Mona Andersson - en kvinna av folket!
Mona Andersson är en skådespelerska som lyckats förbli märkligt anonym trots lång och trogen tjänst i Thalias värld. Några personporträtt eller längre intervjuer med henne verkar inte gå att finna. Hon har fått oförtjänt lite uppmärksamhet genom åren.
"Jag är inte vacker eller snygg. Det måste man vara om tidningarna ska börja skriva. Ett vackert utseende har nästan alltid varit garanti för framgång", var hennes egen förklaring i en kvällstidningsintervju 1969.
Några pusselbitar om Monas karriär går ändå att finna. Hon föddes i Göteborg 1936 och som många andra unga flickor drömde hon om att bli filmstjärna.
Hon nosade på skådespelaryrket på Atelierteatern i hemstaden. 1960 kom hon in på Dramatens elevskola. När Ingmar Bergman blev teaterchef fick hon ett extraår på skolan. Hon jobbade sedan vid Dramaten i tre år innan hon sade upp sig och började frilansa.
Hon har varit engagerad vid Riksteatern, Stockholms stadsteater, Oscars, Intiman, Maxim och Komediteatern. Rört sig obehindrat mellan tragedi och komedi.
Mona Andersson
TV-teatern utnyttjade henne flitigt, hon var med i en mängd produktioner. I Delblancs pjäs "Lekar i kvinnohagen" ingick hon i kvinnogalleriet, i Strindbergs "Röda rummet" var hon fru Struwe, i "Låt ogräset växa" spelade hon huvudrollen som Marit.
På film har hon medverkat i allt från Ragnar Frisks "Raggargänget" till Ingmar Bergmans "Fanny och Alexander".
Mona fick aldrig spela de glamorösa rollerna. Hon fick alltid vara "en kvinna av folket". Hon passade för flamsiga och robusta kvinnor, ofta med burlesk humor.
De som växte upp med TV-såpan "Tre kronor" på 1990-talet känner igen henne för rollen som Gunvor. De som är något äldre känner säkert till att hon under många år var gift med den folkkäre skådespelaren Olof Thunberg.
Det började med att Olof Thunberg hörde av sig till Mona för att få en snabblektion i göteborgsdialekt för en roll. Dom hamnade på Berns Salonger och från och med den dagen var dom ett par.
Se även:
.jpg)
Kommentarer
Skicka en kommentar