"Telefonväktarna" - ett snacksaligt program!

Den 13 december 1966 var det premiär för radioprogrammet "Telefonväktarna" med trion Pekka Langer, Moltas Erikson och Carl-Uno Sjöblom.
Programmet var något av en motsvarighet till nutidens populära "Karlavagnen". Lyssnarna fick ringa in och prata fritt ur hjärtat, ställa frågor och kanske be programledarna om goda råd.
Finessen med "Telefonväktarna" var att programmet ständigt var fyllt av överraskningar, ingen visste hur samtalen skulle sluta, det var happenings i etern.

Telefonväktarna - Moltas, Pekka och Carl-Uno.

Programmet blev så populärt att det blev kaos i telefonväxeln. Uppåt 9 000 människor kunde köa i slussen under varje sändning, ungefär 20 hade nöjet att komma fram och få samtala med de tre slagfärdiga programledarna. 
Det blev många minnesvärda samtal t.ex. damen som varit med om några bordsseanser och var övertygad om att hon upplevt ett övernaturligt ingripande. Hon berättade utförligt om vad glaset stavat sig till, hur allting hade gått till och vad det kunde betyda. 
En porrförfattare från Lund ringde in och ville ha hjälp att avsluta sin roman. Det blev omsider uppenbart att han blev kittlad av chansen att få säga "runda ord" direkt i etern, sådant var mycket känsligt på den tiden.
Ibland blev samtalen riktigt hetsiga, framför allt kunde Moltas ilskna till och skälla ut telefonören i andra änden om denne hade alltför fördomsfulla åsikter.
Vid ett tillfälle ringde en man in och irriterade sig på att kristna fick för mycket programtid i radion men inte ateister. Kyrkan gjorde bara skada, påstod han. Snart ringde det en kvinna från Norrtälje och ville bemöta kritiken. Hon pratade länge och tog i så häftigt att Pekka Langer till slut undrade om hon inte målade fan på väggen? Nej, där har jag ett kors, replikerade hon!


"Telefonväktarna" sändes under två år i följd för att sedan göra efterlängtad comeback i mitten av 1970-talet. När underhållningschefen Stig Olin började rensa i tablån och bestämde sig för att lägga ner "Telefonväktarna" samt några andra populära program blev klagomuren nerringd av arga och besvikna lyssnare:
"Det vore stor skandal om de lade ner Telefonväktarna. Det är ju det roligaste radioprogram som finns, presenterat av tre kanonbra artister. Vem vill gå miste om fräne Moltas, snälle Pekka eller Klartext-Carl-Uno? Stig Olin var nog en trevlig kille för en 15-20 år sedan. Nu verkar han ha fått fnatt", konstaterade en upprörd lyssnare från Sollentuna. 

Se även:

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

"Grease", Chinateatern 1991-92

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp

"Flott och lagom", Stora Teatern 1991-92