"Skånska mord" en gastkramande serie!

En av de kusligaste dramaserier som producerats i svensk television måste vara "Skånska mord" från 1986. Den är så långt ifrån Edvard Perssons gemytliga Skånefilmer man kan komma.
Det var Ingvar Bengtsson, distriktschef på Malmö-TV, som kontaktade författaren Max Lundgren och bad honom dramatisera några skånska mord som skett i verkligheten. Resultatet blev fem TV-filmer: "Veberödsmannen", "Esarparen", "Hurvamorden", "Yngsjömordet" och "Bessingemordet".
Ernst-Hugo Järegård blev erbjuden att spela mördare i alla fem filmer men tyckte att uppgiften blev för tung och nöjde sig med att medverka i de tre första.

Ernst-Hugo Järegård som Veberödsmannen.

"Veberödsmannen" så kallades Martin Svensson, en kallblodig mördare som letade rätt på kvarnar han kunde köpa. Han använde släktingar som bulvaner, mördade kvarnägarna och tände på för att få ut försäkringspengar. 
På sitt samvete hade han sex kvarnbränder och flera mord, däribland sin hushållerska Emma. Han behandlade sin lille son Emil väldigt illa. Denne fick hjälpa honom att gräva ner hushållerskan sedan han mördat henne. Han tvingade även sonen att sätta eld på flera kvarnar. 
Naturligtvis gjorde Ernst-Hugo en alldeles lysande tolkning av denne ondskefulle man. Ernst-Hugo försökte hitta försonande drag även i sina onda karaktärer men när det gällde kvarnbrännaren Martin Svensson gick han bet. Karl´n var ond rakt igenom! 
Under inspelningen råkade Ernst-Hugo träffa en person som känt Veberödsmannen. Han lade sin hand på Ernst-Hugos axel och viskade på bredaste skånska: "Han va en sån gräsligt förskräcklig människa att det bara är herr Järegård som kan spela han."
"Esarparen" hade möjligen bara ett liv på sitt samvete. Hans hustru hittades drunknad i kvarndammen och hade strypmärken. Kvarnägaren Nils Andersson, kallad "Esarparen", häktades som misstänkt för mord men frikändes senare. Än idag är det inte uppklarat huruvida "Esarparen" var skyldig eller inte. Filmen med Ernst-Hugo i huvudrollen ger flera synvinklar på fallet.


"Hurvamorden" är historien om polismannen Thore Hedin från Tjörnarp (Ernst-Hugo igen) som blev känd som massmördare i början av 1950-talet. 
Den till synes snälle polismannen Hedin var i själva verket psykopat. Han mördade sin bäste vän i brist på pengar och var sedan med och utredde mordet. Han mördade sin flickvän som svikit honom. Samtidigt med henne dödade han föreståndarinnan på ålderdomshemmet i Hurva där flickvännen bodde och arbetade. Till på köpet satte han eld på ålderdomshemmet där fem av åldringarna omkom. Slutligen slog han ihjäl sina egna föräldrar för att de skulle slippa skämmas över vad han ställt till med.
Hedin skrev sedan ett avskedsbrev där han förklarade sina handlingar på ett alldeles självklart sätt innan han dränkte sig i Bosarpssjön.
"Jag blir min själ mörkrädd", sa Ernst-Hugo efter att ha sett det färdiga resultatet. Han levde sig helt in i sina roller och berättade att det tog väldigt hårt på honom att spela dessa osympatiska karaktärer. På nätterna drömde han om kvarnbränder, våldtäkter och yxmord.
Den fjärde delen i serien är "Yngsjömordet", den mörka incesthistorien om Anna Månsdotter, hennes älskade son Per och svärdottern Hanna. Den svartsjuka modern organiserar mordet på sin unga rival, den 22-åriga svärdottern. Många i Yngsjö pekar genast ut mor och son som mördare, det är allmänt känt i byn att de har ett sexuellt förhållande. Båda döms till döden men bara Anna Månsdotter avrättas. Hon är den sista kvinna som avrättas i Sverige.
Anna Månsdotter gestaltades av Mimmo Wåhlander som gjorde comeback på film efter flera års frånvaro.


Den avslutande filmen "Bessingemordet" är också ett mörkt kärleksdrama som slutar i tragedi.
Bondhustrun Else Nilsdotter förälskar sig i den 20 år yngre artilleristen Per Sjöstedt som kommit för att tjäna dräng på gården. Det var 1880-tal och deras kärlek var fullkomligt omöjlig. Såvida inte bonden dog och därmed gav sin hustru frihet och hela den stora gården...
En fattig torpare övertalas att utföra mordet. Trots att Else och Per skaffat sig alibi för tiden vid dådet uppdagas sanningen. Else Nilsdotter dömdes till döden och de två männen fick livstids straffarbete.
Jan Hemmel regisserade både "Veberödsmannen" och "Hurvamorden". Richard Hobert fick ansvara för "Esarparen" och "Yngsjömordet".
Det var egentligen meningen att Hobert skulle ha regisserat även "Bessingemordet" men han kom på kant med författaren Max Lundgren och därför kallades Leif Krantz in som regissör.
Skådespelarna var i mångt och mycket hämtade från Malmö Stadsteater bl.a. Göte Fyhring, Rune Ek, Marianne Wersén, Halvar Björk, Kåre Sigurdsson och Arne Strömgren. 
I mindre roller kan man skymta kända namn som komikern Stellan Sundahl, revykungen Nisse Ahlrot, en mycket ung Kim Sulocki och Nina Gunke. Här medverkade även Ernst-Hugo Järegårds hustru Karin Nordström som varit verksam som skådespelerska på 1950-talet och nu gjorde tillfällig comeback.
"Skånska mord" är en gastkramande skräckblandning av saga och sanning. Hela serien finns på SVT Play, titta gärna på den och känn kalla kårar längs ryggraden.

Se även:

Kommentarer

  1. Minns att de var riktigt bra filmer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, verkligen. Speciellt de tre med Järegård i huvudrollen.

      Radera
  2. Kan vara det bästa Ernst-Hugo Järegård gjorde i karriären!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han var verkligen suverän där. Riktigt obehaglig!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

"Grease", Chinateatern 1991-92

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp

"Flott och lagom", Stora Teatern 1991-92