"Svartbäckens ros", Upsala stadsteater 1998-99


Hösten 1998 presenterade Upsala stadsteater "Svartbäckens ros", en musikal baserad på Owe Thörnqvists fantastiska låtskatt. Här fanns ingen story, inga repliker eller mellansnack, bara låtarna rakt av. Något mer behövdes inte, allt fanns redan i de finurliga texterna.
Teaterchefen Stefan Böhm regisserade, Carsten Palmær gjorde urvalet av låtar - det fanns ca 300 att välja bland. 
Publiken fick bl.a. höra den sorgesamma balladen "Ett litet rött paket", kärlekssagan mellan "Albin och Pia", den svängiga historien om sotaren "Hjalmar Bergström" och den om lilla fröken "Betty Fagerlund" med sin magra hund.
I ensemblen fanns bl.a. Göran Engman, Mikaela Ramel och Anders Forsslund. Kettil Medelius var kapellmästare och arrangör.
"Det spritter i kroppens alla delar och själen njuter i fulla drag", rapporterade Uppsala Nyheter.
"Det är en jämn ensemble, med musiker och dansare där alla obehindrat växlar mellan sång och andra roller. Multimusikanten Kettil Medelius gör allt och spelar allt och sådan är showens anda. Lekfullhet och spelglädje", berömde Jens Peterson i Aftonbladet.
Björn Linell i Dagens Nyheter: "Stående ovationer hos en publik som till stora delar var med när det begav sig - men i bästa fall applåderade vi inte bara ett minne, eller en saknad som vi ljuvligt smärtsamt påminns om. För gång på gång kommer jag på mig med att le åt rim och skratta åt formuleringar hos Owe Thörnqvist som jag nu hör för första gången."
Sven Malm i Svenska Dagbladet rosade den mång- och sångkunniga ensemblen: "Här sitter det perfekt och huvudorsaken stavas Anders Forsslund, f d Fria Pro-artist, basist och sångare. Han är lysande i många nummer... En annan stor liten artist är Mikaela Ramel, Povels barnbarn som nog får ett s k genombrott här. Hon är särskilt fin i ett par ballader och hörde man inte lite av farfar Povels nyanser i hennes sång? Göran Engman är en annan duktig artist (minns den buttre fiskaren i tv-serien Skärgårdsdoktorn) som sjunger och spelar allehanda instrument."
Anders Björkman i Expressen: "... för detta är vad som på Broadway brukar kallas för en feel-good-show, åtminstone för den mogna publiken."
"Svartbäckens ros" blev en av de största framgångarna i Upsala stadsteaters historia. Den fanns på teaterns repertoar till och från under fem års tid och gästspelade även på andra scener. Folk gick man ur huse för att lyssna på Owe Thörnqvists godingar.
Vid premiären satt Owe själv i salongen och ropades upp på scenen när det var dags för extranumret. Snabbt fiskade han upp munspelet ur bröstfickan och fick hela teatern att gunga och sjunga med i "Varm korv boogie".


Se även:
Nyårsrevyn "Nu e´re dax igen", Uppsala 1954-55

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Flott och lagom", Stora Teatern 1991-92

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp

"Grease", Chinateatern 1991-92