Nöjesvirveln

För den västsvenska revypubliken är namnet Ingvor Wennberg säkert bekant. Hon föddes rakt in i nöjesbranschen, pappan var den göteborgske revyartisten Nisse Wennberg. Det var i en av hans revyer på Nya Folkan som Ingvor debuterade 1943. Hon kom att medverka på många revyscener i Västsverige, i Halmstadsrevyn hos revykungen Palle Palmé, i Curt Petersons Boråsrevyer på Folkan och hos Lars Helander i Boråsparken. Hon ingick i Stora Teaterns ensemble när man gav sig ut på folkparksturné med operetten "Kyska Susanna" och hon gästspelade i Gösta Bernhards Casinorevy på Lisebergsteatern. Under fyra år turnerade hon med kabarégänget "Glada fyran".  Minns ni den norsk-svenska thrillerserien "Röd snö" med Tomas von Brömssen i rollen som den något bortkomne Evert Lind? Det är Ingvor Wennberg som spelar hans mor Ruth Lind, föreståndarinna för pensionatet där kusligheterna utspelar sig.  Ingvor Wennberg som Pippi Långstrump. Men det var genom sitt långa sa

Det finns många roliga anekdoter om revykungen Ernst Rolf. Han lär ha varit en mycket charmerande herre, omöjlig att bli arg på. Vid ett tillfälle skulle Ernst Rolf träffa teaterkungen Albert Ranft för att diskutera ett samarbete. Mötet var bestämt till klockan tre på eftermiddagen. Klockan slog tre men ingen Rolf syntes till och han syntes inte ens när klockan slog fyra. Albert gick av och an på golvet som en retad tiger, han var sannerligen inte van att vänta och då Rolf äntligen dök upp utbrast han: "Hur kan man vara så förbannat vårdslös med tiden?" "Lugna dej, Albert! Lugna dej! Jag har varit på frukost hos Daniel Fallström. Kan du förresten göra så här? På ett ögonblick hade Rolf fått av sig rocken, kastat sig på golvet, fört benen över huvudet så att tåspetsarna nådde golvet och reste sig därefter triumfatoriskt.  "Va fan menar du med det där?" skrek Ranft. "Här är det fråga om viktiga saker". "Ja, men kan du göra det då?&quo

Jarl Borssén var gästen med minimala gester i TV-succén "Gäster med gester". Det gällde att få fram en mening med hjälp av charader. Medan de andra aktörerna ofta flaxade och rullade runt på studiogolvet stod Jarl Borssén i stort sett stilla. Han bara höjde ena ögonbrynet, gestikulerade lite med händerna, satte pekfingret i luften och såg så där underbart klurig ut som bara han kunde, eller totalt nollställd. Jarl Borssén var verkligen de små medlens mästare. Man kan säga att han var Per Anderssons raka motsats, för att dra en parallell till en nutida komiker. Jarl hade förmågan att bara stå helt stilla och tyst medan publiken skrattade sig fördärvade. Hans förebilder var de brittiska komikerna Laurence Oliver och Alec Guiness. Jarl Borssén (1937-2012) Jarl Borssén började redan som ung att spela lokalrevy hemma i Borås. I mitten av 1960-talet for han till Stockholm och sökte jobb hos Kar de Mumma på Folkan.  Inga Gill lär ha suttit i salongen när Borssén gjorde sitt

Idag fyller sångerskan Ewa Roos 70 år. Grattis! Ewa från Borås har roat svenska folket sedan hon var 13 år. Hon debuterade som vokalissa i Bosse Lidéns orkester efter att ha fått tillstånd från Barnavårdsnämnden att få vara ute och sjunga efter klockan nio på kvällen. Genombrottet kom 1968 med den glada slagdängan "Vilken härlig dag" som rusade upp på Svensktoppens första plats. Än idag är vi många som minns den käcka låten. Det blev många grammofonskivor för Ewa i 60-talets slut: "Amors pilar", "Tre små ord och jag förlåter", "Ina, Nina och Stina", "Det lönar sig inte med tårar i år" och allt vad dom hette.  Nu är det längesen Ewa Roos lämnade schlagerbranschen, hon har istället utvecklats till en pålitlig musikal- och revyartist. Hon kan stoltsera med att ha sålt fler singelplattor än Beatles, även om det bara var för en dag och endast i Borås. Året var 1963 och de långhåriga grabbarna från Liverpool var på plats i en skivbutik i B

