"Arsenik och gamla spetsar", Lisebergsteatern 1987-88


Författaren Joseph Kesselring åstadkom en enda succé - kriminalfarsen "Arsenik och gamla spetsar" som hade urpremiär på Broadway 1941 och blev en verklig långkörare.
De två gamla rara systrarna Abby och Martha Brewster har en originell hobby. De hjälper ensamstående herrar till en bättre värld, i all välmening. Med förgiftat flädervin tar de männen av daga och begraver dem nere i sin källare, där deras brorson Teddy, som inbillar sig att han är president Roosevelt, gräver slussar till Panamakanalen. 
Det blir besvärligt när deras andra brorson, teaterkritikern Mortimer, får klart för sig vilka små älskvärda dödsänglar Martha och Abby egentligen är. 
1944 gjordes en filmversion av pjäsen med Carry Grant i rollen som den bekymrade Mortimer. Men den hade inte Sverigepremiär förrän 1949 - den stoppades nämligen av censuren. När filmen frisläpptes i Sverige var alla scener med lik bortklippta.
Farsen har spelats åtskilliga gånger i Sverige och räknas som en klassiker i den sjuka humorns genre. 
När teaterchefen Hagge Geigert tröttnat på att skriva revyer och i stället övergick till att spela farser och komedier valde han just "Arsenik och gamla spetsar" som första pjäs. Den gick upp på Lisebergsteatern hösten 1987 med Inger Hayman och Laila Westersund som de giftiga systrarna Brewster.
Puck Ahlsell spelade den hårt prövade brorsonen Mortimer, Stefan Ljungqvist gestaltade hans galne bror Teddy. Den tredje brodern, monstret och massmördaren Jonathan Brewster, spelades av Micha Gabay.
Ulf Qvarsebo, ihågkommen som radhusterrorist och hustruplågare i TV-serien "Svenska hjärtan", fick här visa sin komiska talang som den teatertokiga polisen O´Hara. Totalt rymde rollistan 12 skådespelare som regisserades av Herman Ahlsell.


Lasse Anrell i Aftonbladet delade ut fyra plus och gladde sig särskilt åt Laila Westersunds återkomst till Lisebergsteatern: "En sån giftig kväll. Och giftigast av dem alla: Laila Westersund - återbördad till Göteborg efter en stockholmssejour. Naturligtvis är det här hon hör hemma. Elak, rolig och älskad."
"... Inger Hayman fyller från första sekunderna scenen med sin närvaro. Hennes Abby växer sedan till föreställningens dominerande karaktär, obetalbart viral. Med en mängd små detaljer, inte bara när hon har replik, inreder skådespelerskan ett känslans rum för farsens förvecklingar", skrev Sverker Andréason i Göteborgs-Posten.
Tove Ellefsen i Dagens Nyheter: "Kvällens stora utdelning alla kategorier är emellertid Puck Ahlsell. Vilken komediskådespelare! Uppfinningsrik, plastisk levande och total renons på publikfriande trick är han ett fynd för vilken teater som helst."
Conny Hetting i GT: "Visst är Laila Westersund och Inger Hayman bedårande i sina roller som systrarna Brewster, de fnissiga gummorna som mördar med både entusiasm och förtjusning. Men det är Puck Ahsell som lockar fram de stora skratten. Och publiken älskar honom."
Anders Björkman i Expressen: "Gummorna är fina. Inger Hayman som den präktiga faster Abby, och framför allt Laila Westersund, som den fnissiga faster Martha. Westersund gör rollen med mordiskt glitter i ögonvrån och en flödande scencharm."

Se även:

Kommentarer

  1. Oj! Var alla dessa skådespelarna med. Alla gjode inte inte så minnesvärda roller men när jag ser programbladet så poppar det upp glada minnen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst var det en uppsättning som väcker glada minnen.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

"Grease", Chinateatern 1991-92

Verklighetens vägförvaltning i Skultorp

"Flott och lagom", Stora Teatern 1991-92