Öllegård Wellton - sprungen ur en konstnärsfamilj!

Skådespelerskan Öllegård Wellton var en stark scenpersonlighet som tjusade publiken i många och ofta tungt vägande roller.

Hon hade artistiskt påbrå, två generationer tillbaka minst. Anna Hoffman-Uddengren hette hennes mormor som var teater- och filmstjärna i 1900-talets början, hon drev både Cirkus och Kristallsalongen i Stockholm. Mamman Viola Wellton var berömd kabarésångerska bl.a. i Amerika. 

Öllegårds moster hette Alice Eklund, en firad komedienn på sin tid. Alla Öllegårds syskon var konstnärligt begåvade och sysslade med måleri, teckning och film.

Inte så konstigt att Öllegård med dessa gener började uppträda redan som liten. Som 11-åring kom hon med i baletten i Aftonbladets amatörrevy "Vi som vill opp". I tonåren tog hon balettlektioner hos Senta von Knorring och fick så goda vitsord att hon blev balettflicka i Oscarsteaterns uppsättning av "Värdshuset Vita Hästen".

Öllegård Wellton (1932-91)

Hon sökte till Dramatens elevskola vid fyllda 16 men juryn ansåg att hon var för ung, så hon fick stå på tillväxt. Hon hoppade av skolan och tog plats på posten och började samtidigt studera vid Terserus teaterskola. Som 18-åring kom Öllegård in på Dramatens elevskola och hamnade i samma klass som bl.a. Jan Malmsjö, Ulla Sjöblom och Olof Thunberg.

Redan första året fick hon spela Jessica mot Inga Tidblads Portia i den shakespearska jubileumskavalkaden. Hon blev kvar på Dramaten några år efter elevskolan men var mest utlånad till andra scener bl.a. Nya Teatern, Oscars och Riksteatern.

Öllegård hade flera uppgifter inom filmen, till en början små biroller men 1953 blev det en större roll i "Ogift fader sökes". Hon gjorde radioteater och medverkade i TV-produktioner som "Drottningens juvelsmycke", "Svenska nöjen", "Pippi Långstrump" och "En dåres försvarstal".

Sina mest framgångsrika år upplevde hon vid Norrköping-Linköpings stadsteater där hon blev en stor tillgång i den fasta ensemblen från 1957 och sex år framåt. Här uppmärksammades hon för rolltolkningar som bl.a. Indras dotter i "Ett drömspel", Eliza i "Pygmalion" och Gitter Mosca i "Två på gungbrädet". I den sistnämnda pjäsen spelade hon mot sin make Erik Hell. 

Erik hade problem med spriten och Öllegård fick offra mycket av sin egen karriär för att sköta om honom. När hon blev änka efter 14 år blev saknaden och tomheten så stor att hon själv började dricka. När hon blev farmor fick hon motivation att ta tag i sina alkoholproblem.

Stor hjälp fick hon av nykterhetsorganisationen Länkarna i Solna. På 1980-talet åkte Öllegård runt i skolor och föreläste om sin alkoholism. 

"Det är en sorts andlig striptease jag håller på med, men jag gör det för att det är viktigt", berättade hon i en intervju. Hon ville att ungdomarna skulle förstå att det minsann inte bara var gubbar på dekis som hade alkoholproblem utan även människor som lika gärna kunnat vara deras mamma eller pappa.

Under några år drev Öllegård Wellton restaurangen Fiskhuset Öllegården som låg i Kungshallen i Stockholm. Restaurangen gick tyvärr i konkurs efter bara några år.

Öllegård Welltons sista scenframträdande var i "Maratondansen" som gavs på Stockholms Stadsteater 1982. Hon avled 1991 endast 59 år gammal.

Se även:

Stig Engström - en känd doldis! 

Halvar Björk - en hårt arbetande scenkonstnär!