Nöjesvirveln

1974 var det tio år sedan revykungen Karl Gerhard gått ur tiden. Sonen Per Gerhard, teaterchef och regissör på Vasan, ville uppmärksamma detta med en hyllningskavalkad till sin far. Många var tveksamma och undrade om det var möjligt att sätta upp en Karl Gerhard-revy utan Karl Gerhard själv? Hans elegans, utstrålning och mästerliga framförande av sina kupletter levde fortfarande kvar i mångas minnen. Per Gerhard handplockade en ensemble där var och en fick framföra sina personliga tolkningar av Gerhards ibland rätt svårsjungna texter. All form av försök till imitation var bannlyst. Hjördis Petterson, Jan Malmsjö, Siw Malmkvist, Martin Ljung och Stig Grybe blev alla bedårande barn av sin tid. Därtill kom fyra snygga och dansanta flickor. Gunnar Svensson ledde en liten orkester på fem man. Mago gjorde både kostymer och dekor. För dansnumren svarade den utmärkte koreografen Gordon Marsh. Per Gerhard stod för urvalet av materialet. Han hade sållat bland 25 revyer och över 4 000 visor. Revy...

Alltsedan televisionens barndom har julen varit en av våra största TV-helger. Vi innesluts i en mysig julvärld där nyhetsprogrammen är de enda gluggarna utåt mot den andra världen, det oroliga klot som så bjärt kontrasterar mot helgens budskap om frid. En julafton i TV rymmer många traditionella inslag, naturligt nog när det är fråga om vår mest traditionsförankrade högtid. Julhelgen 1975 utgjorde inget undantag. Ljuslågor och marschaller lyste, julkalenderluckor öppnades, julsånger och hymner fick sin tid och Kalle Anka och annan lättare förströelse fick sin. I båda kanalerna rådde en väl avvägd balans mellan det andäktiga och glättiga.  Lars Orup hade fått hedersuppdraget att vara årets julvärd i TV1, han slösade inte med leenden men var trygg och trivsam i sin roll. Bosse Larsson bjöd för första gången på "Julnygammalt" tillsammans med Bröderna Lindqvist. Bland gästartisterna fanns Polarna med Jörgen Edman, Svenne och Lotta m.fl. "Julnygammalt" kom att bli ett åt...

Bertolt Brecht skrev sin folkliga komedi "Herr Puntila och hans dräng Matti" under ett besök i Finland sommaren 1940. Historien är baserad på berättelser av den finländska författaren Hella Wuolijoki.  Godsägaren Puntila är en suput. Full och glad är han allas bästa vän. Han anställer arbetare han avskedat dagen innan. Han förlovar sig med fyra damer samtidigt. Han lovar bort sin dotter Eva till sin dräng Matti. Men när han sedan nyktrar till grips han av ruelse och blir hård som flinta. Allt skär sig. Arbetarna lommar iväg igen. Fästmöerna får korgen. Matti återförs till sin underordnade roll som dräng och är inte längre aktuell som svärson. Den nyktre herr Puntila vill att dottern ska gifta sig med en diplomat. Nykter är Puntila en känd kugge i det kapitaliska maskineriet och lika otrevlig som han var trevlig när han var full. Matti står till slut inte ut och lämnar sin husbonde och förenar sig med sina kamrater ur arbetarklassen. Regissören Fred Hjelm svarade för en bejubl...

