Maj-Britt Nilsson - Vasans leading lady!

-
Maj-Britt Nilsson var en av de stora, beundrade filmstjärnorna på 1950-talet. Ingmar Bergman lade snabbt beslag på henne och gav henne roller i "Sommarlek" och "Kvinnors väntan". 
Med Alf Sjöberg gjorde hon "Resan bort" och "Det är min melodi". Arne Mattson och Hasse Ekman var två andra regissörer vars filmer Maj-Britt Nilsson förgyllde med sin värme och naturlighet. 
Som 20-åring kom hon in på Dramatens elevskola. Det första hon gjorde var att be om tjänstledigt. Hon hade redan fått engagemang, huvudrollen i Vilhelm Mobergs "Mans kvinna" på Malmö stadsteater. 
Föreställningen blev en succé, inte minst för Maj-Britt som fick strålande recensioner. Teaterchefen Sandro Malmquist ville behålla henne i Malmö men Maj-Britt ville inte gå miste om sina studier, så efter 50 fullsatta föreställningar i Malmö återvände hon till elevskolan i Stockholm.

Maj-Britt Nilsson (1924-2006)

Hon debuterade på Dramaten i "Vår ofödde son" 1945 och fick sitt verkliga genombrott i "Jungfruleken" tre år senare. Maj-Britt Nilsson gifte sig med regissören Per Gerhard, och när denne övertog Vasateatern tillsammans med sin far 1952 så blev hon en naturlig del av ensemblen. Maj-Britts framgångar som komedienne på Vasan är näst intill oräkneliga, "Mary, Mary", "Så tuktas en argbigga", "Kaktusblomman", "40 karat" och "Vågar vi älska" var några av de största succéerna. Hon spelade också i dramatiska stycken som "Miraklet", "Sankta Johanna" och "Katt på hett plåttak". 
När Vasan såldes till Sandrews i mitten av 1980-talet drog sig Maj-Britt tillbaka från rampljuset. De sista åren av sitt liv tillbringade hon och maken på franska rivieran.

Se även:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ulf Elfving och bapelsinen

-
Bild
Radioprataren Ulf Elfving fyller 80 år idag och det kan vara på sin plats att uppmärksamma hans mest populära radioprogram "Upp till tretton". Programmet kan närmast beskrivas som ett "Ring så spelar vi" för barn. Här fick barnen ringa in och snacka med programledare Elfving, svara på en tävlingsfråga och få en önskelåt spelad. Svarade man rätt fick man en eller flera grammofonskivor i vinst. "Upp till tretton" hade premiär 1970 och blev en långkörare. Cirka 5 300 telefonsamtal senare lade Elfving på luren, sista programmet sändes 1992. I det sista programmet gjorde Ulf Elfving en kupp. Alla tävlanden fick storchanspris, det vill säga fem LP-skivor. De som hade syskon fick en extra skiva. De barn som inte kunde svaren fick generösa ledtrådar för att kunna svara rätt på frågan. Den kuppen kostade Sveriges Radio ca 8 000 kronor i skivkostnader. Ulf Elfving 80 år idag. Det blev många minnesvärda samtal från snacksaliga och impulsiva barn under de 22 åren som
Läs mer

"Sound of Music", Folkan 1982-83

-
Bild
Rodgers och Hammersteins "Sound of Music" är en av 1900-talets största musikalsuccéer. Den hade urpremiär på Broadway 1959 där den spelades 1 443 gånger. I London gick den sex och ett halvt år i sträck. 1965 kom den flerfaldigt Oscarsbelönade filmversionen med Julie Andrews i den kvinnliga huvudrollen.  Förväntningarna var således stora när "Sound of Music" äntligen fick sin Stockholmspremiär på Folkan hösten 1982. Det var en jättesatsning med ett 70-tal personer engagerade varav 35 på scenen. Men teaterchefen Olle Kinch kunde känna sig lugn då merparten av föreställningarna var utsålda redan före premiären. Handlingen torde vara bekant för de flesta: Den okynniga klosternovisen Maria skickas som guvernant för sju barn hos en kapten som är änkling och heter von Trapp. Barnen är militäriskt drillade, benhård disciplin gäller. Men i och med Marias ankomst kommer sång, dans och lek in i det glädjelösa hemmet.  Efter hand uppstår tycke, inte bara mellan Maria och barnen
Läs mer

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp

-
Bild
Jo, visst fanns det en vägförvaltning i Skultorp. Den blev rikskänd tack vare sketchen "Sjukkassan" som Sten-Åke Cederhök och Rulle Lövgren gjorde sådan succé med i tv-serien "Låt hjärtat va me" 1969. Sketchen handlar om hur Sten-Åke ringer till sjukkassan för att sjukskriva sig men möts av en automatisk telefonsvarare. Han ringer upp igen men hamnar istället hos vägförvaltningen i Skultorp där han möts av en mycket västgötsk telefonsvararröst: "Detta är vägförvaltninga i Skultôrp. Jour... jour... ja, han som har hand  om´et..."  Sketchen skrevs till en Skaraborgsrevy i slutet av 1950-talet. Upphovsmannen hette Curt Dahlin och var revypappa i Skövde men Rulle Lövgren var med under sketchens tillkomst.  Automatiska telefonsvarare var ett nytt påfund och man ringde runt till olika ställen för att hitta inspiration. Poängen kom när man ringde till vägförvaltningen i Skultorp där man hittade den verkliga förebilden till telefonsvararrösten. Vederbörande ku
Läs mer