Nöjesvirveln

"Drömflickan" av Elmer Rice är en satirisk fantasi som blev en succé på Broadway i mitten av 1940-talet. Den handlar om en ung och naiv dam i New York. Hon jobbar i en bokhandel och dagdrömmer hela tiden om en annan tillvaro. Hennes fantasier färgar hela hennes liv och är på väg att dra iväg med henne alldeles käpprätt åt skogen. En dag möter hon en charmig ung man som lyckas åstadkomma kontakt mellan henne och verkligheten.  Den här komedin gavs på Göteborgs stadsteater spelåret 1950-51 med Gerd Hagman i titelrollen. Erland Josephson spelade den unge mannen och i övriga rollistan hittade man namn som Håkan Jahnberg, Ove Tjernberg, Yngve Nordwall och Eva Stiberg med flera. Knut Ström svarade för så väl regi som scenografi.  Teaterkritikern Teddy Nyblom i Aftonbladet skrev: "Skall man på en gång säga att publiken på stadsteatern knappast någonsin haft så roligt som vid premiären på amerikanska Elmer Rices Drömflickan igår kväll? Dialogen är lika rapp som djuploda

Farmor Agnes Borck sitter på sängkanten och samtalar med Gud och ser tillbaka på sitt liv. Hon började som fattig piga, gifte sig rikt och blev karriärkvinna. Under alla år har hon drivit sin makes gods med hårda nypor. Hon har inte varit snäll. Hon har hunsat sin make, tyranniserat tjänstefolket och aldrig givit sina barn någon kärlek. Barnen har sedan länge vänt henne ryggen och hon får heller inte träffa sina barnbarn. Nu, inför sin 76-årsdag, gör hon ett tafatt försök att försonas med barnen. Hon tänker sälja gården för att ge dem ett fint arv. Hjalmar Bergmans "Farmor och Vår Herre" är en klassiker som har spelats på många teaterscener och rollen som Farmor har blivit en paradroll för många äldre aktriser.  1963 gjorde operettstjärnan Naima Wifstrand rollen i en bejublad uppsättning på Stockholms stadsteater. Åke Fridell, Märta Dorff och Nils Fritz spelade de tre barnen. Keve Hjelm gestaltade familjens svarta får Nathan, det förskrämda barnbarnet som stal och flydde

B ob Philips (Karl-Arne Holmsten) har ett hemligt förhållande med Gladys Foster (Annalisa Ericson) men säger till sin fru Terry (Christina Schollin) att han varit ute med sin kamrat William Featherstone (Olof Thunberg). Samtidigt säger Gladys Foster att hon varit ute med Mary Featherstone (Inga Gill), därför att Mary tror att hennes man William har ett förhållande, och då tycker både Gladys man och Bobs fru att de skall hjälpa Featherstones, men sen visar det ju sig att de inte alls träffats den kvällen... Hänger ni med?  "Hur andra älskar" av Alan Ayckbourn är en farsartad komedi med snåriga förvecklingar.  Teaterchefen Per Gerhard fick en framgång med detta stycke när han satte upp det på Vasan i Stockholm 1971. "Succé igen på Vasan - grattis Per Gerhard, det är du ärligt förtjänt av!" skrev Lena Svanberg i Arbetet. "Buskisen blommar i spelstilen men tuktas med sofistikerad elegans. Resultatet har blivit en rasande rolig underhållning" , menade

När den franska dramatikern Jean Giradoux dog 1944 efterlämnade han den kärleks - och trohetsförklaring till Paris som i original heter "La Folk de Chaillot". I Sverige fick den heta "Tokiga grevinnan". Pjäsen beskrivs som en komedi eller en fabel. Det är en protest mot främmande exploatörer, individens protest mot hotande robotisering, hjärtats protest mot alla arter - byråkratiska, finansiella, politiska - av organiserad omänsklighet. Chaillotkvarterets fjolla, gaturoriginalens drottning, en bisarr kvarleva från en bättre tid, gör revolution för att rädda sin älskade stad. Några maktens män tänker exploatera och riva staden i sin jakt på olja. Fjollan sätter en djävulsk plan till verket. Med den söta lukten av olja och via en lucka i sin källarbostad lurar hon ner hela profitörhorden i det parisiska kloaksystemets underjord, därifrån finns ingen utväg sedan luckan slagit igen. Det är en apart historia, en mörk komedi men med både fantasi och charm.  Rollen som