Året var 1961 och platsen Linköpings Folkets Hus. Folkparkerna arrangerade sitt årliga artistforum där nya talanger skulle visa upp sig med hopp om att få framtida engagemang. Det hade varit en ganska sömnig tillställning. Olle Björklund var presentatör och hade haft många nervösa debutanter att tala lugnande ord med, men få som verkligen kunde betraktas som fynd. Den församlade skaran av folkparksgubbar hade försjunkit ner i en dvala som knappast räckte till för en hövlig applåd åt vad som bjöds. Det var då det hände! In på scenen kom ett yrväder från Trollhättan vid namn Laila Westersund. Olle Björklund började tala vänligt och snällt med henne. Till sist tyckte yrvädret att det kunde vara nog snackat: - Är du nervös? frågade hon. Och så rev hon av två nummer till eget gitarrackompanjemang, det första en parodi på den rockande samen och hans "Vid foten av fjället" och därefter den populära schlagern "April April" där hon klämde i med en rejäl busvissling i r

Skådespelaren Åke Harnesk avled i fjol bara några veckor före sin 92-årsdag. Den nyheten tycks helt ha gått dagspressen förbi. Allt jag kan finna är några minnesord i tidskriften Opera. Åke tillhörde de verkligt populära artisterna vid Stora Teatern i Göteborg under 20 års tid. Han var en strålande sång- och dansman och förgyllde otaliga operetter och musikaler med sin medverkan. "Greven av Luxemburg", "Glada Änkan", "Tiggarstudenten", "Cirkusprinsessan", "Mannen från La Mancha" och många fler. Sista gången han stod på Storans scen var som generalen i "Animalen", mannen med två ansikten.  Åke Harnesk (1926-2018) Åke Harnesk tog sina första stapplande steg på tiljorna hos Nynäshamns teateramatörer. Innan han blev professionell aktör drev han en fiskaffär i Ösmo. Efter några år som dubbelarbetande amatörskådespelare och fiskhandlare ställde fru Maj ultimatum: antingen affären på heltid eller skådespeleri på riktigt. Åke stä

Det var längesedan man hörde talas om den frejdiga skådespelerskan Eva Bysing. På Wikipedia läser jag att hon är född 1943. Vid 76 års ålder har man väl all rätt i världen att dra sig tillbaka, men det känns som det är väldigt många år sedan Eva syntes i något större sammanhang. Senast jag hörde talas om henne var nån gång kring millennieskiftet när hon gästspelade i Mats Ljungs nyårsrevy i Skara. Annat var det förr, då förekom Bysing flitigt både på TV och teaterscener. Hon hette Eriksson från början,  spelade amatörrevy i Västerås och höll på att utbilda sig till förskollärare när hon slog igenom med dunder och brak i "Hylands hörna" då man behövde en värdinna från Västmanland. PR-gubbarna gillade inte namnet Eriksson så det blev Bysing efter Evas hemort Bysingsberg. Eva fick lägga förskolläraryrket på hyllan för nu följde en minst sagt intensiv karriär. Det blev krogshow med Bosse Parnevik, skivframgång med "Ärtiga Märta", revy i parkerna med Tjadden Hällström

Sonya Hedenbratt, den goa jazzsångerskan från Fjällgatan i Masthugget i Göteborg, lär ha tagit en enda sånglektion i hela sitt liv. Sångpedagogen ville genast arbeta bort hesheten i Sonyas röst. Då gick Sonya därifrån och kom aldrig mer igen. Aldrig lärde hon sig noter heller, melodierna prickade hon in ändå - absolut gehör kallas det för.  Hon fick sitt stora genombrott hos Topsy Lindblom på Nalen i Stockholm 1951, då hade hon redan vunnit en vokalisttävling på hemmaplan och korats till Göteborgs Doris Day. Simon Brehm engagerade henne till Bal Palais i Stockholm 1953. Han höll på att sätta ihop Sveriges absolut bästa jazzorkester och ville ha Sonya som vokalist. Men Sonya vantrivdes i huvudstaden och efter bara tre och en halv månad packade hon sina väskor och åkte hem igen. Sonyas ersättare var en ung och okänd flicka från Järvsö vid namn Barbro Svensson.  Sonya Hedenbratt (1931-2001) Det har sagts att Sonya Hedenbratt skulle kunna ha gjort världskarriär och tjäna rikti

Jag läste att den härlige Skövdekomikern Runo Sundberg helt nyligen fyllde 90 år! Grattis! Runo blev rikskändis med monologen "Lanthandlar´n", den harklande gubben som drivit en handelsbod på Västgötaslätten i många herrans år men tröttnade när stamkunderna svek och började göra sina inköp i "staaaaden". - Vi handlar inte av dej längre för du har ingen service! - Nej, inte tänker jag ta hem nån heller. Det blir bara liggande i hyllorna... Men det gick trögt för "Lanthandlar´n" i början. Vid premiären i Norrköpings Folkets Park valborgsmässoafton 1967 blev monologen en flopp. Stadsborna kände ännu inte till problemet med nedlagda lantaffärer. Men tiden hann ifatt även tätortsbor.  I december 1969 framförde Runo sin monolog om "Lanthandlar´n" i teves "Önskeprogrammet 90 1950" och då slog det till ordentligt. Nu garvade hela Sverige åt den filosoferande handelsmannen som för tio öre skar så nära falukorven han kunde...  Einar Svensson