Hagges jubileumsrevy 1980-81

Hösten 1980 firade Hagge Geigert 25 år som revymakare. Det började i Uddevalla 1955, "Stan kring Thordén", hette den första revyn. Hagges Uddevallarevyer blev enormt populära och 1965 flyttade han verksamheten till Lisebergsteatern i Göteborg där han kom att stanna i mer än 30 år.

Recensionerna var upp och ner genom åren men om 1980 års jubileumsrevy var recensenterna ovanligt nog eniga: det var den bästa Hagge åstadkommit.

Här fanns den burleska parodin på Bröderna Djup i form av "Systrarna Djup". En hejdlös drift med småländska TV-serier kallad "Död och pina", där Stefan Ljungqvist och Märta Ternstedt klarade av allt från "Utvandrarna" till "Raskens". Vidare fanns en ömsint hyllning till den nyligen bortgångne Lasse Dahlquist, en porträttlik Björn Borg-parodi med Curt Borkman som tenninsidolen, Sigge Ernst och Laila Westersund som vilt rockande pensionärer i "Aktivt åldrande."

Israels kamp låg Hagge varmt om hjärtat, här fanns en kontroversiell sång om PLO. Den skrevs efter bombningen av synagogan i Paris och när visan framfördes i TV-programmet "Gomorron Sverige" kom det 15 anmälningar till Radionämnden men där blev den friad. 

Det numret som fått en välförtjänt plats i den svenska revyhistorien är "Sexobjektet" gestaltat av Laila Westersund iförd skitigt blåställ och mössa sparkandes på verktygslådan.

Laila fick mycket beröm för sina insatser i revyn. Björn Winberg i Expressen skrev: "... men först och sist är revyn Laila Westersunds. Hon är nu den kompletta revyartisten, hon hoppar ur och i karaktärer, ur och i stämningslägen, hela tiden vet hon var hon har publiken, sig själv och texten. Hon är högeligen njutbar som telefonist i Grebbestad, som pizzabagerska och som kristen popvamp. Men när hon - med stenansikte - gör den kvinnliga bilmekanikern som är trött på att betraktas som sexobjekt då exploderar Lisebergsteatern i Göteborg."

Hallandspostens kritiker Sven Möller menade att Laila Westersund är det mest användbara man kan tänka sig i revysammanhang: "Antingen hon ser ut som en gammal kärring med knut i nacken och gröt i strumporna eller dominerar scenen som sexig flicka i andliga ärenden har hon publiken hundraprocentigt med sig. Hennes sceniska utstrålning, rutin och friska framträdande får publiken att klappa händerna heta och dess skrattmuskler att töjas till det yttersta."

Om Hagge Geigert skrev Åke Perlström i Göteborgs-Posten: "Han har blivit allt spetsigare och elegantare i sin språkbehandling - samtidigt som han lyckats bibehålla den breda kraften och schvungfullheten i sina skämt."

Margareta Artsman i Svenska Dagbladet påminde om att Hagge varit ojämn och att några av 70-talsrevyerna inte hörde till de minnesvärda men konstaterade att: "80 års modell hör faktiskt till det bästa Hagge har gjort. Att det blivit så beror inte bara på att han stramat till texterna, undvikit det plumpa och småsnaskiga och haft ambitionen att verkligen roa. Regissören Hans Bergströms insatser har säkert en stor del i framgången."

Möller i Hallandsposten avslutar sin recension med orden: "Som vanligt avrundade Hagge själv sin revy med några minuters funderingar om både det ena och det andra och sällan har väl hans espri flödat som denna gången."

Märta Ternstedt hyllar

Lasse Dahlquist.

Se även:

Hagges revy "Under täcket" 1969

Laila Westersund - ett yrväder som slog!