Alice & Titti på Berns 1976

Alice Babs och Titti Sjöblom för första gången tillsammans på scen. Mötet skedde på anrika Berns i Stockholm 1976. 
Nja, allra första gången var det faktiskt inte. En gång i tiden sjöng de barnvisor på skiva, och de hade uppträtt tillsammans  i en UNICEF-gala på Johanneshov. Men Bernsshowen var det första större samarbetet mellan mor och dotter. 
Idén till showen fick de under en resa till Brasilien tillsammans med Svend Asmussen. Titti svarade för de poppiga och dansanta inslagen medan Alice bjöd på flera härliga Duke Ellington-låtar och några svenska folkvisor. 
Bakom ryggen hade de ett riktigt elitkapell. Pianisten Nils Lindberg stod som kapellmästare för Jan Allan, trumpet, de båda alternerande gitarristerna Rune Gustafsson och Janne Schaffer, basisten Red Mitchell och trumslagaren Ed Thigpen. 

Alice & Titti gjorde succé på Berns.

Showen fick övervägande god kritik även om några ansåg att föreställningen var mer en konsert än en krogshow. Recensenterna var eniga om att hur duktig Titti Sjöblom än var så fick hon finna sig i att stå i skuggan av sin skönsjungande mamma.
"Det är rart och troskyldigt och även om det blixtrar till när Alice kör igång sina jazzmusikaliska fyrverkerier blir helhetsintrycket ganska splittrat. Felet är förstås att Alice saknar en jämbördig - eller överlägsen - medspelare. Här finns ingen Svend Asmussen, ingen Ulrik Neumann att bolla med. Titti är fräsch och söt och sjunger bra - men det blir ingen spännande kontrast. Hon är alltför lik mor Alice", menade Svenska Dagbladets kritiker Sven Malm.
Björn Vinberg i Expressen: "Alice Babs är hungrigt spelglad, öser på med all kraft och låter så fantastiskt vackert. Mums för publiken, men mindre lyckligt för Titti, vars nätta stämma blir blek i mammas sällskap."
Marcus Boldemann i Dagens Nyheter: "Om Titti kan framför allt sägas att hon är tillräckligt klok för att inse att mamma är bäst och att hon inte försöker göra henne första platsen stridig."
Christer Faleij i Aftonbladet: "Det kan sägas med en gång: Alice Babs är magnifik. På Berns sjunger hon jazz, riktig jazz, och folkvisor och visar upp en stor del av sitt breda register. Det gör att Tittis solonummer mer eller mindre oförskyllt kommer i skymundan. Men Titti är ingen dålig artist. Hon sjunger bra, även om hon aldrig kommer upp till sin mors nivå."
"Alice Babs debuterade 1939 på Berns. Då blev det succé. Men denna succé är flera gånger större. Ni som har möjlighet, gå dit! För Alice är fantastisk!" fastslog Hans-Eric Åhman i Göteborgs-Posten.

Se även:

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ulf Elfving och bapelsinen

"Sound of Music", Folkan 1982-83

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp