Berta Hall - en aktris i världsklass!
Berta Hall var en av de mest uppskattade aktriserna vid Göteborgs stadsteater. Dit kom hon 1936 efter några år på Nya Intima Teatern i Stockholm och ute på turné. I över 30 år fick hon göteborgarna att beundra hennes skicklighet på tiljorna. Många ansåg att hon var i världsklass!
När hon spelade i Vilhelm Mobergs pjäs "Våld" 1937 öste kritikerna ut hela ymnighetshornet av beröm. Det blev så att säga genombrottet.
Till en början fick hon nästan bara spela allvarliga intellektuella roller. När hon för första gången placerades i en komedi kände hon en sällsynt lycka över publikens bifall. "Det ljusnar vid sjutiden" hette pjäsen, en fyndig komedi av Paul Osborn som blev en jättesuccé. Fylld salong kväll efter kväll, den togs upp om och om igen.
Berta Hall (1909-99)
Bland hennes många framgångar på Göteborgs stadsteater kan också nämnas: "Gengångare", "Elektra", "Frun från havet", "Söndagspromenaden" och "Vem är rädd för Virginia Woolf?"
Hon gästspelade också vid stadsteatrarna i Helsingborg och Malmö. På Nya Teatern i Göteborg spelade hon i den finstämda komedin "Gyllene tider" och hos Riksteatern kreerade hon titelrollen i "Farmor och Vår Herre".
Hon var flitigt förekommande inom radioteatern och gjorde en och annan filmroll bland annat i Ingmar Bergmans "Hamnstad" och Arne Mattssons "Hon dansade en sommar". Som den mystiska fru Werner i teves ungdomsthriller "Kullamannen" blev hon känd över hela riket. Det blev flera TV-roller de kommande åren: deckaren "Sonja", "Ett köpmanshus i skärgården", "Mor gifter sig" och "Raskens". Hennes sista roll framför kameran var som pensionären Ragnhild Nilsson i Bengt Bratts "Hem till byn" 1990.
För sitt mångåriga konstnärsskap vid stadsteatern fick hon mycket välförtjänt mottaga Göteborgs stads förtjänsttecken.
Se även:
.jpg)
Kommentarer
Skicka en kommentar