"Upptakten är ett snilledrag: svagt ljus över en sjaskig cafélokal, en sorgsen saxofon intonerar spelet. In stapplar Olivia i en fuktglänsande tunn klänningstrasa, lystet betittad av ett trött gäng musiker. Hon dras in i en dans med caféägaren, sliter sig loss och rycker åt sig en fäll för att skyla och torka sin våta  kropp. Under fällen ligger ett trasbylte, narren Feste, som skall bli hennes första trygghet i Illyrien.  Eva Bergman har publiken med sig med ens och släpper aldrig greppet om den" , skrev kritikern Hans-Ingvar Hanson efter att ha bevittnat premiären av Eva Bergmans uppsättning av William Shakespeares komedi "Trettondagsafton" på Backateatern i Göteborg 1991. I ensemblen fanns välkända namn som Ulf Dohlsten, Puck Ahlsell, Maria Hedborg, Stig Torstensson och Claes Malmberg. Särskilt uppmärksammad blev Maria Lundqvist för sin roll som kammarjungfrun Maria: "Kvinnliga komiker är en bristvara i teatern men med denna aktris ter sig framtiden l

Neil Simons komedi "Plaza svit" består av tre enaktare. Den första handlar om en uppgörelse mellan ett medelålders par, där mannen är på väg att lämna sin hustru för sin unga sekreterare. I den andra försöker en framgångsrik Hollywoodproducent förföra sin ungdomsflamma genom att imponera på henne med att berätta om alla kändisar han har i sitt umgänge. I den tredje och avslutande pjäsen håller två föräldrar på att gå upp i limningen därför att deras dotter låst in sig på toaletten och vägrar att komma ut strax innan hon skall gifta sig. Alla historierna utspelar sig i en svit på Hotel Plaza i New York. På Vasateatern i Stockholm framställde Sif Ruud och Gunnar Björnstrand de tre paren med bravur. Kritikerna var måttligt roade av själva pjäsen men de två huvudrollsinnehavarna höjdes till skyarna: "När man ser Sif Ruud och Gunnar Björnstrand spela komedi på Vasan - ett bitvis virtuost komedispel - får man för jag vet inte vilken gång i ordningen anledning att utbrista

Se även: Helsingborgs Stadsteater repertoar spelåret 1991-92 "Ökensången", Malmö Stadsteater 1947

"Gammal man gör så gott han kan... och får skrattarna på sin sida. Solskenspojkarna är en triumf för Hasse Alfredson som står på scen hela tiden. Han och Gunnar Hellström är härliga griniga gamla gubbar" , skrev Jens Peterson och delade ut betyget fyra plus i Aftonbladet.  "The Sunshine Boys" är en komedi av Neil Simon som blev till "Solskenspojkarna" i Hasse Alfredsons översättning och bearbetning. Premiär var det på Intiman vid Odenplan i Stockholm i februari 1996. Pjäsen handlar om två åldrade komiker, två riktigt gamla stötar, som turnerat tillsammans i 43 år. De blev ovänner och bröt samarbetet. 11 år senare vill TV återförena de två komikerna i ett program om revyernas storhetstid. Det krävs mycket övertalning för att få de två att ställa upp och framföra sin berömda sketch "Kan doktorn komma?" Redan vid första mötet uppstår konflikter. Gamla oförrätter bubblar upp igen och allt urartar i rena kaoset.  Hans Alfredson och Gunnar Hellström br

