John Harryson - en sjungande aktör!
Längtan till teaterscenen vaknade tidigt hos John Harryson. Han var inte mer än tio år när han försökte komma med bland amatörerna på Arbisteatern i hemstaden Norrköping. Med tvåradigt dragspel på magen rev han av "Jolly Bob från Aberdeen" så att teaterchefen Gideon Wahlberg slog sig på knäna. Det blev inget engagemang den gången. Men han fick komma igen fyra år senare, utan dragspel.
1947 kom han in vid Norrköpings - Linköpings stadsteaters elevskola och visade sig användbar redan från början. En av hans första uppgifter var som Puck i Shakespeares pjäs "En midsommarnattsdröm". Den rollen hade dittills alltid gestaltats av en kvinna. Drygt 30 år senare gjorde han samma roll på Stockholms Stadsteater. Då hade Puck blivit en medelålders herreman med diafragma och gråsprängt skägg.
John Harryson (1926-2008)
John Harryson var verksam vid många olika teaterscener. Efter åren i Norrköping - Linköping blev det fyra år vid stadsteatern i Helsingborg, därefter Folkteatern och stadsteatern i Göteborg innan han knöts till Dramaten där han spelade i 10 års tid. Han spelade revy på Scala, operett på Oscars, turnerade med Riksteatern och medverkade i många film- och TV-produktioner. Hans främsta filmroll var som Lelle i Ingmar Bergmans "Sommaren med Monica". I TV minns man honom som domprosten i "Markurells i Wadköping", pastor Skåre i "Röda rummet", bokbindaren Ludde i "Grabbarna i 57:an" och kanske allra mest som den samvetslöse handelsmannen i Sven Delblancs "Hedebyborna". I den sistnämnde spelade han mot sin son Peter.
På 1990-talet när Peter Harryson var i ropet som redaren Pher Silver i SVT:s långkörare "Rederiet" mötte John en dam som var mycket imponerad över att få träffa Pher Silvers pappa. "Just det, gamle John Silver", konstaterade Harryson blixtsnabbt.
För barnpubliken blev John Harryson känd som rösten till Joakim von Anka i "Kalle Anka", som åsnan I-or i "Nalle Puh", Kloker i "Snövit och de sju dvärgarna" och ytterligare ett försvarligt antal tecknade filmer.
Han sjöng mycket och kunde hantera flera instrument - fiol, gitarr, dragspel och piano. Fiolen som han fick på sin 7-årsdag var hans käraste ägodel. Den förvarade han vid kökssoffan som han delade med sin bror. Dessvärre råkade brorsan trampa sönder den en morgon när han skulle stiga upp.
John Harrysons sångkonst finns dokumenterad på flera LP-skivor. Repertoaren sträckte sig från folklig bondkomik till Fridas visor av Birger Sjöberg. Gällande sin sångkarriär sade han: "Det är fullt klart mellan mej och Metropolitan. Jag ska inte dit..."
Se även:
Kommentarer
Skicka en kommentar