Catrin Westerlund - en fransyska från Södermalm

Catrin Westerlund var en aktris som det verkligen sprakade om. Oavsett om hon spelade tung dramatik på Dramaten, uppsluppen komedi på privatteatrarna, eller var slagfärdig panelmedlem i radioprogrammet "På minuten" så var hon alltid lika suverän och självklar. Hennes roller blev aldrig slätstrukna.

Hon visade tidigt talang för att agera och placerades i Elsa Olenius barnteatergrupp på Medborgarhuset. Fast prinsessa fick hon aldrig vara. Redan då var hon mörk och rösten lite hes, mest fick hon spela elaka häxor. 

Det fanns någonting franskt över Catrin Westerlund. Hon såg ut som en fransyska och hon älskade Frankrike. Men hon var född på Södermalm i Stockholm, dotter till rörläggaren Westerlund.

Catrin Westerlund (1934-82)

Karriären tog raketfart redan under hennes andra år som elev vid Dramatens elevskola då hon fick hoppa in som ersättare för Eva Dahlbeck på nationalscenen. Inhoppet fick mycket uppmärksamhet och ledde till kontrakt med Dramaten direkt efter utbildningen. Där hade hon sedan sin hemvist under större delen av karriären.

Mitt i alltsammans dök Putte upp, inte från Blåbärsskogen utan från Borlänge. Putte Wickman, den skicklige klarinettisten och kapellmästaren. Paret satte ner sina bopålar på Lidingö, med Povel Ramel och Monica Zetterlund som närmsta grannar. 

Även om Catrin gjorde många allvarliga rollporträtt så var det komedin som blev hennes speciella genre. Hon hade rätta känslan och den nödvändiga tajmingen för att vara rolig. En av hennes största framgångar var i Neil Simons "Barfota i parken" som gavs 351 gånger på Vasan 1965-66.

Hon syntes ofta i TV-teatern och hann med ett 20-tal filmroller, från "Sommaren med Monika" till "Världens bästa Karlsson".

Catrin Westerlunds karriär klingade mer eller mindre av i slutet av 1970-talet, hon kämpade mot ett tungt alkoholmissbruk och avled sorgligt nog endast 48 år gammal.

Se även:

"Leva loppan", Dramaten 1968

Radioklassikern "På minuten"