"Jag vill träffa Mjosov", Riksteatern 1975

"Jag vill träffa Mjosov" är något så ovanligt som en rysk fars. Valentin Katajev skrev den här satiriska  pjäsen redan på 1930-talet men den fick sin urpremiär först 1946. I Sverige upptäcktes pjäsen på 1970-talet, det var Malmö Stadsteater som var först med att ta upp den på repertoaren. 1975 var det Riksteaterns tur. 

Intrigen utspelar sig på vilohemmet Solrosen i Moskvas utkanter. På hemmet vilar sig byråkratfunktionären Mjosov varje söndag. En lägre tjänsteman uppsöker honom för tillstånd till köp av målarfärg. För att komma in på det berömda vilohemmet uppger han sig att vara make till en berömd traktorförerska, just medaljerad. Hon dyker givetvis upp på Solrosen, liksom hennes riktige make, liksom Mjosovs älskarinna, liksom älskarinnans man o.s.v. Det blir förväxlingar och spring i biljardrummet, in och ut ur trånga garderober och ännu trängre klockfodral... I själva verket är farsen en satirisk känga till den sovjetiska byråkratmoralen.

I Riksteaterns version spelades Mjosov av Hans Lindgren och den lille tjänstemannen var en roll som passade utmärkt för Jarl Borssén. 

Gunvor Pontén gjorde en vildsint professorsfru och Rut Cronström gestaltade pensionatsvärdinnan som förgäves försökte lugna alla inblandade genom att skicka dem i tallbarrsbadet eller låta doktorn söva ner dem. I övriga roller sågs bland andra Pierre Lindstedt, Brita Billsten, Monica Nordquist och Olle Ljungberg. Föreställningen regisserades av Yngve Nordwall och för dekoren svarade Ingvar Danielsson. 

Brita Billsten och Jarl Borssén

"Riksteaterns version av Mjosov jagar mer efter vänliga lustigheter än efter satiriska snärtar. Accepterar man detta har emellertid föreställningen avgjort underhållningsvärde. Man ler med nöje åt Jarl Borsséns jagande målarfunktionär. Med stilla vanvett behärskar han den kollisionssituationskomik det rör sig om när man ständigt möter fel personer i rätta dörrar och tvärtom", skrev teaterkritikern Bengt Jahnsson i Dagens Nyheter. 

Elisabeth Sörensen i Svenska Dagbladet konstaterade att visst kan vi spela fars i Sverige och gav Hans Lindgren ett särskilt omnämnande: "Mjosov handhas av Hans Lindgren, den borne farsaktören med förmåga att verka avslappnad mitt i sin tekniska precision och exakthet."

Se även:

"Omaka par", Riksteatern 1974-75

"Wienerblod", Riksteatern 1973