Hösten 1998 presenterade Upsala stadsteater "Svartbäckens ros", en musikal baserad på Owe Thörnqvists fantastiska låtskatt. Här fanns ingen story, inga repliker eller mellansnack, bara låtarna rakt av. Något mer behövdes inte, allt fanns redan i de finurliga texterna. Teaterchefen Stefan Böhm regisserade, Carsten Palmær gjorde urvalet av låtar - det fanns ca 300 att välja bland.  Publiken fick bl.a. höra den sorgesamma balladen "Ett litet rött paket", kärlekssagan mellan "Albin och Pia", den svängiga historien om sotaren "Hjalmar Bergström" och den om lilla fröken "Betty Fagerlund" med sin magra hund. I ensemblen fanns bl.a. Göran Engman, Mikaela Ramel och Anders Forsslund. Kettil Medelius var kapellmästare och arrangör. "Det spritter i kroppens alla delar och själen njuter i fulla drag" , rapporterade Uppsala Nyheter. "Det är en jämn ensemble, med musiker och dansare där alla obehindrat växlar mellan sång och andra rolle...

1986 års adventskalender "Julpussar och stjärnsmällar" var baserad på Hans-Erik Hellbergs böcker om den fiktiva orten Busnäs. TV-manuset skrevs av Håkan Jaensson och Arne Norlin, journalister på Aftonbladet. I Busnäs träffar vi kaféägarinnan Marianne (Mona Seilitz) och hennes son Jesper (Ronn Elfors) som lovat att ta hand om en liten flicka över julen, Emelie spelad av Emilie Gjers. Det blir en äventyrlig jul för Emelie och hennes nya kompisar. Till byn kommer också familjen Vanderman, bestående av konstnären Paul (Stefan Ekman), hans hustru Gloria (Sonja Hejdeman) och deras dotter Erika (Michaela Berglund).  Familjen är hemmahörande i Stockholm och pappa Paul som behöver pengar inför jul går till en konsthandel i Gamla Stan för att försöka sälja några av sina tavlor.  Konsthandlarna är inte så intresserade av Pauls egna motiv men vill däremot köpa en Rubenskopia som Paul har målat på skoj. Paul säljer tavlan efter viss övertalning. Vad han då inte anar är att konsthandlarna ...

Gogols "Revisorn" från 1836 är en klassisk komedi om skenet som bedrar och människan som så gärna låter sig bedras, helst om hon fikar efter förtjänst och plats vid maktens taburetter. Här hamnar en urfattig tjänsteman i en landsortshåla där han misstas för att vara en statlig revisor. Ortsbefolkningen gör allt för att behaga honom. Det går som det går. Tjänstemannen flyr så småningom fältet efter att ha lägrat både borgmästarens dotter och hans fru - på samma gång. 1980 gav Riksteatern en musikalversion av "Revisorn" med musik av Kaj Chydenius. Anders Granell spelade den falske revisorn. Borgmästaren och hans hustru gestaltades av Halvar Björk och Brita Borg. Från Finland hade man lånat Ritva Holmberg för regiuppdraget. "Första akten blev en katastrof. Det var inget fel på den klämmiga musiken. Sångtexterna var justa, om också inte glänsande. Men när inte en dörr kan öppnas - och i Revisorn måste en oherrans massa dörrar öppnas - utan att någon ramlar ut och f...

I 35 år åkte Bertil Perrolf land och rike runt och sände sitt anspråkslösa radioprogram "Skivor till kaffet". Han besökte skolor, sjukhus, äldreboenden, daghem, butiker, industrier, högskolor, föreningar, konditorier m.m. för att intervjua helt vanliga människor och låta dem önska en skiva. De anställda i Sveriges Radios grammofonarkiv sprang benen av sig för att hinna få fram önskemusiken i tid, "Skivor till kaffet" var alltid direktsänt. Det allra första programmet sändes från Mölnlycke Sytrådsfabrik 1957. Tanken var att Bertil Perrolf skulle välja folk från det löpande bandet och få fram de olika momenten i hur en tråd blir till. Men lyssnarna ville hellre att de som blev intervjuade skulle berätta om sin vardag, sina hobbies och vad de tänkte äta till middag och sådant. Med tiden blev Perrolf en mästare på mysigt småprat och lyssnarna älskade programmet. Bertil Perrolfs detaljerade miljöbeskrivningar från sändningsplatserna är legendariska. Han kunde konsten att...