, benhård disciplin gäller. Men i och med Marias ankomst kommer sång, dans och lek in i det glädjelösa hemmet.  Efter hand uppstår tycke, inte bara mellan Maria och barnen
Läs mer

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp

-
Bild
Jo, visst fanns det en vägförvaltning i Skultorp. Den blev rikskänd tack vare sketchen "Sjukkassan" som Sten-Åke Cederhök och Rulle Lövgren gjorde sådan succé med i tv-serien "Låt hjärtat va me" 1969. Sketchen handlar om hur Sten-Åke ringer till sjukkassan för att sjukskriva sig men möts av en automatisk telefonsvarare. Han ringer upp igen men hamnar istället hos vägförvaltningen i Skultorp där han möts av en mycket västgötsk telefonsvararröst: "Detta är vägförvaltninga i Skultôrp. Jour... jour... ja, han som har hand  om´et..."  Sketchen skrevs till en Skaraborgsrevy i slutet av 1950-talet. Upphovsmannen hette Curt Dahlin och var revypappa i Skövde men Rulle Lövgren var med under sketchens tillkomst.  Automatiska telefonsvarare var ett nytt påfund och man ringde runt till olika ställen för att hitta inspiration. Poängen kom när man ringde till vägförvaltningen i Skultorp där man hittade den verkliga förebilden till telefonsvararrösten. Vederbörande ku
Läs mer