De två herrarna Oscar och Felix flyttar ihop, den ene är skild och den andre utkastad och ingen av dem är riktigt säker på varför deras äktenskap gick i kras. Det dröjer inte länge förrän konflikter uppstår, samma strider som de hade i sina äktenskap. Den robuste och slarvige Oscar upptäcker snart att kvinnliga egenskaper, sådana som städmani och matpratande, blir dubbelt irriterande om det är en man som utför dem. Felix är en övernitisk pedant som blir hysterisk när steken får vänta för länge eller om cigarraska faller på textilierna.  Neil Simons komedi "Omaka par" hade urpremiär på Broadway 1965 och kom till Sverige året därpå i en uppsättning på Intiman med Jan Malmsjö och Carl-Gustaf Lindstedt i de två huvudrollerna.  Spelåret 1974-75 gick pjäsen ut på Riksteaterturné med Hans Lindgren och Jarl Borssén som det omaka paret. Lindgren och Borssén hade samarbetat i flera teateruppsättningar, en krogshow och i TV-serien "Herrarna i hagen" och etablerat sig som

Det var många teaterdirektörer som slogs om rättigheterna till Murray Schisgals Broadwaykomedi "Luv". Det blev slutligen Tom Dan-Bergman på Lilla Teatern i Stockholm som gick segrande ur striden. "Kääärlek" fick pjäsen heta på svenska. Premiären gick av stapeln i oktober 1965 och i de tre rollerna spelade Nils Poppe, Gun Arvidsson och Olof Thunberg. Regisserade gjorde Keve Hjelm.  Pjäsen utspelar sig på en bro på Manhattan i New York och handlar om den misslyckade och hypokondriske Harry som är på väg att hoppa över broräcket sedan han träffat sin gamle kamrat Milt, finanshaj på soptunnor. Sedan träffar han också Milts fru Ellen, en mycket sexualmedveten kvinna som för statistik över sina erotiska äventyr. Det blir en uppgörelse mellan dessa tre vid broräcket. "Kääärlek" är en mörk komedi, ett tragikomiskt triangeldrama om människors egoism och bristande förmåga till kärlek.  Pjäsen mottogs med övervägande positiv kritik, inte minst väckte Nils Poppe f

Det händer väl inte alltför ofta att Kungliga Dramatiska Teatern kan annonsera om skrattsuccé. Men hösten 1974 skrattades det mycket i marmorpalatset vid Nybroplan när Ludvig Holbergs gamla 1700-talskomedi "Den jäktade" sattes upp på stora scenen.  "Den jäktade" handlar om den virrige Viegelschrey som tycker sig ha så mycket att bestyra att han inte får någonting uträttat. Han tänker gifta bort sin dotter med en riktig tråkmåns. Husets piga griper in och ser till att flickan får gifta sig med mannen hon älskar.  I huvudrollen som den ständigt stressade Viegelschrey sågs Jan-Olof Strandberg. Lena Nyman spelade den listiga pigan Pernille, Ernst-Hugo Järegård hennes påhittige medhjälpare Oldfux. Margaretha Krook gjorde en av sina mer groteska rolltolkningar som en äldre och mycket kärlekskrank piga. Henning Moritzen regisserade och i övriga roller fanns bland andra Hans Klinga, Gösta Prüzelius, Ingvar Kjellson och Per Mattsson.  Jan-Olof Strandberg och Lena Nyman Åke J

"Så tuktas en hustyrann", en komedi av John Fletcher, fick sin Sverigepremiär på Stadsteatern Norrköping - Linköping 1961. Titeln anknyter förstås till Shakespeares "Så tuktas en argbigga".  Det samma gör handling och rollkaraktärer. Den publik som berördes illa av busen Petruccios triumf i Shakespeares pjäs kunde hämta tröst genom att bevittna ragatan Marias fruktansvärda hämnd hos Fletcher. Båda författarna verkar ha viljat fastslå att kärlek bör råda i äktenskapet, kärlek och billig jämlikhet.  I Fletchers pjäs har hustyrannen Petruccio blivit änkeman efter sin lyckligt kuvade Katarina och istället gift om sig med hennes yngre syster, vilken här som hos Shakespeare heter Maria. Han hade förstås väntat sig att Maria skulle vara en snäll och foglig liten hustru men hon tar snabbt kommandot i hemmet.  I rollistan fanns namn som Bertil Norström, Margreth Weivers, Göthe Grefbo och Öllegård Wellton, alla populära hos östgötapubliken. En av pjäsens unga friare

Se även: "Tolvskillingsoperan", Helsingborgs Stadsteater 1977 "Spelman på taket", Helsingborgs Stadsteater 1979