"Röde Orm från Kullen", Malmö Stadsteater 1978-79

Läget på Malmö Stadsteater var allt annat än lugnt när teaterchefen Rolf Rembe sjösatte mastodontprojektet "Röde Orm från Kullen". 

Publiksiffrorna hade länge pekat nedåt, det förekom interna bråk i huset och ekonomin var i gungning, nio miljoner back på två år. Skådespelarna klagade över att verksamheten bestod av mer möten än teater. Det talades om teaterkris i pressen.  

Skulle "Röde Orm från Kullen" bli den räddningsplanka som teatern så väl behövde?

Musikalen baserades på Frans G. Bengtssons saga om den trubbnäste skånepågen, som rövades bort av vikingar, rodde som galärslav i Medelhavet och slutligen, kristnad och klokare, återvänder hem med kungadottern Ylva som brud och slagvärdet Blåtand vid sidan.

Idén till projektet föddes redan 1968 när kompositören Bengt-Arne Wallin och regissören Pierre Fränckel arbetade med musikalen "Hår" på Scala i Stockholm. Projektet fick fastare former när Lars Björkman plockades in som dramatiker.

Den 24 september 1978 var det urpremiär på Malmö Stadsteaters stora scen. Två miljoner hade satsats. Över 100 skådespelare, dansare och musiker var engagerade i föreställningen. 

Tommy Körberg spelade huvudrollen som Orm. Pierre Lindstedt gjorde hans polare Toke. Halvar Björk blev föreställningens sammanhållande länk i berättarrollen som prästmunken Willibald.

Birgitta Smiding, Sölve Dogertz, Kisa Magnusson, Marianne Mörck och Haakon Svenson var bara några av många effektiva och applådknipande kuggar i den stora ensemblen.

"Röde Orm" blev en storslagen show där alla resurser användes. Det var sång och dans, häftiga slagsmål och dueller, huvuden rullade, skepp äntrades, fort stormades... 

Vladimir Puhony hade skapat en imponerande scenografi, bland annat fick publiken uppleva ett stort vikingaskepp segla över scenen.

Recensenterna var smått hänförda över resultatet: "Vi har fått en ny svensk musikteaterpjäs, olik det mesta man skådat. Låt vara lite omständlig, lite trög, lite skrikig här och var. Men det är sådant som hör till en premiärföreställning på tre och en halv timmar. Så låt oss inte vara njugga utan helt enkelt glatt utropa: Vilken festlig teaterupplevelse, vilka scenbilder och vilken spännande musik!" utropade Sven Malm i Svenska Dagbladet.

Bertil Palmqvist i Arbetet: "Körberg och Lindstedt som kumpanerna Orm och Toke gör ett jättejobb. Körberg tycks bara bli bättre med varje stor uppgift han får och Lindstedt gör rimligtvis sitt livs roll hittills."

"Tommy Körberg visar än en gång sitt format och sin mångsidighet: han agerar - på skånska! - nästan lika säkert som han sjunger, och det vill ju inte säga så litet", berömde Lars Lindström i Expressen.

Bo Lundin i GT: "En som det lyser om är Halvar Björk, som i munken Willibalds gestalt tjänstgör som sarkastisk berättare. Han fångar ens uppmärksamhet från första repliken och håller en, ironisk, flinande, butter och komisk pjäsen igenom."

Bengt Jahnsson i DN: "Nog borde det här gå. Publiken får sitt, kassan får sitt och även det konstnärliga samvetet, ty originalitet saknas inte."

Sune Örnberg i G-P: "Röde Orm är ett attraktivt stycke. Föreställningen är lång och så späckad av upptåg att själva infallsrikedomen kändes monoton en stund i andra akten. Men man vaknar till liv igen - som helhet är Röde Orm en fröjd för öga och öra."

Även om inte "Röde Orm från Kullen" helt kunde rädda Malmöteaterns skrala ekonomi så blev den en välbehövlig framgång. 103 föreställningar sågs av 124.972 personer. Föreställningen dokumenterades av SVT och musiken gavs ut på skiva.

Se även:

"Jösses flickor", Malmö Stadsteater 1976

"Swedenhielms", Malmö Stadsteater 1972