Nöjesvirveln

En av de kusligaste dramaserier som producerats i svensk television måste vara "Skånska mord" från 1986. Den är så långt ifrån Edvard Perssons gemytliga Skånefilmer man kan komma. Det var Ingvar Bengtsson, distriktschef på Malmö-TV, som kontaktade författaren Max Lundgren och bad honom dramatisera några skånska mord som skett i verkligheten. Resultatet blev fem TV-filmer: "Veberödsmannen", "Esarparen", "Hurvamorden", "Yngsjömordet" och "Bessingemordet". Ernst-Hugo Järegård blev erbjuden att spela mördare i alla fem filmer men tyckte att uppgiften blev för tung och nöjde sig med att medverka i de tre första. Ernst-Hugo Järegård som Veberödsmannen. "Veberödsmannen" så kallades Martin Svensson, en kallblodig mördare som letade rätt på kvarnar han kunde köpa. Han använde släktingar som bulvaner, mördade kvarnägarna och tände på för att få ut försäkringspengar.  På sitt samvete hade han sex kvarnbränder och flera mord, dä...

På nyåret 1938 tog revydirektören Ragnar Klange med sig publiken på en seglats i tre akter. "På kryss med folket" hette nyårsrevyn där Sigge Fürst som fartygsintendent i vit uniform hälsade publiken välkommen.  I besättningen ombord fanns bl.a. Ruth Holm, Gustav Lövås, Nils Poppe, Douglas Håge, Karl Magnus Thulstrup, Käte Schnitzer och Eivor Engelbrektsson. Den lilla baletten bestod av åtta flickor med Baptista Schreiber i spetsen. Den nio man starka Skeppsorkestern leddes av kapellmästaren Gösta Wallenius. För en scen i manskapsmässen ombord hade direktör Klange dessutom anlitat två unga dragspelsvirtuoser, Acke och Arne, som fick stormande applåder för sitt nummer. För texterna svarade i huvudsak den välkända författarfirman Dardanell - Dix Dennie. Alltihop inramades av Ewert Myhrmans stiliga dekorationer. "Många fyndiga uppslag hade verkningsfullt utnyttjats, ett par sketcher saknade inte sin udd och av de otaliga kupletterna hörde man med nöje flertalet, väl föredrag...

Bland de många lokala revykungar som glatt landsortspubliken så fanns en av de främsta i Härnösand. Han hette Rune Göransson och hann med hela 50 lokalrevyer i obruten följd.  Hans föreställningar lät tala om sig och uppmärksammades i rikspressen. Trots flera försök att värva Rune till de stora scenerna i Stockholm så valde han att bli Härnösand trogen. Och publiken ställde upp mangrant, enbart till 1968 års nyårsrevy såldes 14 000 biljetter - och det i en stad med cirka 18 000 invånare. Han började uppträda redan som 12-åring som trollkonstnär och så småningom även som buktalare. Vid fyllda 19 skrev han sin första egna revy "Glädjefabriken".  Han var musiker också, turnerade runt hela norra Sverige som trumslagare i dansorkestern The Showers. Under några år på 1940-talet turnerade han med dragspelaren Kalle Grönstedt - han som skrev "Månsken över Ångermanälven". 1948 trummade han bakom Catarina Valente.  Rune Göransson (1917-98) I 17 år var han folkparkschef i Härn...

Romanförfattaren Charles Condomine är gift för andra gången. Efter en spiritistisk seans - som Charles anordnar för att få uppslag till en ny roman - börjar hans före detta hustru, död sedan sju år, gå igen. För att återvinna Charles försöker hon ta livet av honom. Av misstag dödas istället den levande frun. Det blir svettigt för Charles när även hon börjar gå igen. De båda andarna är bittra rivaler - utom när de förenas i att påtala den gemensamme exmakens brister och fel. Charles som tror att han håller på att bli helgalen vill inget hellre än att bli av med sina två spöken. Noël Cowards komedi "Min fru går igen" hade premiär i London 1941 och blev en succé som snabbt spred sig till komediscenerna i Europa. Per Gerhard satte upp stycket på Vasan i Stockholm 1978 med Maj-Britt Nilsson som den spökande frun. Hjördis Petterson levde ut för fullt i rollen som Madame Arcati, ett galet medium.  Efter 26 år i Kar de Mumma-revyn på Folkan fick Stig Järrel äntligen ta av sig Fibban ...

Inge "Palle" Palmé var under många år den drivande kraften bakom Halmstadrevyn. Tillsammans med sin medarbetare Sven Uno Svensson svarade han för inte mindre än 24 Halmstadrevyer. I det civila drev han en godisbutik vid Stora Torg i Halmstad och fick på så vis närkontakt med sin revypublik som bidrog med uppslag och idéer.  1988 års nyårsrevy fick heta "I nöd och sommarlust" och anspelade på ABF:s konkurs i Halmstad som var mycket omskriven i lokalpressen.  Palle Palmé var själv med på revyscenen och gjorde diverse skojiga figurer, hans mest bejublade entré den här gången var som rysk balettdansör i trikåer.  Rutinerad primadonna i Halmstadrevyn var Gun Bergström. Hennes bästa nummer var en kortversion av musikalen "Cabaret".  Från Munka Ljungby i Skåne hade man lånat in den rikskände komikern Jarl Borssén som dragplåster. Borsséns gästspel höll på att gå åt fanders. Dagarna före premiären drabbades Borssén av ett akut diskbråck och tvingades ligga i sträc...

Jerry Hermans och Harvey Fiersteins musikal "La Cage aux Folles" handlar om kärleken mellan två män. När musikalen hade Europapremiär på Malmö Stadsteater hösten 1985 var inte homosexualitet lika accepterat som idag. Fördomarna var fortfarande många och även om det fanns HBTQ-personer så var de sällan synliga eller levde öppet.  I "La Cage aux Folles" möter vi den bedagade dragshowartisten Albin, med artistnamnet Zaza, som framträder på nattklubben La Cage aux Folles. Nattklubbens ägare heter George och han har ett förhållande med Albin sedan 20 år tillbaka.  George har en vuxen son, resultatet av ett tillfälligt snedsprång. Allt är frid och fröjd tills sonen annonserar att han ska gifta sig med en flicka vars föräldrar är mycket moraliska och konservativa. Albin måste därför ur vägen när svärföräldrarna in spe gör visit. Den biologiska mamman anmodas komma, men det kör ihop sig med hennes medverkan och då rycker Albin oombedd in som reserv. Det blir en farsartad hi...

Då livet en gång lekte på enkanaliga Sveriges Television fanns det resurser och entusiasm att sjösätta stora och påkostade underhållningsprogram. Ett av dem hette "Estrad" , en showserie från Cirkus i Stockholm.  Det bjöds på sketcher, skådespeleri, sång och dans på allra högsta artistiska nivå.  På scenen fanns Lars Ekborg omgiven av Gunwer Bergkvist, Margaretha Krook och Inga Gill. Varje program bjöd på en eller flera gästartister t.ex. Carl-Gustaf Lindstedt, Åke Grönberg, Lena Granhagen, Gunnar Björnstrand, Ulla Sallert och Per Myrberg. Regissör och producent för programmet var Karin Falck som redan vid den här tiden hade många fina underhållningsprogram på sitt samvete. Nisse Hansén var kapellmästare och arrangör, Joel Schnee och Gordon Marsch svarade för koreografin. Alla inslag i programmet var nyskrivna och för manuset svarade textförfattare som Lars Björkman, Marianne Höök, Bengt Linder och Ove Magnusson.  I "Estrad" fanns oförglömliga sketcher som t.ex. ...